| ______________________________________________________________________________________ Motioner - Beredningsgrupp 2 ______________________________________________________________________________________ Beredningsgrupp 2 2:1 Arbetet mot dödsstraffet Grupp 168, Laholm En genomgång av uppmärksammade fall i arbetet mot dödsstraffet visar att Amnestys medlemmar ofta mobiliseras alldeles för sent. Dödsdömda i USA kan ha suttit i dödscell i ett decennium utan uppmärksamhet eller stöd från Amnesty, varpå Amnestys medlemmar genom blixtaktioner uppmanas att rycka in de sista veckorna före den redan fastställda avrättningen. Frågan om dödsstraffet i USA har en så central betydelse för det allmänna arbetet mot dödsstraffet, att samtliga fall med dödsdomar i USA bör fördelas till intresserade grupper - omgående och innan alla möjligheter till överklagande och benådning har prövats och misslyckats. Även i andra länder med långa väntetider i dödscell bör kända dödsdomar leda till omedelbar uppmärksamhet från Amnestys sida genom att fallet tilldelas en lokal grupp. Årsmötet föreslås besluta: att internationellt verka för att fall med dödsdomar fördelas till de lokala arbetsgrupperna i enlighet med ovanstående beskrivning. Styrelsen yttrande: Styrelsen tillstyrker motionen. 2:2 Ungdomars inställning till dödsstraffet. Kerstin Sunemark Vid en Amnesty-informationsträff oktober 1995 för en grupp konfirmander i Mellanskåne kom ungdomars inställning till dödsstraffet upp. På en direkt fråga vilka som var för dödsstraff räckte samtliga (c:a 25 personer) upp handen: För 10 år sedan var det bara ett fåtal i en liknande grupp av ungdomar. Jag känner stark oro för den trend bland unga människor att acceptera och i vissa fall även utöva ett allt grövre våld, där lagen "öga för öga och tand för tand" gäller. Jag anser att det är av största vikt att prioritera ett brett ungdomsinriktat arbete för att sprida idén om Mänskliga Rättigheter och att ge information om dödsstraffets konsekvenser för individ och samhälle. Vilket samhälle vill vi själva leva i om 30 år ? Ett hårt, våldstyngt samhälle där avrättningar hör till dagordningen? Jag tror på vår möjlighet att påverka de unga med andra värderingar än de som accepterar, rättfärdigar och glorifierar våldet. Årsmötet föreslås besluta: att satsa på ett brett, ungdomsinriktat arbete för att främja idén om Mänskliga Rättigheter med speciell tonvikt på Amnestys inställning till dödsstraffet. Styrelsens yttrande: Svenska sektionen bedriver redan idag ett omfattande arbete med att sprida information om mänskliga rättigheter allmänhet och vårt mandat (däribland dödsstraffet) i synnerhet. Den största delen av detta arbete riktar sig till ungdomar på skolor. Ett nytt stödmaterial för lärare som vill undervisa om mänskliga rättigheter kommer att bli klart under hösten 96. Styrelsen har också gått till årsmötet med förslag om en satsning på sektionens eget ungdomsarbete. Detta kommer på sikt att leda till en kraftig förstärkning av vårt informationsarbete på skolorna. Styrelsen tillstyrker motionen. 2:3 Uppföljning av blixtaktioner Grupp 168, Laholm Tortyroffer behöver i de flesta fall både medicinsk och psykiatrisk hjälp. Endast en liten bråkdel har för närvarande någon chans att få det. Många drabbade har förlorat sitt arbete under förhörsperioden och kan ha svårt att hitta ett annat. Det finns ett stort behov av rättshjälp. Blixtaktionernas besked om "No further action" innebär därför många gånger att Amnesty lämnar ett viktigt arbete halvgjort. De enskilda drabbade som överlevt behöver råd och stöd och ofta någon som förmedlar för dem viktiga kontakter. Amnestys verksamhet byggde ursprungligen på idén att lokala grupper skulle arbeta för enskilda människor som fått sina rättigheter kränkta. En rad faktorer har stegvis avlägsnat Amnesty från denna framgångsrika idé. Men det finns hos de lokala grupperna fortfarande en stark och ofta uttalad önskan att i större utsträckning få ansvar för enskilda fall. Ett arbete med uppföljning av blixtaktioner skulle