| ____________________________________________________________________________________________ Summering av verksamheten under handlingsplaneperioden 1996-2000 ____________________________________________________________________________________________ SUMMERING AV VERKSAMHETEN UNDER HANDLINGSPLANEPERIODEN 1996-2000 Vid årsmötet i Göteborg 1996 antogs en handlingsplan för svenska sektionen som skulle gälla till årsmötet 2000. Under början av 1997 diskuterade styrelsen ingående hur de olika momenten i handlingsplanen skulle prioriteras och fastställde i juni 1997 relativa prioriteringar för huvudmålen. I augusti samma år fastställdes prioriteringar av delmålen. Styrelsen har i samband med verksamhetsberättelsen inför varje årsmöte gjort en utvärdering av hur handlingsplanen har uppfyllts. I och med att ett förslag till ny fyraårig handlingsplan har utarbetats och läggs fram för årsmötet 2000, har styrelsen gjort denna utvärdering av handlingsplanen för hela perioden 1996-2000. Utvärderingen är översiktlig och kvalitativ, eftersom styrelsen inte ansett det motiverat att avsätta resurser för en kvantitaiv utvärdering, för vilken det dessutom i flera avseenden saknas underlag. Som framgår av det följande har den handlingsplan som antogs i Göteborg i huvudsak genomförts med de föreslagna prioriteringarna. De moment som resterar har överförts till att ingå i förslaget till ny handlingsplan. 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär Detta huvudmål gavs hög prioritet under 1997/98. 1.1 Information till skolungdom Fokus för sektionens utbildningsaktiviteter ligger på skolungdom. Under perioden utarbetades det nya skolmaterialet, "Födda fria - en metodpärm för lärare", i samarbete med Mångfald och Dialog, Röda korset och Utbildningsradion. Materialet har fått ett mycket positivt mottagande. "Födda Fria" användes flitigt av Amnestys informatörer ute i landets skolor även under 1998 och 1999. Engagemanget i SAMFI (Samarbetsgruppen för Miljö, Fred och Internationalisering) fortlöpte under hela fyraårsperioden. Under 1997 pågick ungdomskampanjen som syftade till att nå ut till skolor med information om mänskliga rättigheter och att bilda nya ungdomsgrupper. Cirka 160 skolor över hela landet besöktes och Amnestys informatörer fick arbeta intensivt. 1.2 Informationsverksamhet i Göteborg Utöver den löpande service till allmänheten som ges från Regionkontoret i Göteborg inleddes 1998 "veckans Amnestykväll", med föreläsningar om mänskliga rättigheter. Föreläsningarna var öppna för allmänheten och samlade ett stort antal åhörare. 1.3 Radiohjälpskampanjen Radiohjälpskampanjen 1998 gav sektionen stora möjligheter att mycket brett sprida information om både Amnesty och mänskliga rättigheter (se vidare under "Kampanjarbete"). 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty Detta huvudmål hade hög prioritet under hela perioden. 2.1 Medlemsvärvning 1996 hade Amnesty över 75 000 medlemmar, mycket tack vare Hoppets helg-kampanjen hösten 1995, vilken gav 13 500 nya medlemmar. 1999 hade antalet sjunkit till drygt 69 000. Medlemsvärvningsmaterial och annonser producerades i samband med land- och tema kampanjer men även nya allmänna värvningsmaterial togs fram. Medlemsvärvning skedde genom spontana intresseanmälningar, via grupper, genom den automatiska telefonsvarartjänsten som utvecklades 1997. Sedan 1998 kan man även bli medlem och betala direkt över nätet via Amnestys hemsida. Ibladningar i olika tidningar var en annan form av värvningsarbete, liksom inköp av adresser för riktade utskick. Uppföljningen av intresseanmälningar ökade, bl a genom en ny påminnelserutin riktad mot personer som varit i kontakt med Amnesty. 1998 genomfördes en personnummersättning av medlems- och givarregistret för att ge större kunskap om medlemskåren och bättre kunna selektera utskick. 