Verksamhetsberättelser 1997 för specialgrupperna inom
svenska sektionen av Amnesty International
februari 1998

Målen i sektionens Handlingsplan 1996-2000

Mål 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad
mänskliga rättigheter innebär
Hos barn och ungdomar finns ofta en stark känsla för rätt och fel. Det är önskvärt
att barn tidigt fostras i demokratins spelregler och lär sig respektera varandra.
Idag finns tendenser till främlingsfientlighet och rasism. Därför är det viktigt
att Amnesty verkar för förståelse och engagemang för mänskliga rättigheter.
Alla människor i Sverige ska beredas möjlighet att delta i arbetet mot förtryck.

Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* samarbeta med andra organisationer enligt de riktlinjer som
antagits av årsmötet
* föra ut kunskap om mänskliga rättigheter


Mål 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty
Fler medlemmar betyder inte automatiskt fler aktiva grupper. I takt med
organisationens strävan efter medlemsinflytande och decentralisering ökar
behovet av aktiva medlemmar. Vi måste vara öppna för nya idéer och
arbetssätt. Vi måste hitta andra vägar för människor att aktivera sig
annat än i traditionella arbetsgrupper. Det är engagemang och aktivitet
som räknas.

Samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* i samarbete med distrikten söka nya medlemmar till sina grupper
* knyta personer med områdeskunskap till sin grupp


Mål 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare
Genom att synas i media för vi ut vårt budskap och lyfter fram
människorättsfrågorna. Utökade kontakter med opinionsbildare, som t ex
politiker och kulturpersonligheter, ger oss möjligheter att sprida Amnestys budskap till en större publik.

Grupperna, distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* höja kvaliteten på det material som produceras för media
* aktivt delta i opinionsbildningen


Mål 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete
För att bli effektivare i vårt arbete ska vi utnyttja den kompetens som
finns inom sektionen. Framgångsrikt Amnestyarbete kräver både blixtsnabbt
agerande och uthållighet över årtionden. Ett brett och varierat utbud av
arbetsmetoder ger fler människor möjlighet att delta i kampanjarbetet.

Samordningsgrupper och specialgrupper ska
* samarbeta mer med andra delar av sektionen
* delta i distriktens möten om särskilda kampanjer
* stärka gruppens nätverk av specialister


Mål 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete
Förtrycket tar sig ständigt nya former och ställer Amnesty inför nya
utmaningar. Kontinuerlig utbildning och fortbildning är därför nödvändiga
särskilt inom kommunikationsområdet. Amnestys viktigaste tillgång är
kunniga och aktiva medlemmar. I all relevant utbildning inom sektionen bör
information om biståndsmandatet och Amnestyfondens arbete ingå. Kunskap
skapar också entusiasm och delaktighet.

Samordningsgrupper och specialgrupper ska
* förmedla kunskap till sina grupper
* se till att fortbilda sig i sina respektive områden och
i Amnestys arbetssätt
* anordna seminarier för sina grupper


Mål 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet
Vi måste lära oss av erfarenheter när vi sätter upp nya mål och planerar
vår verksamhet. När vi gör detta ska vi särskilt ta vara på positiva
erfarenheter av att värva och behålla medlemmar.

Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* fortlöpande utbyta erfarenheter av gruppernas arbete
* göra en årlig plan för verksamheten, varje år följa upp den och regelbundet utvärdera
resultatet
* samla in och sammanställa gruppernas verksamhetsrapporter och
fallrapporter


Mål 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt
Medlemmarnas engagemang är livsviktigt för Amnesty. Biståndsarbetet ska
integreras så att det blir en naturlig del av svenska sektionens arbete på
alla nivåer inom organisationen. Demokrati, delaktighet och medbestämmande
är honnörsord. Det är väsentligt att alla bereds möjlighet att delta i de
diskussioner som förs och att klimatet är sådant att det uppmuntrar till
en levande och dynamisk organisation.

Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* ta del i diskussioner om aktuella frågor
* engagera sig i nomineringen av personer till förtroendeuppdrag
* utveckla sin struktur och engagera fler aktiva på distriktsnivå


8.Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder
Den svenska sektionen är en av de största och äldsta i Amnestyrörelsen.
Flera nya sektioner ger oss en unik chans till samarbete och utbyte av
erfarenheter.

Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* verka för internationellt utbyte med kolleger i andra
Amnestysektioner
* beredas möjlighet att delta i internationellt anordnade seminarier


AKTIONSGRUPPEN MOT DÖDSSTRAFFET/AMD

Aktionsgruppen mot dödsstraffet (AMD) har under året sänt informations- och aktionsmaterial till vårt nätverk. Det består av av ca 90 medlemmar, som under året fått ta emot 102 blixtaktioner med 110 uppföljningar. Även Death Penalty News och intressanta artiklar har distribuerats. Medlemmarna har medverkat i IS-producerade aktioner mot dödsstraffet i Afrika, Jordanien, Libanon och Sydostasien.

Det stora intresset för dödsstraffet har medfört att studerande, på alla nivåer, media och allmänheten tagit kontakt med oss för att få information. Ett stort antal "paket" bestående av föredrag, tidningsartiklar och annat relevant material har sänts ut. Huvuddelen av dessa har distribuerats av sekretariatets personal.

Ungdomslägret, distriktsmöten och skolklasser har fått information om dödsstraffet.

AMD har under året haft nära kontakt med antidödsstraffsgrupper i olika delstater i USA, som arbetar för att förhindra att antalet brott för vilka man kan dömas till döden ökar ytterligare. Dessa har kontinuerligt försett oss med information.

Fyra frivilliga AMD-medarbetare har regelbundet träffats en kväll i veckan. Brevskrivandet har skötts av de lojala medlemmarna i vårt nätverk.

Anders Mårtenson Koordinator


AKTIONSGRUPPEN FÖR BARN

1 och 2. Vi har som stadig punkt på vår dagordning att lördagen efter lön varje månad samlas uppdelade på två ställen: utanför Sverigehuset och på Medborgarplatsen kl: 1100. Väl där är målsättningen att dela ut vår broschyr och skramla pengar till barngruppen.

3. Vi har kontaktat en mängd olika tidningar för att höra om vi fick berätta om barngruppen. Det visade sig innebära för stora kostnader i förhållande till vår snäva budget. Däremot har vi blivit lovade att i tidningen "Sopborsten" (Socialhögskolans kårtidning) få skriva en artikel om vår verksamhet och den är på gång.

4. Vi för en ständig diskussion inom gruppen om hur vi ska bli bättre på att delta i/ ta tillvara Amnestys kampanjer. 1997 delade vi ut information om Amnestys flyktingkampanj lördagen i vecka 47 då vi stod och skramlade.

5. Vi har haft besök av en kvinna som arbetar på UD. Hon informerade oss om FN:s uppbyggnad och utveckling, både historiskt och idag. Hon berättade om hur konventionen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen bemöttes i världen när de tillkom. (Vi har kontaktat Rädda Barnen för att få några lektioner i hur barnkonventionen kan användas mer konkret. Vi hade en träff inbokad 1997, men p.g.a. sjukdom ställdes tillfället in.) Vi har också närvarit vid Rädda Barnens konferens mot barnpornografi. Tyvärr är barnpornografi inget som vi kan arbeta med i barngruppen. Dessutom har vi deltagit i informatörsutbildningen som anordnades i och med ungdomskampanjen.

6. En stor del av mötestiden under 1997 har gått åt till att strukturera och planera det som barngruppen ska arbeta med. Vi avsätter numera tid vid varje möte för uppföljning och utvärdering av vad gruppen gjort sedan sista mötet.

7. Vi deltar i specialgruppsmötena och där likväl som på barngruppsmötena diskuterar vi den information som sekretariatet förser oss med genom post och e-post.

8. Vi har en väl utvecklad kontakt med Jan, som är kontaktperson i Danmarks aktionsgrupp för barn. Vi har i år fått en mängd information från dem som varit ovärderlig för oss. De har varit verksamma i tjugo år och har stor erfarenhet. Danmarks barngrupp har inspirerat oss i sitt arbetssätt, t ex med namnunderskriftsinsamlingen mot hanteringen av Kinas barnhem.

Generellt för 1997 har varit att vi försökt formulera vad vi har kraft och motivation till att arbeta med i barngruppen. Det vi kommit fram till är att vårt primära mål är att skriva vädjande brev dels från blixtaktionerna och från andra källor i Amnesty. Ytterligare mål som vi har är att öka antalet medlemmar i vårt nätverk, 1997 ökade antalet från 115 till 140. Det land som vi arbetat mest med 1997 var Kina, dels genom namninsamlingen (som fortsätter 1998) och dels genom brev som vi vid upprepade tillfällen skickat till Kinas president, andra berörda i Kina och ambassaden i Sverige. En del av barngruppens medlemmar har slutat och nya har mot slutet av 1997 tillkommit. Vi i Stockholm har försökt få barngruppsmedlemmarna i övriga Sverige att delta på speciella möten som anordnats för att i framtiden ta tillvara de resurser som finns även utanför Stockholm. Tyvärr har ingen dykt upp, därför har vi beslutat att inte ordna fler sådana extramöten. De övriga i barngruppen och andra intresserade (i styrelsen t ex) är däremot alltid välkomna att delta på våra möten, vi träffas på sekretariatet en gång i månaden. Kontaktperson för ht-97 och vt-98 har varit och är Sara Borgia.