väl motsvara dessa önskemål, samtidigt som det skulle höja gruppernas kompetens inom en rad viktiga områden. Vad grupperna behöver för att följa upp en blixtaktion är adresser och ett besked om att de fått uppdraget (så att inte flera grupper går i vägen för varandra med samma fall). Om IS inte har adressen till den drabbade, så finns ändå i många fall adresser till nationella organisationer som är väl underrättade om fallet. Övriga fall bör tillsvidare inte fördelas på grupper. För att verksamheten inte ska belasta utredningsresurserna, bör det klargöras att grupperna arbetar på eget ansvar och inte kan räkna med service från handläggarna. Årsmötet föreslås besluta: att internationellt verka för att intresserade grupper får till uppgift att följa upp de blixtaktioner där det finns en adress att börja med; att låta utarbeta riktlinjer och tips för den här verksamheten i grupperna; att omedelbart inleda en försöksverksamhet med de fall där vi inom sektionen redan har en adress till den drabbade eller till en sannolikt välunderrättad nationell organisation. Styrelsens yttrande: Styrelsen ställer sig positiv till tanken bakom motionen men anser att en försöksverksamhet bör föregå en internationell aktion. Styrelsen tillstyrker motionen 2:4 Junior Urgent Action Grupp 119 och distrikt 5 Kunskap om blixtaktioner från barn, ( Junior Urgent Action) är dåligt spridd bland svenska sektionens medlemmar Junior Urgent Action riktar sig till barn mellan 8-12 år. En gång i månaden skickas ett blixtaktionsfall, som berör barn och ungdom (exempelvis gatubarn) till de unga deltagarnas handledare. Fallet presenteras på engelska i förenklad form, med stor lättläst stil och kort information om vederbörande land. Beskrivning av tortyr och misshandel utesluts. Handledarna, föräldrar, mor- eller farföräldrar eller lärare får noggrann information. Barnet formulerar själv korta brev på engelska (eller får hjälp med översättning) till regeringschefer och andra myndighet personer. Breven brukar vara barnsligt formulerade, men får därigenom stor slagkraft. Så skrev en pojke till borgmästaren i Rio de Janeiro med anledning av gatubarn: "You are the father of all the children in Rio, please look after your children!" Vi föreslår årsmötet besluta: att svenska sektionen åtar sig ansvaret att sprida kunskap om Junior Urgent Action till svenska sektionens medlemmar. Styrelsens yttrande: Styrelsen tillstyrker motionen. 2:5 Om adresser Distrikt 6 Många medlemmar uppfattar vårt arbetssätt att sända brev till ett lands ledare som ineffektivt, eftersom adressat en i en del fall inte låter sig påverkas. Däremot skulle samma brev till personer på lägre nivå inom administrationen och andra maktcentra, ex. ekonomiska, antagligen vara verksammare. Årsmötet föreslås besluta: att svenska sektionen tar initiativ till att adresser till personer på lägre nivåer tas fram och medföljer utskicken; att därest grupper själva kan få fram intressanta adressater, sektionen godkänner denna arbetsmetod. Styrelsens yttrande: Styrelsen förstår och instämmer med motionens intentioner. I många av kampanj-/aktionsmaterialen finns fler och längre adresslistor än vad sekretariatet sänder ut. Detta beror på en återkommande kritik i utvärderingarna av kampanjerna/aktionerna på det omfattande materialet, även adresslistan. De grupper som har resurser för ett mer omfattande arbete kan således kontakta den kampanjansvarige för att höra om det finns fler adresser att skriva till. I sammanhanget kan det vara på sin plats att påminna om att det är bra att sända kopior till landets ambassad. Den grupp som har egna resurser eller kontakter som det kan vara lämpligt att skriva till, kan göra detta efter sekretariatets godkännande. Sekretariatet är alltid tacksamma för tips, kontakter och kunskaper om ett aktuellt kampanjland som kan ge ytterligare tyngd och effekt i kampanjarbetet. Med detta anser styrelsen motionen besvarad. 