2.2 Insamling En av de viktigaste insamlingsaktiviteterna var de personligt adresserade givarbreven. Den negativa trend som givarbreven hade under 1998 började vända under 1999. Nya bidragsgivare rekryterades genom ibladningar samt genom inköpta adresser. Foldrar för insamling producerades i samband med kampanjer. Bidragsgivare erbjöds att ge gåvor via autogiro - AmnestyGiro. Under 1999 avstannade tillströmningen av nya givare, men en telefonkampanj gentemot givarna innebar att många valde att höja gåvobeloppen. Under hela perioden fortsatte intäkterna från Humanfonden att öka. Även antalet sparare som valt Amnesty ökade. Humanfonden marknadsfördes till medlemmar och givare via brev, annonser i AmnestyPress och via grupputskicket, senare även genom aktiviteter i samband med Alla Hjärtans dag i februari och ibladningar i externa tidningar. Även Hjälpfonden, som vänder sig till företag, ökade kontinuerligt utan särskilda marknadsföringsinsatser från sektionen. 1996 tillkom en ny insamlingsaktivitet - AmnestySupporter - som också har näringslivet som målgrupp. Värvningen för AmnestySupporter, som i stort sett uteslutande drivs av frivilligkrafter, intensifierades i slutet under 1998 och vid periodens slut hade 93 företag anslutit sig. Det särskilda insamlingsprojektet Livlinan, som genomfördes 1996, gav ca 2 000 nya bidragsgivare till Amnesty. Intäkterna från Amnestys almanacka minskade under perioden. Amnesty var en av fyra ideella organisationer som stod som förmånstagare vid den årliga musikfestivalen Musik vid Siljan. Sektionens arbete med sponsring ledde till ökad tjänste- och produktsponsring, vilket i sin tur betydde sänkta kostnader för verksamheten. Utöver insamlade medel erhöll sektionen omfattande stöd i form av t ex gratis annonsutrymme i media och arbete utfört av reklambyråer. Sektionen var under hela perioden medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII). 2.3 Övrigt Svenska sektionen beslutade under 1997 att lägga ner sin affär i Malmö efter drygt tre års verksamhet. Postorderverksamheten drivs vidare av Lundaavdelningen. 1996 utkom sektionens medlemstidning Amnesty Press, med nio nummer, sedan minskades antalet till sex nummer per år. Upplagan har gått ner något under perioden och ligger omkring 70 000. Under 1999 inleddes ett långsiktigt arbete för att hitta rätt form för Amnestys kommunikation med olika målgrupper. Hittills har resultatet främst använts vid planeringen och framtagandet av nytt material samt förändringen av de regelbundna givarbreven. 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare Detta huvudmål gavs hög prioritet under 1997/1998. 3.1 Massmedia Representanter för press och etermedia var i daglig kontakt med Amnesty med frågor om organisationens arbete och mänskliga rättigheter i allmänhet. Företrädare för Amnesty, såväl styrelsemedlemmar, samordnare och sekretariatspersonal, deltog i radio- och tv-inslag samt gav intervjuer för tidningsartiklar. Utöver enstaka händelser var det dödsstraffet och flyktingfrågor som ägnades mest utrymme i media. Amnestys kampanjer fick varierande täckning i media. Runt ett tjugotal pressmeddelanden distribuerades årligen till press, radio, TV och nyhetsbyråer. Antalet mottagare av pressmeddelanden ökade, bland annat tack vare den nya tekniken, allt fler valde att få pressmeddelanden via e-post. Nu läggs även nyhetsnotiser på svenska ut dagligen på sektionens hemsida och sänds även via e-post till prenumeranter. Flera debattartiklar publicerades varje år i rikstäckande tidningar och större regiontidningar. Presskonferenser hölls på sekretariatet i samband med årsrapportens publicering och vissa andra viktiga händelser. I samband med att skivan "För Amnesty" släpptes 1998 hölls en mycket välbesökt presskonferens, likaså efter utnämningen av ny generalsekreterare. Amnestys satsning på Internet har