VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1997 FÖR STYRELSEN FÖR SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL (fullständig version)
8 mars 1998


1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär
Hos barn och ungdomar finns ofta en stark känsla för rätt och fel. Det är önskvärt att barn tidigt fostras i demokratins spelregler och lär sig respektera varandra. Idag finns tendenser till främlingsfientlighet och rasism. Därför är det viktigt att Amnesty verkar för förståelse och engagemang för mänskliga rättigheter. Alla människor i Sverige ska beredas möjlighet att delta i arbetet mot förtryck.

Styrelsen ska
* ta fram en strategi för att få in människorättsfrågor i olika
utbildningsprogram
* definiera nyckelgrupper som vi ska påverka
* utöka och utveckla samarbetet med andra organisationer
* föreslå centralt samordnade aktiviteter i samband med internationella
människorättsdagar.

Det under 1996 producerade skolmaterialet testades under våren 1997 och slutversionen av "Födda fria - en metodpärm för lärare" presenterades under Skolforummässan i Älvsjö i oktober. Den mottogs mycket positiv av lärare och flera förfrågningar kom om utbildningsdagar och information om materialet och metoderna. "Födda fria" är en samproduktion mellan MOD (Mångfald och Dialog) Röda Korset och Utbildningsradion och behandlar hur att arbeta med mänskliga rättigheter i klassrummet utifrån FN:s allmänna förklaring.

Engagemanget i SAMFI (Samarbetsgruppen för Miljö, Fred och Internationalisering) fortsatte. Amnesty deltog bl. a. i den av SAMFI centralt arrangerade Lärarutbildarkonferensen i oktober samt i Ungdomsforum för gymnasieelever i november.

Under september-december pågick kampanjen "Världen är sjuk, men du kan förändra den", som syftade till att nå ut till skolor med information om mänskliga rättigheter och att bilda nya ungdomsgrupper. Cirka 160 skolor över hela landet besöktes.


2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty
Fler medlemmar betyder inte automatiskt fler aktiva grupper. I takt med organisationens strävan efter medlemsinflytande och decentralisering ökar behovet av aktiva medlemmar. Vi måste vara öppna för nya idéer och arbetssätt. Vi måste hitta andra vägar för människor att aktivera sig annat än i traditionella arbetsgrupper. Det är engagemang och aktivitet som räknas.

Styrelsen ska
* skapa förutsättningar för att ge fler medlemmar möjlighet att
delta aktivt
* förbättra kunskapen om medlemskårens sammansättning och resurser
samt utarbeta en plan för att bredda medlemsbasen
* utveckla nya och befintliga arbetsformer för att aktivera och behålla
medlemmar
* framhäva det aktiva arbetet i medlemsvärvningen
* fortsätta att bredda medlemsbasen
* betona det positiva i att Amnesty syns ute i samhället under
insamlingar och i andra sammanhang.

Medlemsvärvning
Medlemsvärvningskampanjen för 1997 startade i november 1996. Medlemsvärvningen anknöt till den pågående Turkietkampanjen och tog upp fallbeskrivningar rörande övergrepp mot barn och ungdomar, vilka beskrevs i dagstidningsannonser, utomhustavlor, ibladningar i press och radioreklam. Dessa aktiviteter fortsatte fram till mars 1997 och kompletterades med utskick från vårt eget register fram till juni. Inför sommaren producerades en ny annonsserie för dagspressen med Amnestys flyktingkampanj som tema, med en uppmaning att engagera sig som medlem i Amnesty.

Höstens utåtriktade aktiviteter dominerades av Ungdomskampanjen, vars marknadsföringsmaterial också användes för medlemsvärvning till andra målgrupper via annonser i dagspress, fackpress, radio och TV-reklam och utomhustavlor. Temat var ”Världen är sjuk - men du kan förändra den”.

Under hösten distribuerades information till hushåll och gjordes ibladningar i press med aktuella aktioner som tema, bl a uppmärksammades situationen i Algeriet. Med anledning av ungdomskampanjen, som pågick under tiden 15 september - 15 december 1997, ändrades brytpunkten för medlemsåret 1998 till den 15 september 1997.

Löpande utveckling av metoder och innehåll sker avseende marknadsföring/medlemsvärvning. Delar av Ungdomskampanjens kampanjtidning publicerades på Internet under Torget dvs postens marknadsplats på Internet och där fanns även elektroniska anslagstavlor för diskussion om t ex dödsstraffet. Amnestys automatiska telefonsvarstjänst utvecklades och utökad uppföljning av intresseanmälningar via bl a kupongsvar från annonser gjordes.

Ovanstående insatser, tillsammans med löpande medlemsrekrytering, ledde till att målet att nyvärva medlemmar för att täcka förväntat bortfall på 10,5 procent uppnåddes. Men då bortfallssiffran blev högre, 14,1 procent, uppgick medlemsantalet per den 31 december 1997 till 73 320, mot 75 536 året innan, en minskning med 2 216 personer. Liksom tidigare får Amnestymedlemmen i sitt medlemskap sex nummer av AmnestyPress, väggalmanackan samt ett medlemskort.