2:6 Familjemedlemskap Geoff Hill, Grupp 188 Jag föreslår att Amnesty introducerar ett familjemedlemskap. Detta för att få fler medlemmar och ändå hålla nere mängden papper som skickas ut till varje hushåll. Det skulle bli billigare för Amnesty och bättre för miljön. Styrelsens yttrande: Motioner liknande denna har tidigare behandlats av årsmöten och avstyrkts. Styrelsen anser att medlemskap i Amnesty är ett uttryck för en personlig övertygelse. Därav följer att sektionen inte medger kollektiv anslutning. Familjer, där fler än en är medlemmar i Amnesty, kan redan nu begära sk utskicksspärr, vilket innebär att man som medlem endast får avisering om förnyelse av medlemsavgift och inga andra utskick såsom Amnesty Press etc. Styrelsen avstyrker motionen. 2:7 Vidga årsmötets debatter! Grupp 168, Laholm En genomgång av senare års motioner till svenska sektionens årsmöten jämförda medmotionerna till närmast följande internationella rådsmöte visar att den svenska debatten ofta hamnar vid sidan om det som diskuteras internationellt. Därmed kommer det i många frågor att saknas vägledning för den delegation som deltar i rådsmötet. Samtidigt visar erfarenheten att det kan föreligga betydande åsiktsskillnader mellan styrelsens majoritet och årsmötets majoritet i olika frågor. Tidsmässigt är det möjligt att vid det svenska årsmötet vartannat år ta upp de motioner som då lagts till höstens rådsmöte. Det vore ur flera synpunkter en stor fördel om åtminstone de viktigare bland dessa motioner kunde diskuteras av årsmötet och leda till vägledande beslut. Årsmötet föreslås besluta: att till svenska årsmötet 1997 låta översätta ett urval av de viktigare motionerna till det internationella rådsmötet (ICM) 1997 och distribuera dessa tillsammans med de vanliga årsmötesmotionerna; att genom egna förslag eller genom uttalat stöd till vissa internationella motioner tillse att viktiga frågor vid närmast följande ICM verkligen blir behandlade vid årsmötet; att urvalet av översatta motioner också görs med hänsyn till deltagarnas behov av att känna till andra sektioners förslag och ståndpunkter i frågor som ändå kommer att diskuteras vid årsmötet Styrelsens yttrande: Styrelsen ställer sig positiv till motionen men vill påpeka att alla ICM-resolutioner inte alltid hinner färdigställas i tid till det svenska årsmötet. Styrelsen tillstyrker motionen. 2:8 Angående Handlingsplanen distrikt 17, Södra Norrland, Arne Arnqvist, Härnösand Förslaget till handlingsplan för Svenska Amnesty inger farhågor. Vi tror inte att den föreliggande utformningen kommer att fylla den funktion, som en bra handlingsplan skall ha - att ange mål och medel på ett sådant sätt, att planen kan utgöra utgångspunkt för medlemmarnas analys av sitt amnestyarbete för utveckling av detta. Vi menar att många formuleringar i den nuvarande versionen har karaktären av detaljerade "påbud". Dessa kommer att skapa irritation bland många amnestymedlemmar och en känsla av att man inte "duger" och inte begriper särskilt mycket. De åtta målen finner vi väl valda till sitt innehåll. De bör dock formuleras som mål ska formuleras, dvs i så konkreta, absoluta termer som möjligt. I den nuvarande versionen är de flesta målen formulerade relativa termer på ett sådant sätt, att de kategoriskt kräver en högre grad av måluppfyllelse. Våra förslag till målformuleringar är: 1. Vi skall göra människor medvetna om vad mänskliga rättigheter är 2. Vi skall värva och aktivera medlemmar och bidragsgivare i Amnesty 3. Vi skall ha goda kontakter med opinionsbildare och massmedia 4. Vi skall bedriva ett effektivt kampanjarbete 5. Vi skall kontinuerligt utbilda/fortbilda oss 6. Vi skall planera och utvärdera vårt amnestyarbete 7. Vi skall engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt 8. Vi skall samarbeta med Amnesty i andra länder I det nuvarande förslaget till handlingsplan följs vart och ett av de åtta målen av delmålsformuleringar, ofta inledda med påbudsordet "ska". Vi menar att varje mål i stället bör följas av exempel på medel/metoder, som man erfarenhetsmässigt vet kan leda till måluppfyllelse. Man kan då t ex i en viss grupp självständigt diskutera om