utvecklats mycket kraftigt. Antalet besökare har ökat från, i snitt, 100 till 500 per dag under perioden. Flera distrikt och specialgrupper har egna hemsidor, en del har till och med egna aktivistmaterial. Kontaktnätet bestående av journalister i dags-, vecko- och fackpress samt etermedia utökades påtagligt, inte minst i samband med Radiohjälpskampanjen. Kontakterna ökade även med andra opinionsbildare, främst från andra frivilligorganisationer. Många distrikt hade regelbunden kontakt med lokalmedia. Uppgiften att utveckla massmediastrategi har överförts till nästa handlingsplan. 3.2 Lobby Lobbyarbetet inom sektionen innebar uppföljning av mr-arbetet inom de olika FN-organen, Europarådet, OSSE samt EU. Vi deltog i aktioner initierade av det internationella sekretariatet, bl. a. inrättandet av en permanent internationell brottmålsdomstol, dödsstraffets avskaffande och olika landkampanjer. Lobbyarbetet innebar även förberedelser inför inför FN:s MR-kommission och generalförsamling. Sektionen var representerad i Amnestys delegation till FN:s MR-kommission 1998. Kontakter togs med departement och regeringsrepresentanter i olika frågor. Flera av aktionerna genomfördes i samarbete med samordningsgrupper och specialgrupper. Sektionen genomförde också ambassadbesök. Amnestys arbete med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter fortsatte. Arbetet med EU utvecklades och sektionen deltog i de aktioner som initierades av EU-föreningens kontor i Bryssel. För att utveckla samordningsgruppernas och specialgruppernas medverkan i lobbyarbetet och för att informera om arbetet med EU genomfördes flera utbildningar och informationsmöten. Sektionen var representerad vid ett seminarium om lobbying som arrangerades av Amnestygrupperna på Cypern 1999. 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete Detta huvudmål gavs hög prioritet under hela perioden eftersom det avser vår egentliga verksamhet. 4.1 Kampanjer och aktioner Bland de stora kampanjer som genomfördes under perioden samlade Kinakampanjen 1996 det största antalet deltagande gruppe, nästan 200 deltog. Samordningsgruppen var mycket aktiv före och under kampanjen och deltog bl. a. i flera distriktsmöten för att informera. I Turkietkampanjen, som inleddes samma år, deltog också ett stort antal grupper. Flera sektioner, även den svenska, var representerade i Istanbul under den särskilda dag som utsetts till de försvunnas dag. Flyktingkampanjen1997 lockade drygt 100 grupper att deltaga. Ett av huvudsyftena med kampanjen var att öka allmänhetens förståelse för varför människor flyr. Inte fullt så många grupper valde att delta i Kenyakampanjen men även under denna deltog samordnaren aktivt i arbetet. Den 10 december 1997 inleddes "Fria & Lika kampanjen". Kampanjen uppmärksammade FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och att det var 50 år sedan förklaringen antogs. Under kampanjen samarbetade sektionen med Body Shop och samlade in namnunderskrifter som sedan överlämnades till FN:s generalsekreterare Kofi Annan. USA-kampanjen som startade 1998 var mycket omfattande med många delaktioner. Delvis hamnade fokus på dödsstraffet, bl a genomfördes manifestationer i samband med den 500 avrättningen i USA. Under kampanjen genomfördes ett samarbete med filmdistributören Sandrews. Utöver de stora kampanjerna genomfördes en mängd mer eller mindre omfattande aktioner. Dödsstraffet uppmärksammades i en aktion som genomfördes av svenska sektionen under våren 1998. Över hundra grupper, ungdomsgrupper och distrikt anmälde sig till aktionen och i manifestationer hölls i många städer runt om i landet. Grupperna arbetade fortlöpande med aktionsfall förmedlade av det internationella sekretariatet. Ett långtidsfall presenterades dessutom som ett fast inslag i informationen till grupperna från sekretariatet. Ett nätverk av