Insamling
Fem av sektionens större insamlingsaktiviteter gav ökade intäkter jämfört med året innan. De var breven till de regelbundna givarna, Humanfonden, Hjälpfonden, AmnestyGiro samt AmnestySupporter. Totalt inflöt under rubriken Gåvor & Bidrag drygt 23 miljoner kronor 1997 (1996: 20.6 milj kr). De spontana gåvorna till sektionen ökade. Stödet från företag i form av AmnestySupporter ökade med nästan 40 procent. Sex brev som sändes till bidragsgivarna gav 8 miljoner kronor. I varje brev tas ett aktuellt tema upp, t ex en pågående kampanj eller en frigiven fånge. Uppgången för bidraget från spararna i Humanfonden till Amnesty blev nästan 40 procent, från 4.1 milj kr 1996 till 5.7 milj kr. Bidraget till Amnesty i Hjälpfonden fördubblades 1997 och uppgick till 186.000 kronor.

Fler och fler regelbundna givare väljer att skänka via autogiro, dvs AmnestyGiro. Intäkterna uppgick till ca 2.7 milj kr. Intäkterna från Amnestys Almanacka minskade från drygt 1,5 miljoner kronor 1996 till knappt 1,3 miljoner 1997.

Under sommaren 1997 deltog Amnesty, liksom under 1996, i samarbetet runt musikfestivalen "Musik vid Siljan" vilket exponerade Amnestys verksamhet och gav ett ekonomiskt tillskott på 150 000 kronor.

Sektionens arbete med sponsring ledde till ökad tjänste- och produktsponsring under 1997, vilket i sin tur betydde sänkta kostnader för verksamheten. Bl a annat sänktes framställningskostnaderna för Ungdomskampanjens Kampanjtidning och Amnestys Almanacka 1998 radikalt, främst tack vare sponsring med papper och tryck.

Försäljningsverksamhet
Efter något mer än tre års verksamhet beslöt styrelsen i januari att avveckla den till Malmö utlokaliserade postorderförsäljningen. Avvecklingen var genomförd i november. Diskussion inleddes med Lundagrupperna om deras övertagande av viss postorderverksamhet.

AmnestyPress
Sektionens medlemstidning utkom med sex nummer. Genomsnittlig upplaga var 72 845. Antalet prenumeranter var 782.


3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare Genom att synas i media för vi ut vårt budskap och lyfter fram människorättsfrågorna. Utökade kontakter med opinionsbildare, som t ex politiker och kulturpersonligheter, ger oss möjligheter att sprida Amnestys budskap till en större publik.

Styrelsen ska
* utveckla massmediestrategier
* utveckla kontakter med opinionsbildare och använda
effektiva tekniker för att få ut Amnestys budskap.

Representanter för press och etermedia var i daglig kontakt med Amnesty med frågor om organisationens arbete och mänskliga rättigheter i allmänhet. Företrädare för Amnesty medverkade i ett stort antal radio- och TV-program och satsningen på att sprida nyheter ur ett MR-perspektiv fortsatte. Antalet pressklipp om Amnesty och mänskliga rättigheter uppgick till drygt 3 800. Bäst mediatäckning fick Amnestys första rapport om Sverige som beskrev omständigheterna kring Osmo Vallos död. Den resulterade i flera radio- och TV-inslag och drygt 200 tidningsartiklar, flera av dem på ledarplats.

Årets Amnestykampanjer fick ett skiftande mottagande av media. Flyktingkampanjen resulterade bl a i ett antal insändare och ungdomskampanjen uppmärksammades i flera medier. Bäst täckning fick Algerietkampanjen eftersom den sammanföll med en dramatisk stegring av våldet i landet.

Under året distribuerades 16 pressmeddelanden. Många valde att få pressmeddelandena elektroniskt.

I flera distrikt hade grupper regelbunden kontakt med lokalmedia och sju distrikt har egna hemsidor inlagda på sektionens hemsida. Juristgruppen deltog i morgonnyheterna i TV4 i ett inslag om dödsstraffet, MEK/MSP-gruppen intervjuades tillsammans med Sir Geoffery Chandler av Ekot om Amnestys företagskontakter. Av specialgrupperna har Juristgruppen, Fackliga gruppen och Barngruppen egna hemsidor med information om gruppernas verksamhet, vädjandefall etc. Iransamordnaren deltog i ett uppmärksammat nyhetsinslag i TV4 om stening i Iran och även samordningarna för Kina och Nigeria medverkade i radio och TV-program med kommentarer om utvecklingen i respektive länder.

