| ____________________________________________________________________________________________ Motioner och förslag ____________________________________________________________________________________________ MOTIONER OCH FÖRSLAG Årsmötet föreslås arbeta i två beredningsgrupper och motioner och förslag delas upp enligt följande: Beredningsgrupp 1 - Policy och arbetsmetoder 1.1 Motion om geografisk balans inom Amnesty 1.2 Motion om möjligheter till internationell samverkan på grupp- och samo-nivå 1.3 Motion om spridningen av blixtaktioner 1.4 Motion gällande Country Action Programmes 1.5 Motion om formatering av Amnestys information 1.6 Stadgeändring om vision och åtagande efter ICM-beslut 2001 - förslag från styrelsen 1.7 Stadgeändringar avseende § 3 Verksamhet, § 4 Medlemmar och arbetsgrupper samt § 5 Organisation - förslag från styrelsen 1.8 Stadgeändringar avseende § 6 Årsmötet - förslag från styrelsen 1.9 Stadgeändringar avseende Svenska Amnestyfonden - förslag från sektionsstyrelsen och Amnestyfondens styrelse 1.10 Stadgeändring avseende § 11 Förvaltning och revision - förslag från styrelsen Beredningsgrupp 2 - Organisation och ekonomi 2.1 Motion angående sektionens reservfonder 2.2 Slå vakt om gräsrötterna! 2.3 Motion om mångfald i medlemskåren 2.4 Medlemsavgifter för 2004 och 2005 - förslag från styrelsen 2.5 Öppna upp mr-konferensen 2004 för beslut om ny handlingsplan - förslag från styrelsen 2.6 Gruppavgift för åren 2004-2005 - förslag från styrelsen 2.7 Svenska sektionens resolution till ICM - förslag från styrelsen MOTIONER OCH FÖRSLAG Beredningsgrupp 1 1.1 Motion om geografisk balans inom Amnesty Då det finns ett känt och till stor del utrett fall inom Amnestys åtagande bör detta tas upp av Amnesty och tilldelas minst en grupp, ÄVEN OM • det finns ett mycket stort antal liknande fall i det aktuella landet och många av dessa redan är föremål för Amnestys insatser, • det sannolikt finns ett stort antal okända eller outredda fall i andra länder, • åtgärden ökar obalansen i Amnestys insatser, så att vi får oproportionerligt många aktionsfall i ett land vars förhållanden är tämligen välkända eller lätta att utreda, FÖRUTSATT ATT • den drabbade med all sannolikhet kan få ett viktigt stöd för sin sak genom Amnestys insats, • åtgärden inte utgör ett direkt hinder för de centrala organens fortsatta ansträngningar att få fram uppgifter från mera svårutredda områden. Det uppdras åt styrelsen att internationellt verka för denna grundläggande princip. BAKGRUND: Grupp 168 har genom en tillfällighet fått kännedom om ett fall där en afroamerikan sitter i dödscell i USA efter en ytterst bristfällig rättegång. Det mesta pekar på att han är oskyldig till ett sådant brott som kan leda till dödsstraff. Gruppen har genom kontakt med fången fått ett omfattande material, bland annat med kopior av rättsmedicinska intyg, utdrag från rättegången, intyg från försvararen, utskrifter av vittnesmål, med mera. Gruppens medlemmar arbetar med fallet som enskilda medborgare men skulle önska att man kunde agera som amnesty-grupp, bland annat av ekonomiska skäl. (Så länge det inte är ett Amnesty-fall går det inte att använda medel som samlats in i Amnestys namn.) Det har emellertid klargjorts att Amnesty av balansskäl inte är berett att ta upp flera fall av det här slaget i USA. Mot detta kan hävdas att Amnesty arbetar för individer. Om en drabbad person kan få hjälp genom våra insatser, då bör den hjälpen ges om fallet ligger inom Amnestys åtagande, och detta oavsett hur många andra drabbade i det aktuella landet som redan är föremål för Amnestys insatser. Ett fall som detta skulle inte belasta några centrala utredningsresurser. Grupp 168 Styrelsens yttrande: Det internationella sekretariatet (IS) är det organ inom Amnesty som ansvarar för att utreda och samla in information om övergrepp mot mänskliga rättigheter. IS producerar även allt aktionsmaterial, bland annat för att garantera att Amnestys material bygger på korrekt information. Det är IS som är bäst lämpat att besluta om vilka fall Amnesty ska ta upp och vilken aktionsform som är lämpligast (blixtaktion, aktionsfall, kampanjer och aktioner etc). Eftersom Amnestys samlade resurser inte räcker till för att agera mot alla övergrepp överallt, krävs ständiga prioriteringar av IS när de producerar information och aktionsmaterial. Exempel på kriterier för detta är typen av övergrepp, antal liknande övergrepp, vilken prioriteringsnivå det berörda landet har, hur mycket information man har kring övergreppen etc. Man försöker också få en geografisk spridning på aktionsmaterialet så att inte vissa länder blir "överrepresenterade", och andra länder glöms bort. Det vore omöjligt att ta dessa beslut i samförstånd med den övriga rörelsen. Vi förstår att det kan vara frusterande att ha en så centraliserad utredningsfunktion, då hela rörelsen blir beroende av hur IS och de enskilda landteamen fungerar. Samtidigt anser vi det orealistiskt att enskilda grupper ska ges möjlighet att bedriva eget utredningsarbete och arbeta utifrån eget aktionsmaterial. Styrelsen anser heller inte att det är sektionernas uppgift att bedöma vilka kriterier som bör ligga till grund för IS beslut om vilka fall som ska prioriteras. Styrelsen avstyrker motionen. 1.2 Motion om möjligheter till internationell samverkan på grupp- och samo-nivå Från det internationella utskott som kallas SCRA föreligger ett omfattande förslag om internationell samverkan genom utnyttjande av IT. Systemet är i första hand tänkt att utvecklas för arbetet med ett begränsat antal problemområden. Det är väl genomarbetat, mycket detaljerat och kommer förmodligen att kräva rätt betydande centrala resurser. Om det genomförs kommer det sannolikt att innebära en avsevärd effektivisering av Amnestys arbete med berörda områden. Liknande fördelar borde emellertid också kunna uppnås genom en mera oreglerad samverkan utan större insatser från de centrala organen, och detta då i första hand för de länder som inte kommer att omfattas av det projekt som SCRA föreslår. Amnesty har tidigare underrättat varje grupp om vilka andra grupper som arbetade med ett visst fall, och lämnat ut deras adresser. Samordnare har fått aktuella listor med adresser till andra samordnare med samma inriktning. Det här har sedan stegvis avvecklats eftersom det ansetts medföra en alltför stor arbetsbelastning för sekretariaten. Adresser till systergrupper går i Sverige endast ut efter direkt förfrågan från den engagerade gruppen. Många torde inte ens veta om att de kan (och bör) göra en sådan förfrågan. Det här innebär sannolikt avsevärda effektivitetsförluster. I det stora flertalet grupper finns det numera minst en medlem som har tillgång till e-post. Att upprätthålla regelbundna kontakter med en systergrupp i Kanada och en annan i Nya Zeeland är numera skäligen enkelt. Många grupper som arbetar med likartade fall i ett visst land, till exempel personer som är dömda i samma rättegång, skulle ha mycket att vinna på att samordna och synkronisera sina insatser. Vad som krävs för att få igång nätverk av detta slag är dels ett generellt godkännande, dels ett återinförande av automatiskt utsända adresslistor minst en gång om året. Eftersom sådana listor rimligen redan ligger i centrala datorer skulle själva utskicket knappast innebära någon större arbetsbelastning. För våra "klienter" skulle en ökad internationell samverkan av detta slag kunna innebära avsevärda förbättringar. Det uppdras åt styrelsen att nationellt och internationellt verka för de förändringar av rutinerna som kan underlätta uppbyggnaden av informella nätverk inom Amnesty. Grupp 168 Styrelsens yttrande: Tidigare skickade det internationella sekretariatet i samband med utplaceringen av aktionsfall ut listor över alla grupper som arbetade med fallet. Det gör man dock inte längre. Istället informerar sekretariatet grupperna om möjligheten att få en lista över alla grupper som arbetar med fallet. Det enda man behöver göra är att kontakta den ansvariga handläggaren på sekretariatet, som skickar ut informationen. Anledningarna till att adresserna inte skickas ut rutinmässigt är: * att det skulle kräva mycket arbetstid att sätta samman informationen, pga utformningen av den databas där informationen hämtas från. * att det är relativt få grupper som verkligen tar kontakt med sina "systergrupper" i andra sektioner, även om de har kontaktuppgifter. * att informationen snabbt blir inaktuell, så när gruppen väl bestämt sig för att kontakta de andra grupperna kan kontaktuppgifterna vara felaktiga. Styrelsen delar motionärernas uppfattning att det är positivt för arbetet att hålla kontakt med andra grupper som arbetar med samma aktionsfall. Sekretariatet upplyser redan idag om denna möjlighet och det krävs bara ett telefonsamtal eller ett e-postmeddelande för att få tillgång till materialet. Styrelsen anser därmed att motionen är besvarad. 