gruppen vill utveckla. en högre grad av måluppfyllelse i en viss punkt, och i så fall vilka metoder som passar medlemmarna i just denna grupp. Upplevelsen av detaljerade påbud försvinner och man kan under eget ansvar arbeta friare och mera, flexibelt. Inslaget av regelstyrning försvinner till förmån för ett renodlat målstyrt arbete. För att förtydliga vår uppfattning ger vi nedan ett förslag på hur punkt 3 skulle kunna skrivas. MÅL Vi skall ha goda kontakter med opinionsbildare och massmedia METODER En ökad grad av måluppfyllelse kan ske t ex genom att producera material av god kvalitet till olika massmedier, att aktivt delta i lokal opinionsbildning, att uppmuntra journalister och andra opinionsbildare att aktivt uppmärksamma frågor om mänskliga rättigheter Många amnestymedlemmar torde vara osäkra hur en handlingsplan kan användas som styrmedel. Somliga har också negativa erfarenheter främst från yrkeslivet där målskrivning och utvärderingar ibland har formaliserats och därför ej kunnat utgöra en utgångspunkt för god utveckling. Vi menar därför att förutom den utmärkta visionära inledningen till handlingsplanen bör också mera konkret hållna anvisningar utformas. Sådana skall visa på olika användningsområden för handlingsplanen och vilka vinster för arbetet dessa kan ge. Vidare bör en uppföljning av genomförandet ske. Årsmötet föreslås besluta: att handlingsplanen för Svenska Amnesty revideras genom att den utformas utifrån de riktlinjer som anges i denna motion samt att sektionen ägnar uppmärksamhet åt genomförandet av handlingsplanen Styrelsens yttrande: Styrelsen avstår från yttrande och hänvisar till årsmötesseminariet om förslaget till sektionens handlingsplan 1996-2000. 2:9 Kortkampanjen Grupp 234, Rättvik Kortkampanjen skickas ut till c:a 3. 000 prenumeranter i månaden. Prenumerationsavgiften är 80:- per år, något mindre för gruppmedlemmar. Totalt = c:a 240.000:- Portot för korten pr år: 7:- x 3 x 12 x 3.000 = 72.000: - Sammanlagt c:a 312.000:- Vi tror att dessa pengar skulle kunna användas på ett mera effektivt sätt och föreslår en återkommande spalt i en stor dagstidning med "månadens fånge (eller fångar)" där läsarna uppmanas att skriva eller helt enkelt skicka tidningsnotisen till vederbörande myndighetsperson. Det skulle ge större publicitet och vara ett starkare påtryckningsmedel. Många regimer är ju mycket känsliga för den bild man ger av dem i utländska media. Samtidigt skulle läsekretsen få en uppfattning om hur Amnesty arbetar. Styrelsens yttrande: De pengar som läggs ned på Kortkampanjen kan inte på något sätt räcka till en regelbunden annonsering enligt motionärernas förslag. Styrelsen uppmuntrar däremot alla grupper och enskilda aktiva att skriva insändare, debattartiklar och gärna förhandla med sin lokala tidning om en stående spalt med en fallbeskrivning och förslag till vädjandebrev. Styrelsen avstyrker motionen. 2:10 Födelseår på inbetalningskorten för medlemskap Mats Andersson, Ylva Arvidsson, Anna Dahlbäck, Ann Larsson Under det gångna året har vi arbetat med en utvärdering av svenska sektionens ungdomsarbete. Ett problem har varit att det inte går att ta reda på hur stor andel av våra medlemmar som utgörs av ungdomar. Det går således inte att se hur olika aktioner och kampanjer (t.ex. ungdomssatsningen 1989) påverkar medlemsantalet i olika åldersgrupper. Detta problem skulle lätt åtgärdas genom att våra medlemmar anger födelseår på inbetalningskortet när de betalar sitt medlemskap. Denna ändring bör rimligen inte innebära några större administrativa problem och kan genomföras nästan helt utan kostnader. Vi vill poängtera att detta inte bör ses som något intrång i den personliga integriteten, eftersom vi endast föreslår att man ska ange födelseår - inte personnummer! Vi ber årsmötet besluta: att ge sekretariatet i uppgift att utforma inbetalningskorten för medlemskap så att det går att ta reda på våra medlemmars ålder. Styrelsens yttrande: Styrelsen ställer sig positiv till motionen. Styrelsen föreslår att sekretariatet, i samband med förestående upphandling av nytt registersystem, ser över möjligheterna att genomföra förslaget. 