Satsningen på Amnestys hemsida på Internet (www.amnesty.se) fortsatte. Svenska sektionen har den snabbaste www-informationen i Amnestyvärlden med uppdatering flera gånger om dagen. Antalet träffar på vår förstasida var drygt 50 000 under året och antalet besökare per dag steg från c:a 70 vid årets början till 200-400 vid årets slut, beroende på veckodag. Även internt material finns tillgängligt för medlemmarna. Från slutet av september till årets slut lades närmare 200 pressnotiser ut på hemsidan, alla veckans dagar. Ett trettiotal medlemmar, privatpersoner och redaktioner valde att prenumerera elektroniskt på pressnotiserna. Förfrågningar och beställningar via Internet ökade under året.


4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete
För att bli effektivare i vårt arbete ska vi utnyttja den kompetens som finns inom sektionen. Framgångsrikt Amnestyarbete kräver både blixtsnabbt agerande och uthållighet över årtionden. Ett brett och varierat utbud av arbetsmetoder ger fler människor möjlighet att delta i kampanjarbetet.

Styrelsen ska
* utveckla sektionens beredskap att snabbt kunna agera när
omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna
inträffar
* verka för att utredningsarbete leder till medlemsanpassade
aktiviteter
* analysera sektionens styrka, möjligheter och behov av specialisering
* verka för att integrera flyktingarbetet i kampanjer
* verka för att intensifiera arbetet med MEK/MSP
* utveckla samarbetet med andra organisationer
* utveckla lobbyarbetet
* utveckla och utvidga arbetet med blixtaktionerna
* verka för att öka opinionsbildningen om asylrätten.

Kampanjer och aktioner
Den stora kampanjen om Turkiet som inleddes 1996 pågick till april 1997. Grupperna deltog bl. a. i en särskild polisaktion där de skrev direkt till polisstationer i Turkiet och flera grupper fick svar på sina brev. Stockholmsdistriktet höll ett antal lördagsmanifestationer på Sergels torg för att sympatisera med de mödrar som varje lördag samlas i Istanbul för att kräva att "försvinnandet" av deras barn utreds. I april anordnades en manifestation för det fria ordet på Södra Teatern där både svenska och kurdiska författare och musiker medverkade.

I flyktingkampanjen deltog 118 grupper och i distrikten anordnades kulturaftnar, seminarier, debatter, filmvisningar samt utställningar på bibliotek och skolor. En del distrikt informerade om Amnestys flyktingarbete vid besök på gymnasieskolor under ungdomskampanjen. Ett av huvudsyftena med kampanjen var att öka allmänhetens förståelse för varför människor flyr. Årets kvinnoaktion behandlade kvinnor på flykt och grupperna fick fem vädjandefall, varav två berörde Sverige.

I september startade Kenyakampanjen i vilken ca 70 grupper deltar. Syftet med kampanjen var i första hand att söka påverka genomförandet av reformer, innan valet i december 1997, för att få bukt med de allvarliga MR-övergrepp som har ökat i omfattning under de senaste åren. En del grupper skrev insändare i svenska tidningar och anordnade utställningar på bibliotek. Under hela kampanjen deltog samordnaren aktivt i arbetet.

Sektionen deltog i ytterligare ett antal aktioner bl. a. en om Guatemala, där straffriheten fortfarande är ett stort problem. Svenska sektionen drev under sommaren en Colombiaaktion. Ett tiotal grupper, däribland den fackliga specialgruppen, deltog i aktionen.

Under hösten startade en Algerietaktion. Inför förberedelserna av aktionen deltog den nya Algerietsamordnaren aktivt, bl. a. genom att sammanställa en landprofil. Andra länder som var föremål för aktioner var Israel, Saudiarabien och Pakistan.
Under året förekom kontakter med ambassaderna för Turkiet, Pakistan, Colombia, Honduras, Guatemala, Kenya, Palestina och Saudiarabien.

Flera av Amnestys kampanjer presenterades på sektionens hemsida på Internet. De gällde Flyktingkampanjen, Kenyakampanjen, Algerietkampanjen och Fria och Lika-kampanjen.

Sydasiensamordningen anordnade i april, tillsammans med sekretariatet, ett seminarium för berörda samordnare inom svenska sektionen om synen på mänskliga rättigheter i Asien och Mellanöstern ("Asian Values", Islam mm) med representant från IS och andra inbjudna talare. Cirka 15 samordnare deltog.

Ett seminarium anordnades i oktober och intresserade samordnare inbjöds för en diskussion kring hur Amnesty kan/bör ta kontakt med olika biståndsorgan. En grupp bildades med uppdrag att utarbeta rekommendationer till fortsatt arbete och ett uppföljningsseminarium hölls i november.

Sekretariatet ordnande tillsammans med samordnare ett temaseminarium kring "försvinnanden". Samtliga grupper, RAN-grupper samt samordnare som arbetar med länder där "försvinnanden" förekommer inbjöds. Cirka 20 personer deltog.

Vartannat år läggs strategier upp för hur Amnesty ska arbeta med olika länder/regioner och sektionerna lämnar synpunkter. Fem olika seminarier om respektive region anordnades därför i november, då samordnare för Afrika, Amerika, Asien, Mellanöstern och Europa inbjöds till diskussion.