s.k. brandkårsgrupper upprättades 1996 i syfte att i högre grad engagera grupper i de snabba aktioner (Rapid Response Actions) som förmedlas via det internationella sekretariatet. Under perioden förmedlade sektionen löpande blixtaktioner från det internationella sekretariatet. Vädjanden gjordes även å sektionens vägnar. Antalet BA-mottagare mer än fördubblades under perioden, dessutom hämtade allt fler blixtaktionerna direkt från sektionens hemsida. Sedan 1998 läggs även ett BA-vädjande ut varje vecka på hemsidan. Antalet deltagare i Blixtaktioner för juniorer steg till cirka 70 ungdomar och lärare. En broschyr om Blixtaktioner för juniorer producerades på svenska. Amnestys landrapporter och informationspaket distribuerades i stor omfattning. Liksom tidigare är skolorna de flitigaste beställarna. Det ökade intresset för sektionens hemsida innebar även ett ökande antal e-postförfrågningar. Pådraget utkom fram till och med 1998 och lades sedan ner under det att en översyn av det externa informationsmaterialet genomförs. Kortkampanjen utkom under hela perioden med elva nummer per år. Ett antal seminarier arrangerades för att utveckla kampanjarbetet, bl a om synen på mänskliga rättigheter i Asien och Mellanöstern, om hur Amnesty kan och bör ta kontakt med olika biståndsorganisationer. Även seminarier för strategi-diskussioner arrangerades. 4.2 MEK/MSP Arbetet inom ramen för MEK/MSP har koncentrerats på samarbetet med Försvarshögskolan. Sektionen har deltagit i utbildningar, seminarier och övningar i fredsbevarande insatser. Sektionen deltog i kampanjen för inrättandet av en uppförandekod för europeisk vapenexport. Under flera år fanns en specialgrupp för MEK/MSP, gruppen lades ner under 1998. Styrelsen har beslutat att skilja på arbetet avseende MEK och MSP. Det återstår att rekrytera frivilliga till dessa aktiviteter så att arbetsgrupper skall kunna bildas. Förfrågningar från företag och organisationer gällande etik och mänskliga rättigheter i näringslivet ökade under perioden. Sekretariatet har även tagit emot förfrågningar och studiebesök från elever på polishögskolan. 4.3 Flyktingarbetet Sekretariatet arbetade fortlöpande med att besvara förfrågningar och ge service åt asylsökande, juridiska ombud, myndigheter, flyktingombud och medlemmar, bl. a. genom spridning av landinformation. Antalet flyktingombud sjönk under perioden och flera distrikt saknade flyktingombud. Utöver löpande information erbjöds flyktingombuden utbildning enligt Amnestys riktlinjer för flyktingarbete. Särskild utbildning erbjöds även inför flyktingkampanjen. Årligen gjordes ett antal vädjanden för enskilda asylsökanden samt kompletteringar till nya ansökningar om asyl. Skriftliga uppvaktningar av regeringen och immigrationsmyndigheter i flyktingfrågor gjordes i olika sammanhang. Gruppen för flyktingfrågor, som inrättades 1994 för att avgöra om ett asylärende kan bli att amnestyfall, behandlade endast två ärenden under perioden, båda dessa under 1996. Samarbetet inom ramen för föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar fortsatte perioden ut. Amnesty utträdde ur Rådgivningsbyrån den 1 januari 2000. Under 1998 upprättades en ny databas för att förbättra hanteringen och statistik för de ärenden som handläggs på sekretariatet.1999 skapade flyktingavdelningen en egen hemsida, länkad från sektionens. 