1.3 Motion om spridningen av blixtaktioner Vid MR-konferensen i Ljungskile kom frågan upp om spridningen av Amnestys Blixtaktioner. Det noterades att dessa ofta är anmärkningsvärt svårtillgängliga, långt nere i en beställnings-hierarki på Amnestys hemsida. En sakkunnig från Internationella Sekretariat upplyste deltagarna om att detta var avsiktligt. Målet var att undvika en total dominans av vädjanden från Västeuropa, Nordamerika och Australien, detta i avsikt att ge brev från övriga världen en ökad betydelse. Det kan ifrågasättas om detta är förenligt med Amnestys grundläggande principer. Omkring 95 procent av Amnestys aktivister finns i den så kallade Västvärlden. Detta torde inte vara okänt för dem som vi vädjar till. Det finns ingen anledning att försöka dölja faktum. Amnestys primära uppgift i de här sammanhangen är att så snabbt och effektivt som möjligt stoppa pågående övergrepp, inte att ge en (falsk) bild av geopolitisk balans. Mottagarna torde själva ha möjlighet att notera, och eventuellt ta intryck av, vädjanden från den egna kulturkretsen. Amnestys verksamhet i västvärlden får inte, med hänvisning till strategiska skäl, utvecklas till en tävlan om vem som kan hoppa kortast. Det är också viktigt att konstatera att Blixtaktionerna fyller flera uppgifter: - de ger i många fall de tidigaste signalerna om en försämring av läget i ett visst land, - de utgör ett utmärkt material för undervisning om mänskliga rättigheter, - de ger viktig och aktuell bakgrundsinformation om läget för dem som arbetar med Aktionsfall i det berörda landet. Det uppdras åt styrelsen att nationellt och internationellt verka för att Blixtaktionerna får en mera lättillgänglig placering på hemsidorna och en större spridning inom rörelsens, samt att motverka att strategiska överväganden och åtgärder ges högre prioritet än organisationens grundläggande mål. Grupp 168 Styrelsens yttrande: Sedan januari 1996 har den svenska sektionen lagt ut alla blixtaktioner (BA) på sina webbsidor. Det har också funnits ett arkiv över äldre blixtaktioner, för information. All information som sprids från den svenska sektionens sekretariat angående Amnestys arbete innehåller information om arbete med blixtaktioner. Intresserade personer informeras om webbadressen till BA-sidan såväl som att man kan prenumerera på blixtaktioner i pappersformat från sekretariatet. Inom den närmaste framtiden ska Amnestys startsida ändras så att en länk till BA-sidan finns där. Den svenska sektionen hanterar blixtaktioner på sina webbsidor på ett i den övriga Amnestyvärlden unikt sätt, i och med att fullständiga BA är tillgängliga utan att besökare på webbsidan behöver kontakta sektionen för mer information för att kunna agera. Vi har gjort så, trots att detta innebär att den svenska sektionen inte tar hänsyn till hanteringen av BA, enligt de elektroniska riktlinjerna som IS har föreslagit (DOC 23/02/95; 3.3.1 Urgent Actions). Vår hantering av BA har lett till vissa påpekanden från andra sektioner, bl.a. från USA och Storbritannien där man avsiktligt, av strategiska anledningar, begränsar tillgång till BA på webben och ser det som önskvärt att andra sektioner gör likadant. Den svenska sektionen har trots kritik från dessa sektioner valt att fortsätta att hantera BA på det sättet som den nu gör och har flera gånger påpekat för de andra sektionerna att BA är dokument som av Amnesty klassificeras som "Public", det vill säga tillgängliga för allmänheten. Den svenska sektionen kan inte tala om för sektioner inom den internationella rörelsen på vilket sätt de ska använda sina webbsidor. Med tanke på ovanstående är det inte rimligt att verka för att övertala andra sektioner att hantera BA på samma sätt som den svenska sektionen gör. Styrelsen avstyrker motionen. 1.4 Motion gällande Country Action Programmes Amnesty Internationals framtida arbete kommer att organiseras enligt ett antal Country Action Programs, CAP. Inom den här arbetsformen har CAP Intranet Space en viktig uppgift. Intranet är en sluten motsvarighet till internet, som bara släpper in vissa användare till sina hemsidor. Dessa CAP-hemsidor förväntas innehålla e-postlistor, chat-utrymmen, adresser, dokument, lagtexter, aktionsförslag, sammanställningar av aktionsfall, uppgifter om vilka grupper som har vilka fall, samlingar av information om ett visst land osv. Detta ger naturligtvis goda utgångs-punkter för en mångfald aktiviteter. Endast tre kategorier kommer emellertid att ha tillgång till dessa CAP-hemsidor: det internationella sekretariatets personal, de anställda på sektionernas sekretariat och de frivilliga samordnarna för respektive land. Aktivisterna på gruppnivå kommer alltså inte att släppas in och kan endast via mellanled få tillgång till delar av den omfattande informationen. FÖR denna ordning talar möjligen behovet att begränsa antalet deltagare för att därmed öka säkerheten. Man vill på dessa sidor kunna publicera saker som inte bör bli allmänt kända. FÖR förslagets restriktioner talar också en eventuell önskan att begränsa antalet tänkbara chattare och slippa en störtflod av bagatellfrågor. MOT förslaget talar att effektiviteten i arbetet på dessa prioriterade länder i hög grad blir beroende av om samordnarna eller (där sådan saknas) sektionens sekretariat förmår förmedla och levandegöra informationen och diskussionerna från hemsidan till berörda grupper och aktivister. MOT förslaget talar också att ansvaret på samordnaren blir större, vilket försvårar den nyrekrytering som redan nu är ett problem. Kunskapsklyftan växer mellan samordnare och de engagerade aktivister som är rekryteringsbas för nya samordnare. MOT förslaget talar slutligen att det här tvingar även de mest ambitiösa grupperna att delvis arbeta i blindo: de har inte tillgång till all den information som finns och som de behöver för att göra ett fullgott arbete. De degraderas i värsta fall till att skriva rutinmässiga vädjanden enligt förelagda förslag. Två saker är värda att notera. För det första att AI i allt väsentligt är en organisation som arbetar öppet. Den enda och avgörande sekretessen gäller våra centrala utredares källor, och de kommer knappast att anges på en CAP-hemsida. För det andra att det i dag ställs mycket ringa krav på en samordnare. Man kan bli samordnare utan att ens ha Amnesty-bakgrund. Existerande "minimikrav" tillämpas inte i praktiken (vilket tidigare redovisats i Amnesty Debatt). När det gäller de länder eller regioner för vilka ett CAP har skapats, måste emellertid, som en del av omställningen till CAP, flera betydelsefulla, såväl kvalitativa som kvantitativa krav ställas upp, annars kommer inte CAP-satsningen att leda framåt. Vi riskerar bara att informationen till aktivisterna stryps. Detta leder till minskad lokal kreativitet, sämre resultat, dålig arbetstillfredsställelse och avhopp. Eftersom CAP som arbetsform och "CAP-hemsidor" beräknas vara verklighet under 2004, föreslår vi av ovan redovisade skäl att årsmötet uppdrar åt styrelsen: * att utreda vilka krav som måste ställas på samordnare/samordning (eller där samordnare saknas, på sekretariatet) för att aktivister som deltar i arbetet inom ett visst CAP ska ha full tillgång till det erfarenhetsutbyte som sker, samt den information som finns tillgänglig på respektive CAP-hemsida; * att tillse att dessa krav införes i takt med att CAP införes; * att utreda möjligheten att ansvariga aktivister på gruppnivå och styrelseledamöter bereds tillträde till en viss CAP-hemsida, efter särskild ansökan och prövning; * att införa ett tillförlitligt och för alla berörda parter tillgängligt system för uppföljning av respektive samordnares/samordnings (eller i förekommande fall sekretariatsansvarigs) uppfyllelse av ovan nämnda krav. Ingemar Öhberg, Bo Lindblom Styrelsens yttrande: Vi är positiva till att förbättra dialogen mellan styrelse, arbetsgrupper, samordnare/samordningar och sekretariatet, i syfte att förbättra uppföljningen av alla parters arbete, inte bara samordningarnas arbete. Vi anser att uppföljningen av aktivisters arbete skall göras med målet att uppnå konstruktiva förbättringar och utveckla människorna, inte att "fälla" någon som inte uppfyller kraven. Vi välkomnar därför medlemmarna att kontakta samordningarna eller sekretariatet om de är missnöjda med hur något fungerar eller har konstruktiva förslag på hur det skulle kunna fungera bättre. Vi motsätter oss dock förslaget på särskild utredning, eftersom vi inte anser en sådan vara nödvändig. Angående Country Action Programs (CAP) så har det internationella rådsmötet (ICM) beslutat att de som kommer att ha full tillgång till all information på CAP-hemsidorna är viss berörd personal på det internationella sekretariatet (IS) och på sektionernas sekretariat samt de frivilliga samordnarna för respektive land. Det är precis så det fungerar i dagsläget och införandet av CAP kommer inte att innebära att någon utestängs från information som han/hon har tillgång till idag. Genom vår dialog med IS har vi förstått att man i samband med arbetet med CAP-hemsidorna tänker ta fram verktyg som även är nyttiga för aktivister på gruppnivå, t ex dokumentsökningsverktyg och ett resurscentrum för respektive land. Dessa slags verktyg kommer också så långt det är möjligt ur säkerhetssynpunkt att göras tillgängliga även för andra kategorier medlemmar än de som ICM-beslutet talar om. Aktivister på gruppnivå kan beredas fullt tillträde till en viss CAP-hemsida om de registrerar sig som medlem i en samordningsgrupp och åtar sig någon slags uppgift inom samordningsgruppen. En sådan uppgift skulle kunna vara att tillföra idéer om aktioner/aktiviteter för aktivister runt om i världen, en annan att regelbundet besöka CAP-hemsidan och vidarebefordra den information som är avsedd att spridas till arbetsgrupperna som arbetar på det landet. Vi anser därför inte att denna fråga behöver utredas vidare. Styrelsen avstyrker motionen. 