Amnestygrupperna arbetade med sammanlagt ca 350 aktionsfall, vilket är ungefär samma siffra som året innan. Både antalet utplacerade och avslutade aktionsfall var något färre än året innan. Som en stående punkt i "Nytt från sekretariatet" fanns långtidsfallet.

Lobby
Sektionen följde arbetet för de mänskliga rättigheterna inom de olika FN-organen, Europarådet, OSSE samt EU. Vi deltog i aktioner initierade av det internationella sekretariatet. Det gäller bl.a. FN:s MR-kommission, generalförsamlingen och frågor rörande dödsstraffet i Europarådet. Arbetet med EU fortsatte och sektionen deltog i ett stort antal aktioner som skickades ut av Amnestys EU-förening. En av huvudfrågorna under året var att bevaka regeringskonferensen och föra fram Amnestys synpunkter till den svenska regeringen. Två representanter för sektionen deltog i EU-föreningens årsmöte som hölls i Belgien i juni. Svenska EU-parlamentariker försågs löpande med information om situationen i olika länder. Informationsmöten om Amnestys arbete inom EU hölls med flera samordningsgrupper.

Kontakter togs under året med departement och regeringsrepresentanter i olika frågor. Flera av aktionerna genomfördes i samarbete med samordningsgrupper och specialgrupper. I samband med Kenyakampanjen genomförde de nordiska Amnestysektionerna en aktion där man vände sig till de fyra regeringarna med ett gemensamt upprop. I november deltog sektionen i en internationell konferens om uppförandekoder för vapenexport.

Amnestys kontakter med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter fortsatte. I riksdagsgruppen ingår ledamöter från samtliga partier.

Flyktingarbetet
Sekretariatet arbetade fortlöpande med att besvara förfrågningar och ge service åt asylsökande, juridiska ombud, myndigheter, flyktingombud och medlemmar, bl. a. genom spridning av landinformation. Antalet flyktingombud var vid årets slut 20 st. Flera distrikt saknade flyktingombud.

Under året gjordes nio vädjanden för enskilda asylsökanden från Iran, Syrien, Algeriet, Tunisien, Honduras och Peru. Utöver detta gjordes ett antal kompletteringar till nya ansökningar om asyl samt skriftliga uppvaktningar av regeringen och immigrationsmyndigheter i flyktingfrågor.

Gruppen för flyktingfrågor, som inrättades 1994, behandlade inga ärenden under året. Gruppens uppgift är att dels avgöra om ett asylärende kan bli ett amnestyfall, dels möjliggöra uppföljning/dokumentering i de fall en torterad asylsökande, som faller under Amnestys mandat, avvisas/utvisas. Gruppen bestod av Anita Klum, Johanna Strandh och Per Stadigh samt aktuellt flyktingombud och landsamordnare och sammankallas vid behov.

Flyktingombuden erbjöds vid två tillfällen grund- och vidareutbildning enligt de riktlinjer för Amnestys flyktingarbete som antogs vid årsmötena 1995 och 1997. Även land- och RAN-samordnare inbjöds att delta i en förberedande utbildningshelg i februari med 1997 års flyktingkampanj som tema. I maj respektive november anordnades flyktingombudsmöten där det praktiska arbetet diskuterades. Flyktingombuden försågs regelbundet med information om situationen i olika länder, ny lagstiftning och aktuella flyktingärenden.

Samarbetet inom ramen för föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar fortsatte tillsammans med Rädda Barnen, Svenska Flyktingrådet, Svenska Kyrkan och Caritas.

Svenska myndigheter likväl som kubanska, blev föremål för en blixtaktion avseende Roberto González Tibaniar, en kubansk medborgare som fick avslag på sin asylansökan i Sverige och skickades tillbaka till Kuba i mars 1996, där han fängslades. Vi uttryckte vår oro över att svenska myndigheter brutit mot principen om non-refoulement i och med återsändandet.

I december deltog Amnesty i ett möte på Utlänningsnämnden angående Algeriet. Sektionen ingick i bl. a. Flyktingpolitiska rådet, Utrikesdepartementets referensgrupp för asyl- och flyktingfrågor inom EU och Amnestys EU-förenings "Working Group on Refugees", samt deltog i ett ECRE-möte under hösten.

Blixtaktioner
Under 1997 förmedlades från det internationella sekretariatet, 413 blixtaktioner, 170 "EXTRA" (Express Transmission for Rapid Action) samt 593 uppföljningar. Vädjanden å sektionens vägnar gjordes fyra gånger under året. Antalet BA-mottagare per post ökade från 350 till 405. Ett allt större antal personer hämtar BA direkt från sektionens hemsida. Antalet deltagare i Blixtaktioner för juniorer ökade till 55 mottagare.

Amnestys landrapporter och informationspaket distribuerades i stor omfattning. Liksom tidigare är skolorna de flitigaste beställarna.