4.4 Nationella kampanjer Radiohjälpskampanjen Radiohjälpens höstinsamling tilldelades 1998 Amnestyfonden. Under denna period koncentrerades en stor del av sekretariatets arbete på kampanjen och sektionen som helhet engagerades i kampanjen. Kampanjen bestod av en omfattande reklamkampanj som kulminerade i en direktsänd TV-gala. Temat för kampanjen var "Ordets makt" och kampanjen kopplades till till Fria & lika kampanjen. Radiohjälpskampanjen sammanföll på ett lyckosamt sätt med att ett antal svenska artister spelade in skivan "För Amnesty", till förmån för Amnestyfonden. Radiohjälpskampanjen är den största insamlingskampanj som genomförts av sektionen och resultatet uppgick till cirka 15 miljoner kronor. WANTED-kampanjen Under Amnestyveckan i oktober 1999 inleddes WANTED-kampanjen, en kombinerad profilerings-, medlemsvärvnings- och insamlingskampanj. Tema för kampanjen är människorättsförsvarare och den kommunikativa lösningen bygger på temat WANTED - dessa personer är efterlysta som brottslingar av regimer i de länder de verkar, men de är också efterlysta av Amnesty på så sätt att vi behöver fler människor som kämpar för de mänskliga rättigheterna. Under hösten 1999 genomfördes en mängd aktiviteter inom ramen för kampanjen, bl a producerades nytt basmaterial i form av en medlemsvärvningsfolder med inbetalningskort samt en affisch, en kampanjsida lades upp på Internet, annonskampanjer genomfördes och särskilda utskick gjordes. 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete Detta huvudmål hade låg prioritet under hela perioden. Årligen erbjöds medlemmarna flera centrala utbildningar, gruppsekreterarkurser, grundkurs och vidareutbildning för flyktingombud, utbildning för utbildare, informatörsutbildningar; grundutbildning för nya distriktsombud; åtagandeutbildning; massmedieutbildning, mr- och åtagandeutbildning. Mellan 140 och 190 medlemmar har årligen deltagit i dessa utbildningar. Efter minskningen av gruppavgiften stod distrikten och/eller de enskilda grupperna för en större andel av deltagaravgifterna i de centrala utbildningarna. Även region väst genomförde utbildningar. Särskilda utbildningar för ungdomar har hållits i Umeå, Stockholm och Stenungsund, med sammanlagt 70 deltagare. Vid ett par tillfällen har Amnestydistrikt runt om i landet stått som värdar. Särskild utbildning gavs inför flyktingkampanjen, ungdomskampanjen, Fria och Lika-kampanjen samt USA-kampanjen. Både utbildar- och informatörsnätverken utvecklades under perioden. Informatörerna var flitigt anlitade särskilt under ungdomskampanjen och i samband med 50-års firandet av FN:s allmänna förklaring. Styrelsen har årligen fått en introduktionsutbildning inför styrelsearbetet. Styrelsens utbildning har även innefattat mandatfrågor, utbildning i hur en styrelse ska fungera och arbeta och om dess roll i organisationen. Personalen har utbildats i Lotus Notes och även erbjudits utbildning i folkrätt. Vissa har erhållit första hjälpen-utbildning och dessutom deltog enskilda handläggare i olika utbildningar i språk och åtagandet. 1999 var det sista året i "Medlemsutbildningsprojektet", som pågått sedan 1995. En slutrapport av projektet föreläggs styrelsen i början av 2000. 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet Detta huvudmål gavs hög prioritet fram till år 1999, därefter låg prioritet. Den av årsmötet antagna handlingsplanen för åren 1996-2000 användes som bas för planeringen av sekretariatets verksamhet. Planen utgjorde även underlag för budgetarbetet. Under 1997 beslutade styrelsen att arbeta enligt en ny planerings- och budgetprocess. Budgeten för 1998 utformades enligt den nya modellen och under kommande år tillämpades den nya planerings- och budgetprocessen. Styrelsen beslutade även om prioritering över åren av målen och aktiviteterna i handlingsplanen. 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt Detta huvudmål gavs låg prioritet i början och slutet av perioden, men hög under 1999. 