1.5 Motion om formatering av Amnestys information En mycket stor andel av Amnestys information är nu i första hand tillgänglig via IT, antingen från någon hemsida eller sänd som e-post. För mottagaren finns i många fall ett behov att göra en utskrift eller att sända texten vidare som e-post. I båda fallen utgör det ett besvärande hinder att texterna är formaterade för andra system och behov, med spaltindelningar, tabbar, låsta radavstånd, plats för bilder och tabeller, mycket spatiös layout, m.m. Eftersom dessa formateringar ofta är gjorda i program som mottagaren inte har, eller inte är bekant med, krävs en tidsödande manuell bearbetning innan texten kan användas. För IT-kommunikation vore det en stor fördel om informationen i stort sett sändes som icke-formaterad råtext. Möjligen kunde man som ett alternativ tänka sig att mottagarna försågs med en handledning om hur man enkelt kan göra sig av med all denna formatering. Det uppdras åt styrelsen att låta sakkunnig personal eller frivilliga göra en översyn av hur de IT-sända texter är utformade som ska användas av rörelsens aktivister. Bo Lindblom Styrelsens yttrande: Motionärens förslag innehåller, sedan lång tid tillbaka och i hög grad i nuvarande IT-arbete, frågor som ofta diskuteras på "central nivå" hos det internationella sekretariatet och de nationella sekretariaten. Av resursbrist får de dock stå tillbaka för andra högre prioriterade frågor samtidigt som ändringar ständigt sker som en följd av behovet att följa den allmänna utvecklingen inom IT-stödsområdet. Motionärens förslag tar upp viktiga aspekter av användandet av IT. Dessa innehåller behovet av ett definierat råtextformat, behovet av att all information finns tillgänglig i detta definierade råtextformat samt behovet av att all kommunikation av all information använder detta definierade råtextformat. Vidare finns behovet att alla inblandade aktörer i denna kommunikation utbildas i ovanstående, att de använder samma typ av datorprogram, helst på samma datorplattform samt att rörelsen inför regler som följs av hela rörelsen. Sammantaget är det ett omöjligt uppdrag i dagsläget, då motionären inte begränsar sitt förslag till en viss typ av information eller till en viss grupp av aktörer. Styrelsen avstyrker motionen. 1.6 Stadgeändring om vision och åtagande efter ICM-beslut 2001 - förslag från styrelsen Inledning Efter beslutet på det internationella rådsmötet (ICM) i Dakar 2001 om Amnesty Internationals nya åtagande behöver den svenska sektionens stadgar revideras för att överensstämma med de internationella. Revideringarna innebär, förutom att de svenska stadgarnas inledande paragrafer måste omformuleras, en rad språkliga revideringar på de ställen där stadgarna refererar till de inledande paragraferna. Dessutom måste stadgarna numreras om. Sådana revideringar benämns i förslaget följdrevideringar och förklaras närmare i det följande. Sektionsstyrelsen föreslår utöver detta ett antal övriga förändringar/förtydliganden av stadgarna, vilka framgår av förslagen. Som bilaga finns en utskrift av sektionsstyrelsens förslag till nya stadgar i sin helhet med ny numrering. Revidering av § 1 och 2 Förslaget innebär att de internationella stadgarnas 1. Vision and Mission, 2. Core Values och 3. Methods översätts och ersätter de svenska stadgarnas 1. Syfte och åtagande och 2. Arbetssätt. Detta innebär att numreringen i resterande del av de svenska stadgarna ändras, så att § 3 blir § 4, § 4 blir § 5 o s v. Nedan används dock genomgående den nuvarande numreringen. Förslaget till ny numrering framgår i sin helhet i bilagan som beskriver hur de nya stadgarna skulle se ut om sektionsstyrelsens samtliga förslag till stadgeändringar antas av årsmötet. Förslag till ny text 1. VISION OCH ÅTAGANDE Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter. För att uppnå denna vision har Amnesty International som sitt åtagande att, inom ramen för sitt arbete att främja alla mänskliga rättigheter, utreda och agera med tyngdpunkt på att förhindra och göra slut på allvarliga kränkningar av rätten - till fysisk och psykisk integritet - till åsikts- och yttrandefrihet - att inte bli diskriminerad. 2. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Amnesty International bildar ett globalt samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna internationell solidaritet, effektivt agerande för det enskilda offret, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt. 3. ARBETSSÄTT Amnesty International riktar sig till regeringar, mellanstatliga organisationer, väpnade politiska grupper, företag och andra enskilda aktörer utan anknytning till staten. Amnesty International strävar efter att avslöja kränkningar av de mänskliga rättigheterna på ett noggrant, snabbt och outtröttligt sätt. Organisationen undersöker systematiskt och opartiskt fakta i enskilda fall och mönster av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Resultaten offentliggörs och medlemmar, sympatisörer och anställda utövar offentliga påtryckningar mot regeringar och andra för att stoppa kränkningarna. Utöver arbetet mot specifika kränkningar av de mänskliga rättigheterna kräver Amnesty International att alla regeringar ska upprätthålla rättsstatliga principer och ratificera och uppfylla normer för mänskliga rättigheter. Organisationen bedriver omfattande utbildnings- och informationsverksamhet avseende mänskliga rättigheter samt uppmanar mellanstatliga organisationer, enskilda individer och alla samhällsorgan att stödja och respektera de mänskliga rättigheterna. Följdrevideringar av § 3.4, 3.5, 4.1, 4.2 och 5.2 Översättningen innebär också följdrevideringar av de paragrafer som refererar till den tidigare § 1. Vad gäller § 3.4, 4.1, 4.2 och 5.2 föreslås att "syfte" genomgående ersätts med "åtagande" enligt texten nedan. I § 3.5 ersätts "deklarationer och konventioner" av "normer", samt "åberopas" till "avses" för att bättre stämma överens med skrivningen i den föreslagna nya § 1. Förslag till ny text (Observera att övriga av sektionsstyrelsen föreslagna förändringar av § 3, 4 och 5 finns inskrivna i de aktuella paragraferna.) 3.4 Sektionen skall förse 3.5 Sektionen skall informera om kränkningar av mänskliga rättigheter och arbeta för ökad kännedom om de internationella 4.1 Sektionen står öppen för enskilda som vill arbeta för Amnesty Internationals 4.2 Vid registrering skall varje ny arbetsgrupp erlägga en av årsmötet beslutad avgift till sektionen. Till sektionen ansluten arbetsgrupp skall erlägga av årsmötet beslutad avgift. Arbetsgrupp skall även erlägga av distriktet beslutad distriktsavgift samt fortlöpande lämna rapport om sin verksamhet. Medlem i arbetsgrupp skall vara medlem av svenska sektionen av Amnesty International. Om arbetsgrupp ej fullgör sina åligganden gentemot sektionen eller om dess verksamhet är oförenlig med Amnesty Internationals 5.2 Arbetet för i § 1 Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta föreslagna tillägg och ändringar av stadgarnas § 1, 2, 3, 4 och 5 enligt ovan. 1.7 Stadgeändringar avseende § 3 Verksamhet, § 4 Medlemmar och arbetsgrupper samt § 5 Organisation - förslag från styrelsen Bakgrund Förändringarna rör verksamhet, medlemmar och arbetsgrupper samt organisation och är att betrakta som dels rena förtydliganden, dels nödvändiga uppdateringar som en följd av förändringar i organisationen. Revidering av § 3.4 Ordet "medlemsgrupper" ersätts av "grupper" som är mer generellt och bättre sammanfattar de olika typer av grupper som nämns i de följande paragraferna. De strukna orden "syfte och" är en följdrevidering som förklaras i sektionsstyrelsens förslag "Stadgeändringar efter ICM-beslut 2001". Förslag till ny text 3.4 Sektionen skall förse Revidering av § 4.1, 4.2 och 5.2 Förtydligande av att i dessa paragrafer