Publikationer
Pådraget utkom med elva nummer och innehöll 38 fall från 31 länder samt brevförslag. Ett nummer ägnades åt bosniska flyktingar och juli-augustinumret behandlade Guatemala. Dödsstraffet behandlades i flera artiklar i olika nummer. Antalet betalande prenumeranter var vid årsskiftet 890 enskilda prenumeranter och 73 grupper. Pådraget skickades även till Finland för översättning och produktion av de två finska utgåvorna, dels på svenska dels på finska.

Kortkampanjen utkom med elva nummer. Antalet prenumeranter var 2 884 enskilda personer och 139 grupper. Sammanlagt prenumererade båda dessa kategorier på 6 000 exemplar.

Kortkampanjen och Pådraget marknadsfördes med en folder med inbetalningskort som bladades in i decembernumret av AmnestyPress.


5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete
Förtrycket tar sig ständigt nya former och ställer Amnesty inför nya utmaningar. Kontinuerlig utbildning och fortbildning är därför nödvändiga särskilt inom kommunikationsområdet. Amnestys viktigaste tillgång är kunniga och aktiva medlemmar. I all relevant utbildning inom sektionen bör information om biståndsmandatet och Amnestyfondens arbete ingå. Kunskap skapar också entusiasm och delaktighet.

Styrelsen ska
* ge nya ledamöter introduktion i styrelsearbetet
* utbilda och fortbilda sig inom områden som har betydelse för
styrelsens uppdrag
* ansvara för att sådana utbildningsmöjligheter kommer till stånd
som leder till fördjupning, specialisering och breddning av arbetet
* verka för att sekretariatets personal utbildar och fortbildar sig
inom områden som har betydelse för sektionens arbete.

Flera centrala utbildningar erbjöds medlemmarna och genomfördes under året: en gruppsekreterarkurs; massmedieutbildning; utbildning flyktingkampanjen; utbildning inför ungdomskampanjen; två informatörsutbildningar varav den ena helgen även innehöll vidareutbildning för gamla informatörer; vidareutbildning för utbildare "Utbildaren 2"; grundutbildning för nya distriktsombud; mr- och åtagandeutbildning; Sammanlagt deltog över 190 medlemmar i dessa utbildningar.

Distrikten och/eller de enskilda grupperna stod för en större andel av deltagaravgifterna i de centrala utbildningarna, då den centrala medlemsutbildningsbudgeten minskats som en konsekvens av minskningen av gruppavgiften.

Flera lokala och regionala utbildningar genomfördes med assistans från sekretariatet. Merparten av dessa var informatörsutbildningar. Sammanlagt fick fler än 160 medlemmar utbildning i konsten att informera.

Utbildarnätet fortsatte att utvecklas och 38 utbildare fanns med i nätverket och mottog 5 nyhetsbrev under året. Många av dessa är engagerade lokalt i främst introduktionsutbildning för nya medlemmar. Sektionen hade cirka 100 informatörer och många av dessa deltog i Ungdomskampanjens skolbesök.

Årets stora kampanj, Flyktingkampanjen, inleddes med två utbildningar som riktade sig till distriktsombud, flyktingombud och landsamordnare. Under dessa utbildningar planerades och diskuterades kampanjupplägg och förslag till aktiviteter. Innan kampanjen började hölls även en heldagsutbildning för styrelse, sekretariat och informatörer. Båda utbildningstillfällena lockade ett 30-tal deltagare.

En utbildningshelg inför Ungdomskampanjen genomfördes i april med 35 deltagare med en allmän kampanjutbildning för distriktsaktiva samt grund- och vidareutbildning för informatörer. Ungdomskampanjen ledde till att flera distrikt genomförde egna utbildningar för att förbereda kampanjansvariga och informatörer för höstens skolbesök.

Två introduktionsutbildningar hölls för 8 nya samordnare. Sex samordnare deltog i utbildning på det internationella sekretariatet (IS) för nya samordnare. Colombiasamordnaren deltog i ett intersektionellt samordnarmöte, liksom Kotaran -samordnaren.

Styrelsen hade en utbildningshelg om bl a mandatfrågor.

6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet
Vi måste lära oss av erfarenheter när vi sätter upp nya mål och planerar vår verksamhet. När vi gör detta ska vi särskilt ta vara på positiva erfarenheter av att värva och behålla medlemmar.

Styrelsen ska
* utveckla instrument för utvärdering och verksamhetsrapportering
* stärka budgetprocessen och det gemensamma ansvaret för ekonomin
* analysera och följa upp sektionens verksamhetsrapporter
* bevaka sambandet mellan handlingsplanen, budgeten och verksamheten
* verka för att samordna och sprida den kunskap som olika
utvärderingar ger
* verka för att sekretariatet löpande utvärderar sitt arbete.

Under året beslutade styrelsen att arbeta enligt en ny planerings- och budgetprocess. Budgeten för 1998 är utformades enligt den nya modellen. Styrelsen beslutade även om prioritering över åren av målen och aktiviteterna i den fyraåriga handlingsplanen.