7.1 Organisation Vid periodens slut fanns 286 verksamma grupper, varav 46 är nytillkomna ungdomsgrupper. Antalet arbetsgrupper har minskat under perioden och 1998 påbörjades en utredning för att se över problemet. Under 1999 inleddes även en försöksverksamhet med s.k. enskilda aktivister. Under perioden utvecklades ungdomsarbetet inom sektionen. Utöver alla nya ungdomsgrupper tillsattes ett ungdomsråd och flera ungdomsläger arrangerades. Sektionen är indelad i 18 distrikt och varje distrikt har ett eller två distriktsombud. Distriktsombudsmöten hålls ett par gånger om året. Under 1996 genomfördes en distriktsinventering för att undersöka distriktsombudens syn på distriktens roll och utveckling. Styrelsemedlemmar besöker regelbundet distriktsmöten för att hålla kontakt med medlemmarna. 1996 beslutade årsmötet att sänka gruppernas avgift till sektionen för att ge distrikten utrymme att ta ut egna avgifter. Flera distrikt har förbättrat formella strukturer, antagit stadgar och tillsatt styrelser. Distrikten har också tagit ett ökat ansvar för den decentraliserade verksamheten i sektionen. Sektionen hade under perioden cirka 30 samordningsgrupper och tio specialgrupper. Många samordnare har lämnat sina uppdrag under perioden. Samtidigt har de grupper, både samordnings- och specialgrupper som är aktiva, stått för en viktig del i sektionens verksamhet. 7.2 Den demokratiska processen Cirka 300 medlemmar deltog årligen i sektionens årsmöten. 1999 arrangerades årsmötet för första gången som en konferens om mänskliga rättigheter. Inga motioner behandlades detta år. 1999 hölls även ett extra medlemsmöte. Sektionens budgetmöte hölls varje år i november för att diskutera styrelsens förslag till budget samt ta del av rapporten från den granskningskommitté som årsmötet beslutade om 1996. I budgetmötet deltog representanter från distrikt, från sekretariatet, valberedningen, styrelsen och D-utskottet. 7.3 Sekretariatet Sekretariatet hade under perioden drygt 25 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden). Utöver dessa tillkommer projekttjänster och timanställda. Sekretariatet tog emot praktikanter från universitet och gymnasieskolor. Antalet ideellt arbetande minskade då frivilligverksamheten på kvällar lades ner 1998 och var vid periodens slut cirka 50 personer. På regionkontoret i Göteborg arbetade cirka 10 personer ideellt. En översyn av sekretariatets organisation påbörjades under hösten 1998. 8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder Detta huvudmål hade låg prioritet i början av perioden och hög prioritet under 1999. Under perioden har svenska amnestymedlemmar deltagit i olika internationella utskott och kommittéer. Internationella rådsmöten (ICM) hölls i Sydafrika och i Portugal och sektionen skickade delegationer till båda dessa. Sektionen har varit representerad vid de två möten, i London och Kampala, som arrangerats inom sektionsgrupperingen. Sektionen var representerad på det årliga internationella generalsekreterarmötet, det internationella kassörsmötet samt EU-föreningens årsmöte. Sektionen var representerad på främst de nordiska sektionernas årsmöten, men även andra sektioner har besökts i samband med årsmöten. Samarbetet med de nordiska sektionerna innebar bl a möten på både handläggar- och generalsekreterarnivå. Representanter för sektionen deltog i internationella möten inom olika områden såsom media, flyktingarbete, kampanjer, MEK/MSP, insamling, medlemsvärvning, utbildning i mr samt planeringsmöten inför kampanjer/aktioner. Sektionen arrangerade dessutom i samarbete med IS och de holländska och brittiska sektionerna en stor internationell konferens om tortyr som ägde rum i Stockholm 1996. 1998 påbörjades arbetet med country linking - där svenska sektionen deltar i ett projekt med Indonesien, vilket bl a inneburit möten på internationell nivå. Sektionens samordnare var representerade vid ett antal möten runt om i världen och flera möten för samordnare arrangerades även i Sverige. Sektionen deltog i två "Amnesty Open University-projekt" i Kroatien och Bosnien, under perioden. Sektionen har under perioden även haft fortlöpande kontakter med amnestysektionen i Sierra Leone och även givit ekonomiskt stöd till deras verksamhet.
|