med 2/3 majoritet avses 2/3 "av samtliga röstberättigade styrelseledamöter". Dessa paragrafer har företräde framför § 9.6, som beskriver de normala förutsättningarna för att styrelsen ska vara beslutsmässig. I samtliga paragrafer har ordet "syfte" ersatts med "åtagande", och är följdrevideringar som förklaras i sektionsstyrelsens förslag "Stadgeändringar efter ICM-beslut 2001". I § 5.2 föreslås att ordet "arbetsgruppernas" ersätts av "sektionens", samt att orden "aktions-" och "andra" stryks. Förslag till ny text 4.1 Sektionen står öppen för enskilda som vill arbeta för Amnesty Internationals 4.2 Vid registrering skall varje ny arbetsgrupp erlägga en av årsmötet beslutad avgift till sektionen. Till sektionen ansluten arbetsgrupp skall erlägga av årsmötet beslutad avgift. Arbetsgrupp skall även erlägga av distriktet beslutad distriktsavgift samt fortlöpande lämna rapport om sin verksamhet. Medlem i arbetsgrupp skall vara medlem av svenska sektionen av Amnesty International. Om arbetsgrupp ej fullgör sina åligganden gentemot sektionen eller om dess verksamhet är oförenlig med Amnesty Internationals 5.2 Arbetet för i § 1 Revidering av § 5.1 Förtydligande att sektionen verkar genom "f) arbetsgrupper och g) samordnings- och specialgrupper". (Med "arbetsgrupper" avses både "nummergrupper" och "ungdomsgrupper".) Förslag till ny text 5.1 Sektionen verkar genom a) årsmöte, b) extra medlemsmöte, c) sektionens styrelse, d) svenska Amnestyfonden, e) distrikt Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta föreslagna ändringar av stadgarnas § 3, 4 och 5 enligt ovan. 1.8 Stadgeändringar avseende § 6 Årsmötet - förslag från styrelsen Bakgrund De föreslagna förändringarna innebär att kallelsen till årsmötet, samt sektionens verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning, ska kunna göras tillgängliga för medlemmarna på andra sätt än att behöva skickas med Amnesty Press. Bakgrunden till detta förslag är att stadgarna på denna punkt formulerades i en tid då Amnesty dels hade betydligt färre medlemmar, dels utkom med en månatlig medlemstidning. Den nuvarande utgivningen av Amnesty Press med fyra nummer per år innebär att de två första numren måste komma ut under årets tre första månader för att uppfylla stadgarnas krav. För att undvika en ojämn utgivning av Amnesty Press och för att undvika oerhört kostsamma utskick till sektionens samtliga medlemmar i samband med årsmötet, föreslår sektionsstyrelsen att det räcker med att göra materialet tillgängligt, t ex via webben, för medlemmarna och sända ut det till de medlemmar som begär det. Naturligtvis kan Amnesty Press även fortsättningsvis användas som utskickskanal då detta sammanfaller i tid med tidningsutgivningen, vilket bör vara fallet med t ex kallelsen. Revidering av § 6.2, 6.4a och 6.4b Formuleringarna "eller på annat sätt göras tillgänglig för (medlemmarna)", "samt göras tillgängliga för medlemmarna" är tänkta att innefatta det ovan beskrivna och förs in i § 6.2 respektive § 6.4. Notera att den tidigare uppdelningen av § 6.4 i a) och b) föreslås försvinna och att de tre första pinnsatserna i det nya förslaget kommer från den nuvarande § 6.4a. Förslag till ny text § 6.2 6.2 Kallelse till årsmöte, med påminnelse om motionstiden de år årsmötet behandlar motioner och styrelsens förslag och nomineringar avseende stadgeenliga val, skall av styrelsen utsändas till, eller på annat sätt göras tillgänglig för, medlemmarna senast tolv veckor före årsmötet. Förslag till ny text § 6.4 6.4 Följande handlingar skall utsändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare samt göras tillgängliga för medlemmarna senast sex veckor före årsmötet: - styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning - svenska Amnestyfondens styrelses verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning - revisorernas berättelser avseende sektionen resp fonden - förslag till dagordning och arbetsordning - i förekommande fall motioner som inkommit inom föreskriven tid samt styrelsens yttranden över dessa - i förekommande fall styrelsens förslag till handlingsplan - styrelsens övriga förslag - granskningskommitténs rapport om det föregående årets verksamhet - valberedningens förslag avseende stadgeenliga val (utom val till valberedningen) - distriktens förslag avseende valberedningen Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta föreslagna ändringar av stadgarnas § 6 enligt ovan. 1.9 Stadgeändringar avseende Svenska Amnestyfonden - förslag från sektionsstyrelsen och Amnestyfondens styrelse Bakgrund Förslaget avskaffar den nuvarande ordningen med av sektionen utsedda representanter i fondstyrelsen, ersätter dessa med två nya av årsmötet valda ledamöter i fondstyrelsen samt inrättar ett system med kontaktpersoner som ansvarar för ett fortlöpande informationsutbyte mellan de två styrelserna. De båda kontaktpersonerna har rätt att närvara i den andra styrelsen och har då yttrande och förslagsrätt, men saknar rösträtt. I den mån kontaktpersonerna inte deltar vid respektive styrelses möten ska de garantera att ett effektivt informationsflöde upprätthålls på annat sätt. Syftet är att ge en tydlig, transparent och ändamålsenlig struktur för informationsutbytet mellan sektionsstyrelsen och fondstyrelsen samt att minska arbetsbördan för sektionsstyrelsen genom att de två representanter som tidigare förväntats delta fullt ut i fondstyrelsearbetet ersätts av en kontaktperson som närvarar vid fondens möten endast vid behov. Förslaget innebär också en kapacitetsförstärkning för fondstyrelsen eftersom den kompletteras med två nya ordinarie ledamöter vilka inte samtidigt är ledamöter av sektionsstyrelsen och därmed kan fokusera tydligare på arbetet i fonden. Reformen är avsedd att gagna alla de verksamhetsområden som berör både fond och sektion genom att skapa ett tydligare och mer fokuserat informationsutbyte och underlätta insyn från båda hållen. Detta är särskilt betydelsefullt mot bakgrund av den pågående reformen av fundraisingarbetet, där de båda styrelserna förväntas ingå avtal om ett gemensamt insamlingsarbete. Revidering av § 6.5 och § 10 i sektionens stadgar Under § 6.5 första stycket, nionde pinnsatsen, stryka ordet "del av", samt under a) ersätta ordet "fyra" med "sex". Under § 10 stryka § 10.1 i dess helhet, vilket innebär att nuvarande § 10.2 omnumreras till § 10.1. Förslag till ny text (i sektionens stadgar) 6.5 Förslag till årsmötets dagordning upprättas av styrelsen. Följande ärenden skall alltid finnas upptagna: - upprättande av röstlängd - fråga om årsmötet utlysts i stadgeenlig ordning - val av funktionärer: a) två ordförande, b) minst två sekreterare, c) två justerare, d) minst två rösträknare och e) redaktionsutskott - sektionsstyrelsens och revisorernas berättelse avseende sektionen - fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i sektionsstyrelsen - fondstyrelsens och revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden - fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i fondstyrelsen - val av sektionsstyrelse: a) ordförande för en tid av två år (väljs vartannat år), b) kassör för en tid av två år (väljs vartannat år), c) ytterligare tre ordinarie ledamöter för en tid av två år och d) två suppleanter för en tid av ett år - val av - val av granskningskommitté: a) tre ordinarie ledamöter b) en suppleant - val av revisorer för sektionen resp fonden: a) en ordinarie, som skall vara auktoriserad revisor och b) en suppleant, som skall vara auktoriserad revisor -val av valberedning: a) tre ordinarie ledamöter, varav en sammankallande och b) tre suppleanter Udda år ska dagordningen även innehålla: - beslut om beredningsgrupper - val av : a) ordförande för beredningsgruppen och b) rapportör för beredningsgruppen - motioner och styrelsens förslag - avgifternas storlek Revidering av stadgarna för Svenska Amnestyfonden Under punkten 2.b) stryka följande meningar "Två av ledamöterna skall bestå av personer ur sektionens styrelse och utses av denna. Övriga ledamöter förutom personalrepresentanten och dennes ersättare utses av sektionens årsmöte." och ersätta dessa med "samtliga ledamöter, förutom personalrepresentanten och dennes ersättare, utses av sektionens årsmöte." Sektionsstyrelsen och Amnestyfondens styrelse föreslår årsmötet besluta att anta föreslagna ändringar av sektionens respektive Amnestyfondens stadgar. 