7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt
Medlemmarnas engagemang är livsviktigt för Amnesty. Biståndsarbetet ska integreras så att det blir en naturlig del av svenska sektionens arbete på alla nivåer inom organisationen. Demokrati, delaktighet och medbestämmande är honnörsord. Det är väsentligt att alla bereds möjlighet att delta i de diskussioner som förs och att klimatet är sådant att det uppmuntrar till en levande och dynamisk organisation.

Styrelsen ska
* se över sektionens organisation på alla nivåer
* besöka alla distriktsmöten
* stimulera till diskussioner i aktuella frågor
* skapa mötesplatser för diskussioner inom sektionen
* utveckla informationshanteringen så att fler enkelt kan ta del av
information och kunskap.

Distrikten
Distrikten Södra Skåne och Norra Skåne/Blekinge slogs samman, vilket innebar att sektionen under året var indelad i 19 distrikt. Varje distrikt har ett eller flera distriktsombud. Distriktsombudsmöten arrangerades i samband med sektionens årsmöte i maj samt i september, parallellt med styrelsens möte.

Årsmötet i Göteborg 1996 beslutade att sänka gruppernas avgift till sektionen för att ge distrikten utrymme att ta ut egna avgifter. Nästan alla distrikt har beslutat om avgifter för sina grupper. Avgiftens storlek varierar kraftigt - från 400 kronor i Gästrikland/Dalarna till 5 000 kronor i Halland. Flera distrikt gjorde under året en översyn av sina formella strukturer, antog stadgar och tillsatte styrelser.

Samordningsgrupper
Det totala antalet samordningar är 36 vilka tillsammans täcker cirka 145 länder.

Amnestygrupper
Den 31 december 1997 hade sektionen 265 grupper. Under året lades 23 grupper ned medan 6 stycken startade. Det är en minskning med 17 grupper. Vid årsskiftet hade åtta ungdomsgrupper hunnit registrera sig.


Ungdomsarbetet
Ett ungdomsläger med 30 deltagare genomfördes under sommaren i Berga, utanför Högsby i Småland. Till lägret inbjöds även tre ungdomar från Bosnien och en deltagare från den norska sektionen. I samband med lägret utsågs ett Ungdomsråd, med uppgift att stärka kontakterna mellan ungdomarna i Amnesty. Ungdomsrådet kommer bl. a. att ge ut en särskild ungdomstidning och delta i planeringen av det nordiska ungdomslägret 1998, som kommer att hållas i Norge.

Årsmötet
Cirka 300 medlemmar deltog i årsmötet 9-11 maj, som arrangerades av amnestygrupperna i Uppsala i samarbete med sekretariatet. I anslutning till årsmötet anordnades informella möten med gäster, samordnare och specialgrupper.

Årsmötet gästades av Koigi wa Wamwere, f.d. samvetsfånge från Kenya; Pauline Muzonzooch Paku Kisoki, flyktingar från Zaire; Fidel Castro Murillo fackligt aktiv i hemlandet, flykting från Colombia; Gloria Elisabeth Benitez advokat från Paraguay; Carlos Alberto Gonzalez människorättsaktivist från Paraguay; Ragnar Hagelin far till den "försvunna" Dagmar Hagelin, Argentina; Kerim Yildiz från Kurdish Human Rights Project, Turkiet och Gendun Rinchen f.d. samvetsfånge från Tibet.

Norska sektionen representerades av Tore Henriksen, den finländska sektionen av Hanna Vuokila och Marion Fields och den holländska sektionen av Marianne van der Zijde.

Budgetmötet
Sektionens budgetmöte hölls den 15 november. I mötet deltog representanter från 11 distrikt, sekretariatet, valberedningen, styrelsen och Granskningskommittén. Budgetmötet diskuterade styrelsens förslag till budget 1998 samt tog del av Granskningskommitténs rapport.


8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder
Den svenska sektionen är en av de största och äldsta i Amnestyrörelsen. Flera nya sektioner ger oss en unik chans till samarbete och utbyte av erfarenheter.

Styrelsen ska
* utveckla samarbetsprojekt med utvecklingssektioner
* vara drivande i samarbetet inom sektionsgrupperingen
* medverka till genomförandet av internationella möten
* stärka sektionens profil internationellt
* utarbeta en strategi för hur sektionen ska delta i utvecklingen av
Amnestyrörelsen
* öka utbytet med andra sektioner i sektionsgrupperingen
och med andra sektioner och grupper
* stödja de olika grupperna i deras kontakter med Amnestykolleger
i andra länder
* utveckla arbetet med Amnestys EU-förening**.

Det internationella rådsmötet (ICM)
Den svenska sektionen representerades av sju personer vid det internationella rådsmötet 1997, som hölls i Kapstaden, Sydafrika i december. I delegationen ingick Charlotte Dunge, Christian Gräslund, Jesper Hansén, Kerstin Höijer, Charlotta Nordenberg, Christine Pamp och Ingrid Petersson.