2:11 Kortkampanjen Det har visat sig att det beslut årsmötet 1994 fattade om att Kortkampanjen skulle hämta sina fall från Pådraget har utfallit mindre bra. Det handlar om två arbetsmetoder som sinsemellan kräver ganska stor skillnad vad det gäller arbetsinsats. Det har också visat sig arbetsmässigt svårt att samordna arbetet med båda materialen. Pådraget vill kunna välja fall etc så sent som möjligt för att kunna vara så aktuella som möjligt och för att inte förändringar som frigivningar eller annat ska göra någon del av materialet inaktuellt. Kortkampanjens redaktör behöver å andra sidan tid för sitt arbete. Att ytterligare integrera de bägge materialen vore olyckligt, det är bra att ha flera olika material som kräver olika mycket tid och arbete av användarna/prenumeranterna. Kortkampanjen bör i stället bli friare i sitt val av vädjandefall. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att årsmötet upphäver sina tidigare beslut om angående Kortkampanjen, att årsmötet uppdrar åt styrelsen att framgent besluta om Kortkampanjens utformning och inriktning. 2:12 Förslag om sektionens ungdomsarbete Under det gångna året har en utredning gjorts angående svenska sektionens ungdomsarbete. Utredningen föreslår att ungdomsarbetet i framtiden ska utgöras av fristående grupper. Ungdomsgrupperna ska vara registrerade på sekretariatet, få ett månatligt utskick, erbjudas utbildning, delta i diskussioner och planering precis som "vanliga" arbetsgrupper. De ska arbeta med samma uppgifter som arbetsgrupperna med undantag av aktionsfall och RAN. Ungdomsgrupper har en hög genomströmning av medlemmar och är därför inte lämpade att ta sig an våra långsiktiga åtaganden. Medlemmar i ungdomsgrupperna ska vara medlemmar i svenska sektionen och grupperna ska betala en årlig avgift. Ungdomsgrupper ska kunna bildas av ungdomar i åldern 13-20 år. I första hand ska grupperna knytas till skolor. Tanken är att grupperna ska bli bofasta på skolorna och inte försvinna tillsammans med elever som går ut. För att få en ordentlig skjuts på ungdomsarbetet föreslås en kampanj under hösten 1997 med målsättningen att bilda ungdomsgrupper och uppmärksamma Amnestys arbete bland ungdomar. Fördelarna med ett starkt ungdomsarbete är många. Vi kan på ett bättre sätt utnyttja skolorna och de utmärkta möjligheterna att arbeta där. Vi kan tidigare vara med och konkurrera om ungdomars intresse. Vi får en kontinuerlig tillströmning av nya medlemmar till arbetsgrupperna, vilket kommer att leda till att vi bryter trenden med minskande gruppantal. Medlemmarna från ungdomsgrupperna kommer dessutom till arbetsgrupperna som amnestyaktivister som redan skolats in i arbetet. Inledningsvis kommer satsningen på ungdomsarbetet att innebära en hel del arbete, men på sikt är vi övertygade om att vi också får en starkare och stabilare organisation. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att inleda en långsiktig satsning på sektionens ungdomsarbete att fastställa årsavgiften för ungdomsgrupper till 500 kronor för 1997. 2.13 Budkavel för kvinnor Evy Warholm, Göteborg Att i en tid med allmänt försämrade ekonomiska villkor, stor arbetslöshet, där bl a kvinnor drabbas speciellt hårt, stora motsättningar råder bland invandrare, ungdomar, handikappade och pensionärer, det mesta orsakat av brist på pengar, finner jag det värt att möta detta med att låta BUDKAVELN GÅ som en löpeld från kvinna till kvinna inför den Internationella Kvinnodagen 960308. Når detta budskap sitt syfte, dvs att visa på en ny nisch för kvinnor att utöva makt, där medel utlöses från bl a skamliga fallskärmsavtal, militära, människofientliga samhällsomstörtande utgifter till projekt som stöder nytänkande och arbetstillfällen som värnar såväl den lilla människan som vår natur, nationellt som internationellt, enligt agenda 21. Styrelsen avstår från yttrande. ____________________________________________________________________________________________
|