1.10 Stadgeändringar avseende § 11 Förvaltning och revision - förslag från styrelsen Bakgrund Årsbokslutet är oftast klart till början av februari. Därefter genomförs revisionen och slutrevision hålls omkring vecka 8. Revisorn skriver inte på revisionsberättelsen förrän styrelseledamöterna skrivit på årsredovisningen. Styrelseledamöterna skriver på årsredovisningen i början av mars. Således kan den definitiva revisionsberättelsen tidigast föreligga i mitten av mars (ca vecka 11) inte vecka 8 som sägs i stadgarna. Förutsatt att styrelsemötet som behandlar årsredovisningen även i framtiden kommer att hållas senast i början av mars bör stadgan ändras. Revidering av § 11.3 Sektionsstyrelsen föreslår mot bakgrund av ovanstående att § 11.3 revideras. Förslag till ny text 11.3 Revisionsberättelse skall föreligga inom Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta föreslagna ändringar av stadgarnas § 11 enligt ovan. Bilaga - Sektionens nya stadgar i sin helhet efter förslag från styrelsen (ändringar kursiva) 1. VISION OCH ÅTAGANDE Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter. För att uppnå denna vision har Amnesty International som sitt åtagande att, inom ramen för sitt arbete att främja alla mänskliga rättigheter, utreda och agera med tyngdpunkt på att förhindra och göra slut på allvarliga kränkningar av rätten - till fysisk och psykisk integritet - till åsikts- och yttrandefrihet - att inte bli diskriminerad. 2. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Amnesty International bildar ett globalt samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna internationell solidaritet, effektivt agerande för det enskilda offret, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt. 3. ARBETSSÄTT Amnesty International riktar sig till regeringar, mellanstatliga organisationer, väpnade politiska grupper, företag och andra enskilda aktörer utan anknytning till staten. Amnesty International strävar efter att avslöja kränkningar av de mänskliga rättigheterna på ett noggrant, snabbt och outtröttligt sätt. Organisationen undersöker systematiskt och opartiskt fakta i enskilda fall och mönster av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Resultaten offentliggörs och medlemmar, sympatisörer och anställda utövar offentliga påtryckningar mot regeringar och andra för att stoppa kränkningarna. Utöver arbetet mot specifika kränkningar av de mänskliga rättigheterna kräver Amnesty International att alla regeringar ska upprätthålla rättsstatliga principer och ratificera och uppfylla normer för mänskliga rättigheter. Organisationen bedriver omfattande utbildnings- och informationsverksamhet avseende mänskliga rättigheter samt uppmanar mellanstatliga organisationer, enskilda individer och alla samhällsorgan att stödja och respektera de mänskliga rättigheterna. 4. VERKSAMHET 4.1 Amnesty International är som organisation baserad på frivilligt medlemskap, vilket innebär att verksamheten är beroende av frivilligas, d v s gruppers och enskilda medlemmars, aktiva medverkan. 4.2 Svenska sektionen är en del av Amnesty International och arbetar i enlighet med dess regler och riktlinjer. 4.3 Sektionen skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att upprätthålla en effektiv organisation bestående av anslutna grupper och enskilda medlemmar. 4.4 Sektionen skall förse grupper och enskilda medlemmar med aktionsfall eller ge dem andra uppgifter, som främjar arbetet för i § 1 angivet åtagande. 4.5 Sektionen skall informera om kränkningar av mänskliga rättigheter och arbeta för ökad kännedom om de internationella normer, som avses i § 1 ovan. 5. MEDLEMMAR OCH ARBETSGRUPPER 5.1 Sektionen står öppen för enskilda som vill arbeta för Amnesty Internationals åtagande. Medlem blir man genom att erlägga av årsmötet beslutad avgift. Styrelsen har rätt att i särskilda fall utesluta medlem. Ett sådant beslut kräver en majoritet av 2/3 av samtliga röstberättigade styrelseledamöter. Medlem som uteslutits av styrelsen har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte. 5.2 Vid registrering skall varje ny arbetsgrupp erlägga en av årsmötet beslutad avgift till sektionen. Till sektionen ansluten arbetsgrupp skall erlägga av årsmötet beslutad avgift. Arbetsgrupp skall även erlägga av distriktet beslutad distriktsavgift samt fortlöpande lämna rapport om sin verksamhet. Medlem i arbetsgrupp skall vara medlem av svenska sektionen av Amnesty International. Om arbetsgrupp ej fullgör sina åligganden gentemot sektionen eller om dess verksamhet är oförenlig med Amnesty Internationals åtagande, har styrelsen rätt att upplösa gruppen. Ett sådant beslut kräver en majoritet av 2/3 av samtliga röstberättigade styrelseledamöter. Arbetsgrupp som upplösts av styrelsen har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte. 5.3 Vid en grupps nedläggning skall efter avvecklingen dess resterande tillgångar tillfalla svenska sektionen. 6. ORGANISATION 6.1 Sektionen verkar genom a) årsmöte, b) extra medlemsmöte, c) sektionens styrelse, d) svenska Amnestyfonden, e) distrikt, f) arbetsgrupper och g) samordnings- och specialgrupper. 6.2 Arbetet för i § 1 angivet åtagande utförs främst av sektionens arbetsgrupper, som inom ramen för dessa stadgar självständigt utformar sin verksamhet. Till stöd för sektionens verksamhet kan styrelsen tillsätta samordnings-, och specialgrupper. Om en samordnings-/specialgrupp eller enskild medlem i sådan grupp ej fullgör sina åligganden gentemot sektionen eller om samordnings-/specialgruppens eller den enskilde medlemmens verksamhet är oförenlig med Amnesty Internationals åtagande, har styrelsen rätt att upplösa gruppen eller utesluta enskild medlem ur gruppen. Ett sådant beslut kräver en majoritet av 2/3 av samtliga röstberättigade styrelseledamöter. Samordnings-/Specialgrupp som upplösts av styrelsen eller medlem som uteslutits ur samordnings-/specialgrupp har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte. 6.3 För stöd och service till distriktets grupper, samordnande av verksamheter inom distriktet och för distriktets representation i budgetprocessen tillsätter varje distrikt årligen genom val ett eller flera distriktsombud. 6.4 Årsmöte och extra medlemsmöte är sektionens högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar för att årsmötets beslut genomförs och har övergripande ansvar för sektionens ekonomi och verksamhet. 6.5 För att genomföra styrelsens beslut och ge service till distrikt, grupper och medlemmar skall sektionen upprätthålla ett sekretariat. 7. ÅRSMÖTE 7.1 Sektionens årsmöte skall hållas senast den 15 maj på tid och plats som styrelsen bestämmer. 7.2 Kallelse till årsmöte, med påminnelse om motionstiden de år årsmötet behandlar motioner och styrelsens förslag och nomineringar avseende stadgeenliga val, skall av styrelsen utsändas till, eller på annat sätt göras tillgänglig för, medlemmarna senast tolv veckor före årsmötet. 7.3 Motioner och styrelsens förslag behandlas av årsmötet endast udda år. Motioner till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast tio veckor före årsmötet. Årsmötet är inte skyldigt att behandla senare inkomna motioner, men kan under förutsättning av minst 2/3 majoritet ta upp även senare inkomna motioner till behandling. Styrelsen skall lämna yttranden över inkomna motioner. 7.4 Följande handlingar skall utsändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare samt göras tillgängliga för medlemmarna senast sex veckor före årsmötet: - styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning - svenska Amnestyfondens styrelses verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning - revisorernas berättelser avseende sektionen resp fonden - förslag till dagordning och arbetsordning - i förekommande fall motioner som inkommit inom föreskriven tid samt styrelsens yttranden över dessa - i förekommande fall styrelsens förslag till handlingsplan - styrelsens övriga förslag - granskningskommitténs rapport om det föregående årets verksamhet - valberedningens förslag avseende stadgeenliga val (utom val till valberedningen) - distriktens förslag avseende valberedningen 7.5 Förslag till årsmötets dagordning upprättas av styrelsen. Följande ärenden skall alltid finnas upptagna: - upprättande av röstlängd - fråga om årsmötet utlysts i stadgeenlig ordning - val av funktionärer: a) två ordförande, b) minst två sekreterare, c) två justerare, d) minst två rösträknare och e) redaktionsutskott - sektionsstyrelsens och revisorernas berättelse avseende sektionen - fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i sektionsstyrelsen - fondstyrelsens och revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden - fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i fondstyrelsen - val av sektionsstyrelse: a) ordförande för en tid av två år (väljs vartannat år), b) kassör för en tid av två år (väljs vartannat år), c) ytterligare tre ordinarie ledamöter för en tid av två år och d) två suppleanter för en tid av ett år - val av fondstyrelse: a) sex ordinarie ledamöter för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året och b) två suppleanter för en tid av ett år - val av granskningskommitté: a) tre ordinarie ledamöter b) en suppleant - val av revisorer för sektionen resp fonden: a) en ordinarie, som skall vara auktoriserad revisor och b) en suppleant, som skall vara auktoriserad revisor -val av valberedning: a) tre ordinarie ledamöter, varav en sammankallande och b) tre suppleanter Udda år ska dagordningen även innehålla: - beslut om beredningsgrupper - val av : a) ordförande för beredningsgruppen och b) rapportör för beredningsgruppen - motioner och styrelsens förslag - avgifternas storlek 7.6 Avskrift av justerat protokoll skall sändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast tio veckor efter årsmötet. 