Internationella utskott och kommittéer
Under 1997 deltog svenskar amnestymedlemmar i några permanenta internationella utskott. I kommittén för sektioners utveckling (SDC) ingick Rose-Marie Asker. Jesús Alcalá var ledamot i den internationella överklagandekommittén, Bo Lindblom i den internationella valberedningen och Anna-Karin Kandimaa i det internationella utskottet om utveckling av amnestyrörelsen (SCOD). Christine Pamp ingick i kommittén för SYSTEC, som arbetade med utveckling av arbetsmetoder.

Internationellt kontaktnät
I september deltog en representant från sektionen i ett möte i Kampala med den sektionsgruppering som den svenska sektionen ingår i tillsammans med Ghana, Elfenbenskusten, Mauritius, Nigeria, Sierra Leone, Tanzania, Senegal, Benin, Togo, Zambia, Sydafrika, Färöarna, Finland, Island, Norge, Sverige och Storbritannien.

Sektionen var representerad på de finländska, danska, norska, brittiska och holländska sektionernas årsmöten och deltog i EU-föreningens årsmöte i Bryssel.

Representanter för sektionen deltog i olika internationella möten inom områdena flyktingarbete, kampanjer, utåtriktat arbete, MEK/MSP-frågor samt insamlingsarbete.

Sektionen deltog i det internationella generalsekreterarmötet i februari och ett nordiskt generalsekreterarmöte hölls i Stockholm i maj kombinerat med handläggarmöte om lobbyarbetet.

** Svenska sektionen är, sedan Sveriges inträde i EU, medlem i Amnestys EU-förening,
som har till uppgift att samordna lobbyarbetet på regeringar i EU-länderna



Styrelsen/AU
Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att arbetet bedrivs enligt handlingsplanen, att årsmötesbeslut verkställs och att budget fastställs. Mellan årsmötet 1997 och årsskiftet hade styrelsen fyra protokollförda möten. Fram till årsmötet planeras ytterligare fyra möten.

Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott (AU). AU:s uppgift är att bereda ärenden inför styrelsens möten, följa upp styrelsens beslut samt fatta beslut i frågor som inte är av principiell betydelse.

För att kontinuerligt följa den nationella och internationella diskussionen inom olika områden tillsätter styrelsen årligen, sedan 1993, fyra utskott vilka arbetar med var sitt ämnesområde: åtagande, arbetsmetoder, organisation och ekonomi.

För att hålla kontakt med den internationella rörelsen följer utskotten arbetet i sina internationella motsvarigheter, de s.k. Standing Committees.

Det av styrelsen tillsatta utskottet för åtagandet (A-utskottet) arbetade under året med frågeställningar kring att Amnesty och statliga medel, genomförde en utbildning för styrelsen i mandatfrågor, beredde fråga om ett internationellt centrum för flyktingdokumentation samt följde arbetet i Amnestys EU-förening. Vidare bereddes under hösten frågor inför det internationella rådsmötet.

Utskottet för arbetsmetoder (B-utskottet) följde arbetet med att föra ut mänskliga rättigheter i samband med Ungdomskampanjen och i samband med arbetet inför MR-50 kampanjen. Vidare bereddes under hösten frågor inför det internationella rådsmötet. Utskottet arbetade även med en strategi för svenska sektionens arbete med undervisningen och information om mänskliga rättigheter.

Utskottet för organisation och utveckling (C-utskottet) arbetade med en utredning om IT-frågor, förslag till årsmötesreform samt uppföljning av årsmötesbeslut 44 om att initiera en diskussion om Amnestys utveckling. Utskottet följde även utvecklingen av fiskeriprojektet i Sierra Leone.

Utskottet för ekonomi (D-utskottet) avslutade under året arbetet med placeringspolicyn och arbetet med den nya planerings- och budgetprocessen. Utskottet påbörjade bl a ett arbete med att se över reservens storlek och funktion för att säkra sektionens finansiella stabilitet. Vidare bereddes under hösten frågor inför det internationella rådsmötet.

Styrelsen
I styrelsen ingick följande personer (efter val vid årsmötet 1997)

Ordinarie ledamöter:
Charlotte Dunge, Vimmerby (kassör)
Christian Gräslund, Sollentuna
Jesper Hansén, Uppsala
Christer Nordberg, Jönköping
Charlotta Nordenberg, Örebro (ordförande)
Lars-Olof Olofsson, Strömstad
Hanna Roberts, Lund (avgick ur styrelsen i december 1997)
Johanna Strandh, Stockholm
Maja Åberg, Stockholm (personalrepresentant)

Suppleanter:
Katarina Bergehed, Göteborg (personalrepresentant, avgick ur styrelsen i december 1997)
Åsa Fahlbeck, Linköping
Kaj Köhlquist, Strömsund

Sektionens generalsekreterare Anita Klum var adjungerad till styrelse och arbetsutskott och sedan Anita Klum slutat, trädde tf. generalsekreterare Hans Hagwall in som adjungerad.