8. EXTRA MEDLEMSMÖTE 8.1 Extra medlemsmöte hålles, när styrelsen finner det nödvändigt eller när minst en tredjedel av sektionens medlemmar eller minst hälften av arbetsgrupperna begär det. Vid sådant extra möte får endast de ärenden behandlas för vilka mötet utlysts. 8.2 Kallelse till extra medlemsmöte skall av styrelsen utsändas till medlemmarna senast tre veckor före mötet. Styrelsens förslag till dagordning och övriga handlingar bifogas kallelsen. 8.3 Avskrift av justerat protokoll skall utsändas till alla grupper, distrikt och mötesdeltagare senast tre veckor efter medlemsmöte. 9. BESLUT VID ÅRSMÖTE OCH EXTRA MEDLEMSMÖTE 9.1 Årsmöte resp extra medlemsmöte är beslutsmässigt när kallelse skett enligt stadgarna. 9.2 Varje medlem av sektionen har rätt att närvara vid årsmöte och extra medlemsmöte förutsatt att medlemmen innan anmälningstiden till mötet gått ut har erlagt medlemsavgift för innevarande eller föregående år. För yttrande- och rösträtt vid årsmötet fordras att medlemmen erlagt av styrelsen fastställd årsmötesavgift. Anmälan till årsmötet skall ske till den dag som styrelsen fastställt som senaste anmälningsdag. I händelse av att flera anmält sig till årsmötet före sista anmälningsdag än vad som av praktiska skäl kan tas emot av årsmötesarrangörerna, ges tidigare anmälda förtur framför senare anmälda. Dock skall alltid minst en deltagare från varje arbetsgrupp garanteras deltagande, förutsatt att anmälan inkommit i tid. 9.3 De ordinarie ledamöterna och suppleanterna i sektionens styrelse resp fondens styrelse har inte rösträtt i fråga om styrelseledamöternas ansvarsfrihet. 9.4 Vid årsmöte resp extra medlemsmöte avgörs frågor som gäller bordläggning till nästa årsmöte, ev. behandling av för sent inkomna motioner eller stadgeändring med 2/3 majoritet. Upplösning av sektionen avgörs med 4/5 majoritet av två på varandra följande årsmöten. Ordförandeval avgörs med absolut majoritet, d v s mer än hälften av avgivna röster. Övriga frågor avgörs med enkel majoritet. Om votering är begärd sker denna öppet, utom vid personval då sluten omröstning kan begäras. Vid lika röstetal gäller den mening som den vid voteringen fungerande mötesordföranden biträder, utom vid val då lotten avgör. 9.5 Om så begärs, röstar i en andra omgång endast befullmäktigade ombud för arbetsgrupperna, varvid varje arbetsgrupp ges tio röster. Avgörandet sker genom summering av de båda röstningsomgångarnas resultat. Ombuden erhåller för denna röstning särskilda röstkort. 9.6 Yrkande om bordläggning av ärende inom samma möte avgörs med enkel majoritet. Ärendets behandling anstår till annan tidpunkt som mötesordföranden bestämmer. 10. STYRELSE 10.1 Styrelsen består av: ordförande, kassör och ytterligare sex ordinarie ledamöter, två suppleanter samt personalrepresentant med personlig ersättare. Personalrepresentanten har närvaro- och yttranderätt. 10.2 Ordförande och kassör väljs särskilt av årsmötet för en tid av två år med val av ordförande ena året och kassör andra året. Sex ledamöter väljs av årsmötet för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året. Två suppleanter väljs av årsmötet för en tid av ett år. Ledamöter och suppleanter kan återväljas. Vid vakans kan årsmöte eller extra medlemsmöte förrätta fyllnadsval. 10.3 Personalrepresentanten och dess suppleant väljs av personalen för en tid av ett år bland den personal, avlönad eller icke avlönad, som arbetar inom sektionens sekretariat sedan minst ett år och som är medlem av Amnesty International. Personalrepresentanten deltar ej i behandlingen av frågor som rör kollektivavtal eller stridsåtgärder eller i styrelsens beredning och beslut i frågor som kommer att förhandlas med de fackliga organisationerna. Personalrepresentanten deltar ej heller i beredning, beslut och uppföljning av de tjänstetillsättningar som styrelsen ej delegerat. 10.4 Styrelsen sammanträder på tid och plats den själv beslutar eller på kallelse av ordföranden. 10.5 Styrelsens suppleanter kallas till varje sammanträde och har där yttrande- och förslagsrätt. De inträder i ordinarie ledamöters ställe i den ordning de blivit valda och har då också rösträtt. 10.6 För styrelsebeslut fordras att minst fyra närvarande ordinarie ledamöter är ense. Vid lika röstetal gäller den mening som sektionens ordförande eller - vid dennes frånvaro - mötesordförande biträder. 10.7 Styrelsen utser inom sig vice ordförande och fördelar andra arbetsuppgifter. 10.8 Styrelsen äger att till sig adjungera en eller flera personer utan rösträtt. 10.9 Styrelsen äger att inom sig utse arbetsutskott. 10.10 Styrelsen bestämmer vilka som har rätt att teckna sektionens firma. 11. SVENSKA AMNESTYFONDEN 11.1 För Svenska Amnestyfonden gäller särskilda stadgar. 12.FÖRVALTNING OCH REVISION 12.1 Sektionens verksamhets- och räkenskapsår är kalenderår. 12.2 Styrelsens förvaltning och sektionens räkenskaper skall granskas av de revisorer och den granskningskommitté som utsetts av årsmötet. Dessa har rätt att, närhelst de önskar, ta del av alla de handlingar som rör sektionens verksamhet och ekonomi. 12.3 Revisionsberättelse skall föreligga inom tolv veckor efter verksamhetsårets utgång. 13. STADGEÄNDRINGAR 13.1 Förslag till ändring av sektionens stadgar skall vara styrelsen tillhanda tio veckor före årsmötet och skall med styrelsens yttrande utsändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast sex veckor före årsmötet. 13.2 Ändring av stadgarna kan endast beslutas av årsmöte. Sådant beslut skall för att vara giltigt fattas med 2/3 majoritet. 14. UTESLUTNING UR AMNESTY INTERNATIONAL SAMT AVVECKLING OCH UPPLÖSNING AV SVENSKA SEKTIONEN 14.1 Sektionen kan genom beslut av internationella styrelsen (IEC) uteslutas ur Amnesty International. (Uteslutning kan överklagas till Membership Appeals Committee.) 14.2 I händelse av uteslutning ur Amnesty International skall sektionen, då beslutet är definitivt, snarast avvecklas och resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International. 14.3 Förslag om upplösning av sektionen skall behandlas av årsmötet under förutsättning att förslaget utsänts till alla medlemmar senast fjorton veckor före mötet. 14.4 Beslut om upplösning skall för att vara giltigt fattas med 4/5 majoritet av två årsmöten i följd. 14.5 I händelse av upplösning skall efter avvecklingen sektionens resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International. Om även Amnesty International upplösts, skall tillgångarna ges till ändamål, varom beslut fattas av årsmötet med enkel majoritet, och handlingar av hemlig natur förstöras. Beredningsgrupp 2 2.1 Motion angående sektionens reservfonder 1980 beslöt årsmötet att av sektionens ev. överskott varje år avsätta en viss del till en s k bunden reservfond. Bindningen innebär att reserven endast får tas i anspråk efter årsmötes- eller extra medlemsmötesbeslut. Syftet med fonden var i första hand att vid ekonomisk krissituation (läs inställda betalningar) skydda den kvarvarande personalens uppsägningslöner. Detta behov kvarstår knappast längre, då den statliga lönegarantin har tillkommit efter detta beslut. Däremot kan behov uppstå att få ta reserven i anspråk för att få driva en "nedbantad" verksamhet under en tillfällig ekonomisk svacka. Då uppstår problemet med att styrelsen ensam saknar mandat att lägga en sådan budget utan årsmötes- eller extramedlemsbeslut. Det första alternativet kan passa dåligt i tiden och det andra drar med sig onödigt stora kostnader. Jag föreslår därför att årsmötet beslutar att den bundna reservfonden slopas och att sektionens hela reserv i fortsättningen betraktas som disponibel för styrelsens budgetarbete. Kristianstad den 14 oktober 2002-10-14 Tony Öhrling Styrelsens yttrande: Sedan beslutet 1980 om bunden och fri reserv, har lagstiftningen och sektionens ekonomiska struktur förändrats. Motionären pekar på förändringen i lagstiftningen vad gäller lönegarantin och att den förutsättning som gällde när beslutet togs inte längre gäller. Vidare är det oklart hur beslutet ska tolkas. Om styrelsen på förhand vet att den för kommande år lägger en budget som innebär att de bundna reserverna tas i anspråk, är regeln möjlig – men opraktisk – att tillämpa. Om ekonomin utvecklas negativt under ett år, och denna utveckling kan komma att leda till att de bundna reserverna måste tas i anspråk, uppstår ett annat problem. Det går då inte att fastställa om den bundna reserven tagits i anspråk förrän bokslut gjorts, vilket i praktiken innebär i februari året efter. Att i det läget kalla till extra medlemsmöte kort innan ordinarie årsmöte hålls, innebär en stor extra kostnad. Bakgrunden för beslutet är således förändrad och tolkningen av beslutet är oklar. Styrelsen tillstyrker motionen. 