Sekretariatet
Sekretariatet hade per den 31 december 1997 27,25 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden) som fördelade sig på 32 personer. Dessutom hade sekretariatet 1.50 projekttjänster. Projekten avsåg försäljningsverksamheten i Malmö och Ungdomskampanjen. Under 1997 minskades antalet tjänster med 0.5. Dessutom fanns 5 personer som arbetade extra på korttidsvikariat och/eller timanställning. Av de anställda arbetade alla utom tre på sekretariatet på Sveavägen i Stockholm. En arbetade i Malmö och två i Göteborg. Ett nytt regionkontor i Göteborg invigdes i februari. Amnestys generalsekreterare Anita Klum slutade sin anställning efter elva år i organisationen. Styrelsen beslutade i december att anställa Ann-Marie Orler som ny generalsekreterare.

Per den 31 december 1997 arbetade cirka 80 personer i Stockholm ideellt med distribution, registrering, flyktingfrågor, telemarketing, korrekturläsning, arkivering och diverse avlastning av enskild handläggare. Av dessa 80 personer arbetade cirka 10 på kvällstid. Under året hade sekretariatet även knappt 20 praktikanter från olika universitet och gymnasieskolor.

I början av året moderniserades tre sekretariatsinterna datasystem. Ett nytt system för registrering av medlemmar/givare samt nya system för ekonomi- och lönehantering.


Styrelsens åtgärder med anledning av årsmötesbeslut
(siffrorna inom parentes hänvisar till § i årsmötesprotokollet)


Malmöbutiken (39)
Beslut att sortimentet fortsättningsvis har ett klart samband med Amnestys kärnverksamhet.

att, mot bakgrund av den erfarenhet Malmöprojektet givit, måste vid framtida projekt, vars främsta syfte att öka sektionens intäkter, utvärderingen av projektets fortsatta drift eller nedläggning upprätthållas striktare genom de ursprungligen fastställda kontrollstationerna.

Åtgärd Styrelsen beslutade vid möte i januari 1997 att postorderverksamheten och butiken i Malmö skulle avvecklas under året, vilket också skett. Diskussion inleddes med Lundagrupperna om deras övertagande av viss postorderförsäljning.

Översyn av riktlinjer för Amnestys biståndsarbete (43)
Beslut att ställa sig bakom styrelsens förslag till det internationella rådsmötet, om översyn av riktlinjer för Amnestys biståndsarbete.

Åtgärd Förslaget fördes till det internationella rådsmötet 1997 som en resolution och antogs av rådsmötet.

Utvecklingen inom Amnesty (44)
Beslut att initiera en diskussion på alla nivåer inom svenska Amnesty om vart organisationen är på väg och om vilka frågor som skall stå i centrum för vårt arbete nu och i framtiden,
att ge styrelsen i uppdrag att ansvara för beredningen av diskussionen samt att underlag skall presenteras för distriktsombuden vid mötet i september för framtida diskussion i distrikten,
att medlemmar utanför styrelsen skall ges ett avgörande inflytande i detta arbete.

Åtgärd Styrelsens C-utskott beredde i samarbete med övriga utskott frågan och initierade en diskussion på distriktsombudsmötet i september.

Amnesty bör arbeta mot bruket av barnsoldater (50)
Beslut att svenska sektionen verkar för att AI bildar opinion mot tvångsrekrytering av barn- soldater, samt bildar opinion för nationella och internationella regler mot tvångsrekrytering av barnsoldater.

Åtgärd Svenska sektionens delegater på det internationella rådsmötet 1997 verkade i enlighet med beslutet, och rådsmötet beslutade att Amnesty ska motsätta sig bruket av barnsoldater och verka för att åldersgränsen för deltagande i stridigheter och för rekrytering till väpnande styrkor höjs till 18 år.

Regeringspassivitet (51)
Beslut att rekommendera den svenska delegationen till det internationella rådsmötet att verka för en så liten förändring som möjligt i Amnestys nuvarande policy om regeringars medansvar i övergrepp begångna av enskilda personer.

Åtgärd Svenska sektionens delegater på det internationella rådsmötet 1997 verkade i enlighet med beslutet. Rådsmötet beslutade bland annat att Amnesty ska kunna agera i vissa situationer när regeringar inte fullgör sin skyldighet att säkra respekt för mänskliga rättigheter genom att inte agera mot kränkningar av mänskliga rättigheter begångna av enskilda personer. Några pilotprojekt ska genomföras inom detta område.

Riktlinjer för svenska sektionens flyktingarbete - förslag till revidering (53)
Beslut att godkänna styrelsens förslag till revidering av riktlinjer för sektionens flyktingarbete. (Styrelsen skall se över några språkliga formuleringar.)

Åtgärd En språklig översyn genomfördes.

När och hur ofta ska årsmötet äga rum? (61)
Beslut att uppmana styrelsen att initiera en diskussion inom organisationen om förändringar av årsmötet, samt inkomma med ett förslag i frågan till årsmötet 1998.

Åtgärd Styrelsen har initierat en diskussion och lägger förslag till detta årsmöte om förändringar.