2.2 Slå vakt om gräsrötterna! Det finmaskiga nätet av många små grupper som arbetar för Amnesty runt om i Sverige utgör en viktig bas för Svenska Amnestys arbete. Genom många aktiviteter av skiftandes slag syns och hörs Amnesty i det svenska samhället. Fokus riktas mot brott mot mänskliga rättigheter och övergrepp runt om i världen och lokala Amnestymedlemmar bidrar till att hålla en bred debatt levande. För att leva och utvecklas behöver gräsrötter näring. Vi tycker inte att Svenska Amnesty vårdar sina grupper. Grupperna hade lättare att skapa engagemang och känna delaktighet när arbetet inriktades mot enskilda fall men när aktionerna blir bredare och allmännare fordras också nytt sätt att arbeta för att engagera. Vi föreslår att Svenska Amnesty omgående utreder hur man på ett bättre sätt kan stödja och stimulera grupperna ute i landet. En seriös undersökning vars resultat skall ligga till grund för ett nytt arbetssätt – som gynnar Amnestys uppdrag. Kanske genom att nyttja e-post och internet, kanske genom att nyttja distrikten kanske genom att synliggöra grupperna och deras arbete på annat sätt. Grupp 327 i Alvesta genom Gunbritt Öhlén Bruksvägen 10 342 35 Alvesta Styrelsens yttrande: Sektionen har sedan 1990 genomfört minst åtta utredningar rörande arbetet på grupp- och distriktsnivå. Alla dessa utredningar har givetvis haft ambitionen att förbättra arbetet på aktivistnivå och att öka engagemanget för Amnestys arbete. Flera positiva åtgärder har också vidtagits de senaste åren, just för att stödja och stimulera de aktiva medlemmarna och för att underlätta deras arbete: * Sektionen har bildat flera nya specialgrupper de senaste åren och vissa av grupperna har skapat nätverk som involverar hundratals personer. * En folder som enbart fokuserar på olika möjligheter att arbeta som aktiv medlem i Amnesty har tagits fram. * Sektionen har utvecklat både den externa och den interna hemsidan, så att i princip all relevant information för medlemmar finns tillgänglig. På sidan finns även uppmaningar att stödja Amnesty genom att delta aktivt i arbetet. * Utskicket e-aktivist startades förra året och innebär att medlemmar har möjlighet att få aktionsmaterial via e-post. * E-postlistan för gruppsekreterare når ut till ca. 80 % av alla grupper och används flera gånger per termin för att nå ut med brådskande information. * Under 2002 var det fler medlemmar än någonsin som deltog på sektionens utbildningar. * Två nationella ungdomsträffar arrangeras varje termin. * Ett nytt program för frivilligledarskap inleds i höst. * Arbetet med en ny handbok är påbörjat, men har dragit ut på tiden p.g.a. resursskäl. Det finns mängder av orsaker till att arbetet i enskilda grupper eller distrikt går trögt eller att det inte känns inspirerande. Dessa problem kan inte utredas bort på central nivå, utan måste lösas av de aktiva medlemmarna själva. Styrelsen vill därför uppmuntra motionärerna att inleda en diskussion med närliggande grupper, gärna med stöd av sekretariatet, för att själva försöka komma fram till hur arbetet kan göras mer synligt och lustfyllt. Det finns flera exempel på att sådana diskussioner har lett till mycket positiva resultat. Styrelsen är givetvis positiv till motionens ambition att stödja och stimulera de aktiva medlemmarna, men tror inte att detta görs bäst genom ytterligare en utredning. Styrelsen avstyrker motionen. 2.3 Motion om mångfald i medlemskåren Svenska sektionen av Amnesty International förespråkar principen om "allas lika rättigheter och möjligheter oavsett ras, kön, religion, sexuell läggning, social, etnisk eller kulturell tillhörighet". Svenska sektionen av Amnesty International motsätter sig alla former av rasism och diskriminering och har vid flera tillfällen kritiserat stater och deras organ när de kränker denna fundamentala princip. Det finns idag en lagförslagsprocess för ett utvidgat skydd mot diskriminering där även diskriminering utanför arbetslivet och högskolan blir straffbar. Samtidigt ser vi ett hårdare samhällsklimat både i Sverige och i Europa där främlingsfientliga krafter, rasistiska och särskilt islamofobiska diskurser fått ett allt större utrymme i den allmänna debatten och där vissa individers rättigheter på grund av deras etniska, kulturella eller religiösa tillhörighet inte brar tummas på utan även fråntas dem. Vi ser även hur strukturer och värderingar i samhället fortlever och upprätthåller en ordning där individer och grupper på grund av ras, kön, religion, social, etnisk eller kulturell tillhörighet inte i realiteten åtnjuter lika rättigheter och möjligheter. För att öka trovärdigheten i den kritik som svenska sektionen riktar mot andra aktörer måste svenska sektionen se över sin interna policy när det gäller mångfald och jämställdhets/genus-frågor. Detta inte minst med tanke på det utvidgade åtagandet och den kommande Kvinnokampanjen. Vi måste uppmärksamma oss själva på att inte aktivt eftersträva att öka mångfalden och jämställdheten inom organisationen är även det en form av diskriminering och bidrar inte på något sätt till att skapa ett samhälle där allas mänskliga rättigheter är respekterade. Kvinnorättsgruppen i Lund föreslår således att årsmötet antar följande motion: "Ett mångfalds och jämställdhets/genus-perspektiv skall genomsyra hela den svenska sektionen organisation och all dess verksamhet. Som ett led i detta skall sekretariatet, på uppdrag av styrelsen och i samråd med den kompetens som finns i sektionen, upprätta både mångfald- och jämställdhetsplaner för hela sektionen. Fundraisingteamet skall i uppdrag från styrelsen och i samråd med kompetens i sektionen lägga fram en medlemsvärvningsstrategi där mångfald, även i fråga om kön, är ett klart utsatt mål för sektionens medlemssammanssättning och däribland de aktiva medlemmarna. Kvinnorättsgruppen i Lund Styrelsens yttrande: Styrelsen är väl medveten om vikten av att aktivt arbeta för att öka den etniska mångfalden och jämställdheten inom svenska sektionen. Efter det att sektionen i den rådande handlingsplanen har valt att prioritera arbetet för kvinnors mänskliga rättigheter, antog sekretariatet 2001 en jämställdhetspolicy. Denna policy berör arbetsorganisation, rekrytering, lönesättning, utbildning/utveckling och arbetsmiljö. Policyn gäller främst anställd personal, men i tillämpliga delar även frivilligt arbetande. Sekretariatet har i enlighet med Jämställdhetslagen upprättat en jämställdhetsplan. Under de två första åren av handlingsplanen har styrelsen och sekretariatet arbetat med att inom sektionen skapa och ge stöd åt en medlemsstruktur som arbetar med kvinnorättsfrågor. Nästa steg som styrelsen avser att arbeta med är jämställdhetsfrågor bland medlemskåren. Per sista december 2002 var könsfördelningen i medlemskåren totalt 64% kvinnor och 36% män. En del av jämställdhetsarbetet kommer att ingå i förberedelsearbetet inför kvinnorättskampanjen med start i mars 2004. En s k intern start på kampanjen börjar redan i augusti 2003, vid det internationella rådsmötet. Det interna förberedelsearbetet skall förslagsvis omfatta en kartläggning ("audit"), där sektioner skall se över vilka resurser och kunskaper som finns om kvinnors rättigheter inom sektionen. Med utgångspunkt från detta, kommer sekretariatet i nära samarbete med kvinnorättsgrupperna att anordna utbildningar för aktivister och personal i frågor kring kvinnors rättigheter. Kartläggningen kommer även att innefatta kontakter med kvinnorättsorganisationer och att söka ev samarbetspartners för kampanjen. Detta arbete kommer förhoppningsvis att leda till en ökad kunskap om genusfrågor i stort. På sikt avser styrelsen att sektionen på samma sätt skall arbeta med etnisk mångfald inom sektionen. Vi tror att de kunskaper vi får under arbetet med jämställdhet kommer att vara användbara för att öka medvetenheten i denna fråga. Samtidigt vill vi först satsa på arbetet med jämställdhet eftersom den är så starkt kopplad till ett av huvudmålen i vår nuvarande handlingsplan. Givetvis är ökad etnisk mångfald bland medlemmarna ett mycket viktigt långsiktigt mål för sektionen. Dessvärre och med tanke på sektionens ekonomiska läge tvingas vi satsa de mycket begränsade resurser sektionen har på de målgrupper där vi vet att vi kan ha stor framgång. Att på ett seriöst sätt värva medlemmar utifrån ett mångfaldsperspektiv kan vara mycket resurskrävande. Vi i styrelsen ser framför oss behovet av att undersöka och utnyttja för sektionen nya värvnings- och informationskanaler. Fundraisingteamet skulle behöva ta fram material på olika språk och med annorlunda innehåll än det som används idag. Allt detta vill vi göra på sikt, men bara sedan vi har försäkrat oss om den grundläggande ekonomiska trygghet sektionen behöver. Därmed måste vi i styrelsen ställa oss skeptiska vad gäller förslaget i motionen om en ny medlemsvärvningsstrategi. Nu när vi riskerar att tömma de fria reserverna är det inte tid att prova nya insamlings- och medlemsvärvningsområden. Styrelsen anser den första delen av motionen besvarad och avstyrker motionens andra del om en ny medlemsvärvningsstrategi. 2.4 Medlemsavgifter för 2004 och 2005 - förslag från styrelsen Årsmötet ska besluta om medlemsavgifter för 2004 och 2005. De avgifter det handlar om är medlemsavgifter för hel- respektive delbetalande. Medlemsavgifter Medlemsavgiften är en viktig del av sektionens intäkter. Under 2003 beräknas medlemsavgifter stå för 36 procent av de totala intäkterna. Sedan 1998 har avgiften för medlemskap i Svenska sektionen av Amnesty International legat på 240 kronor per år för helbetalande och 160 kronor för delbetalande. Vid budgetmötet 2002 diskuterades medlemavgifternas storlek och budgetmötet gav styrelsen rekommendationen att höja medlemsavgiften inför 2004 och 2005. Styrelsen har efter budgetmötet ingående diskuterat frågan, och väljer att lägga förslag om oförändrade medlemsavgifter. Det finns många argument, både för och emot en höjning. De som väger tyngst i styrelsens argumentation för en oförändrad avgiftsnivå är dels att det, enligt styrelsen, är av stor vikt att ha en låg tröskel för medlemskap i Amnesty, dels det faktum att Amnesty redan ligger högt, jämfört med andra organisationer. En hög avgift kan dels leda till medlemsbortfall, men än viktigare också leda till ökad svårighet vid nyrekrytering av medlemmar. Ett ytterligare argument för en bibehållen nivå är sektionens fortsatta satsning på autogiro, där 240 kronor blir en jämn "tjuga" per månad, vilket i sig uppfattas som en låg nivå för medlemskap. Medlemmar som betalar via autogiro bearbetas sedan för att höja sin månatliga gåva och det är idag många som ger mer än de 20 kronorna. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att den helbetalande medlemsavgiften hålls oförändrad till 240 kr/år för åren 2004-2005. att den delbetalande medlemsavgiften hålls oförändrad till 160 kr/år för åren 2004-2005. 2.5 Öppna upp mr-konferensen 2004 för beslut om ny handlingsplan - förslag från styrelsen Det internationella rådsmötet i Mexiko år 2003 förväntas anta en sexårig handlingsplan. Den svenska sektionen ska som en följd av det beslutet utarbeta och anta en samstämmig och egen handlingsplan. Styrelsen önskar att den svenska sektionen antar sin handlingsplan så snart som möjligt efter det internationella rådsmöte, vilket lämpligen är årsmötet 2004. Deltagarna vid årsmötet i Växjö 1998 beslutade att införa en tvåårscykel för sektionens årsmöten. Motioner och styrelsens förslag behandlas endast jämna år. Detta skulle innebära att svenska sektionen skulle arbeta efter den nya handlingsplanen i ett och ett halvt år innan den formellt antogs av årsmötet. För att förekomma en sådan försening vill styrelsen att årsmötet beslutar om att öppna nästa årsmöte, maj 2004, för att diskutera och fatta beslut om svenska sektionens handlingsplan. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att öppna mr-konferensen 2004 för en diskussion och ett beslut om svenska sektionens handlingsplan. 2.6 Gruppavgift för åren 2004-2005 - förslag från styrelsen Sedan 1997 har gruppavgiften till sektionen varit 1.500 kronor per år. Avgiften har kompletterats av en avgift till det egna distriktet, en avgift som i dagsläget varierar från 0 kronor upp till 5.500 kronor. Årsmötet 2000 beslutade "att ge styrelsen i uppdrag att utreda hur uttaget av avgifter från grupperna till sektion och distrikt på bästa sätt kan harmoniseras så att en långsiktigt stabil lösning kan nås" (beslut 51) och vårt förslag bygger på tankarna i detta beslut. Det beslut som årsmötet fattar gäller för åren 2004 och 2005 (eftersom årsmötet 2004 kommer att utgöras av en människorättskonferens och inte ta ställning till avgifternas storlek). Ska avgiften betalas till sektionen eller till distriktet? Tidigare betalades gruppavgiften endast till sektionen, men efter ett årsmötesbeslut är avgiften sedan 1997 uppdelad i en del till sektionen och en del till distriktet. Syftet med denna förändring var att ge distrikten större möjligheter att utvecklas. Även om vissa distrikt fortfarande har en högst begränsad verksamhet, så anser vi att principen att en del av gruppavgiften går till arbetet på distriktsnivå är sund. Vi föreslår således att avgiften även i fortsättningen bör vara indelad i en del till sektionen och en del till distriktet. Ska alla grupper betala lika mycket i total avgift? Idag varierar den totala gruppavgiften (sektionens avgift + distriktets avgift) mellan 1.500-7.000 kronor och vi anser inte att detta är tillfredställande. Vi anser att det är värt att sträva efter att alla grupper tar ett lika stort ekonomiskt ansvar och tycker därför att det vore lämpligt att årsmötet beslutade om en lägsta nivå som distriktens avgifter ska ligga på. Distrikten kan dock välja att ta ut en avgift som ligger högre än lägsta nivån. För de distrikt som idag har relativt höga avgifter innebär förslaget nästan ingen skillnad jämfört med idag. De distrikt som har mycket låga avgifter kommer att få in betydligt mer pengar än idag. Vi anser att resurserna i första hand bör användas för att utveckla arbetet på distriktsnivå, men visar det sig att ett distrikt inte har användning för sina pengar bör de skickas till sektionen eller fonden. Principen bör vara att pengar i så liten utsträckning som möjligt ska ligga overksamma på konton. Hur hög ska den totala avgiften vara? Den genomsnittliga avgiften för sektionens grupper ligger i dagsläget ungefär kring 4.000 kronor - en nivå som styrelsen tycker är rimlig. Vi föreslår därmed att avgiften till sektionen höjs till 2.000 kronor och att distrikten ges i uppgift att ta ut avgifter på minst 2.000 kronor från sina grupper under 2004-2005. Vilken avgift ska ungdomsgrupper och nybildade grupper betala? Avgiften från ungdomsgrupperna ligger idag på 500 kronor. Några distrikt tar ut avgifter från sina ungdomsgrupper, men de flesta gör det inte. Ungdomsgruppernas förutsättningar skiljer sig markant från övriga gruppers, fr.a. genom en mycket hög naturlig omsättning av medlemmar (i genomsnitt så hög som 70 % per år). Därför anser vi det befogat att även i fortsättningen ha en låg avgift för ungdomsgrupper. Vad gäller nybildade arbetsgrupper, så anser vi att vi bör ge dem en möjlighet att under det första året bygga upp sin verksamhet utan några större insamlingskrav. Vi föreslår därmed en oförändrad avgift till sektionen på 500 kronor för ungdomsgrupper och nybildade arbetsgrupper för åren 2004-2005. Vi föreslår inte att distrikt ska ta ut avgifter från ungdomsgrupper och nybildade arbetsgrupper, men det finns inget som hindrar distrikt från att själva fatta sådana beslut. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att gruppavgiften 2004-2005 ska vara 2.000 kronor per år. att avgiften för ungdomsgrupper 2004-2005 ska vara 500 kronor per år. att avgiften för nybildade arbetsgrupper 2004-2005 ska vara 500 kronor per år. att distriktens avgifter för grupper 2004-2005 ska vara minst 2.000 kronor per år. 2.8 Svenska sektionens resolution till ICM Svenska sektionen har lämnat in en resolution (motsvarande motion) till kommande internationella rådsmötet i Mexico om hur ofta rådsmötet skall träffas. Då det innebär en stadgeändring var vi tvungna att skicka in resolutionen i januari, men styrelsen beslutade samtidigt att detta skulle förankras på sektionens årsmöte, genom att presentera det som ett förslag från styrelsen. Skulle årsmötet rösta mot förslaget, kommer vi att dra tillbaka resolutionen till rådsmötet. I dagsläget sker rådsmötena vartannat år. Det finns dock flera skäl att förändra rådsmötena till vart tredje år. Det viktigaste skälet är att de är ytterst kostsamma. Kostnaderna för ett rådsmöte är närmare £ 750 000. Den besparing som görs för det enda rådsmöte som inte längre hålls vart sjätte år skulle lösgöra medel för åtminstone tio andra globala möten med ett mer varierat deltagande än delegaterna vid ett rådsmöte. Vidare beslöt 2001 års rådsmöte att etablera ett Ordförandeforum (Chairs Forum). Under tidigare diskussioner uttryckte några sektioner farhågor för att de föreslagna treårsperioderna skulle minska medlemmarnas engagemang i internationellt beslutsfattande. Med hänsyn till dessa befogade farhågor kommer Chairs Forum att tillåta alla sektioner att göra insatser under åren mellan Internationella rådets möten. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att ställa sig bakom förslaget till förändrad rådsmötescykel.
|