GRUPPEN FÖR HOMOSEXUELLA FRÅGOR

Amnestygruppen för homosexuella frågor är sektionens yngsta specialgrupp. Vi hade vårt första möte med sekretariatets personal i slutet på 1996, och fortsatte med täta kontakter med specialgruppernas handläggare under våren. Höstan 1997 godkände sektionens styrelse gruppen som officiell specialgrupp.

Gruppen har för närvarande sex aktiva medlemmar, som träffas regelbundet. Planer på att bilda ett nätverk av stödmedlemmar ingår i vår verksamhetsplan för 1998. Gruppen har god kontakt med liknande grupper i olika länder, och deltog sommaren 1997 i Köln i ett förste möte mellan de internationella AI-grupperna för homosexuella frågor. Under våren har vi ägnat situationen för sexuella minoriteter i Brasilien särskild uppmärksamhet. Vi studerade tillsammans en omfattande rapport som då just hade kommit ut.

Vårt arbete består dels av brevskrivning m.m. med utgångspunkt i material från IS, dels av egen bevakning av situationen för sexuella minoriteter i olika länder. Under 1997 har vi vid flera tillfällen förmedlat information angående kränkningar av sexuella minoriteters mänskliga rättigheter till IS. Information som i flera fall har lett till aktioner eller IS-uttalanden. Sålunda uttalade IS under året på vårt initiativ sitt stöd för en avkriminalisering av sexuella handlingar mellan samtyckande vuxna på Cypern. De fall vi arbetat med rör huvudsakligen våld och andra övergrepp, i mindre omfattning handlar det om personer som fängslats enbart pga. sin sexuella läggning.

Gruppen deltog 1997 i svenska sektionens årsmöte, där en kort presentation av gruppens arbete gjordes. Vi har under året också haft informationsmöten med Göteborgsdistriktet och samordningsgruppen för södra Latinamerika. En presentation av gruppen har också gjorts i Amnesty Press.

Under 1998 räknar vi med att färdigställa en broschyr om gruppens arbete. Vidare kommer vi med hjälp av översättargruppen att publicera en svensk översättning av "Breaking the Silence", en rapport om övergrepp mot sexuella minoriteters mänskliga rättigheter som under 1997 publicerats av AI-UK. Vi kommer också att delta i Europride festivalen som i år äger rum i Stockholm.

1997 har varit ett spännande år för homogruppen. Vi har etablerats och känner tillförsikt inför framtidens uppgifter. Samtidigt är vi bekymrade för den brist på kontakt mellan organisationens olika delar som i vissa avseenden består. Vi anser att specialgrupperna i större utsträckning bör delta i ärenden som ligger inom de olika gruppernas specialområden.

Amnestygruppen för homosexuella frågor
genom Björn Skolander


HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSGRUPPEN - Medical group
Verksamhetsberättelse dec 1996 - nov 1997 för Styrelsen för Hälso- och sjukvårdsgruppen

Allmänt
Styrelsen har haft ett aktivt verksamhetsår med mycket kontakter med andra amnestygrupper samt andra organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter. Vi har fått gehör för vår önskan om ett nätverk för specialgrupperna och ökad kontakt med och fler uppdrag från styrelsen för svenska Amnesty. Styrelsen har deltagit i möten och kampanjer ordnade av svenska sektionen. Utbildning i mänskliga rättigheter har varit ett prioriterat arbetsområde. Vi hoppas att med ökade utbildningsinsatser bättre kunna nå ut till studenter inom vården framöver.

Styrelsen har under året bestått av:
Inger Sjöberg ordförande
Margareta Leijon vice ordförande
Erik Norberg sekreterare
Agneta Nordberg vice sekr.
Lars Erik Larsson kassör
Birgit Feychting koordinator
Åke Björn
Helena Hamrin
Binnie Kristal-Andersson
Elisabet Lönnermark

Adjungerade har varit Brita Grundin och Sten W Jakobsson. Revisorer har varit Gunnar Hambert, Mats Palmér, Åke Svahn (suppl.) Valberedningen har bestått av Paul Movschenson (sammankallande), Gunnel Alfvén-Palmstierna, Sten W Jakobsson.

Sammanträden
Förutom det konstituerande sammanträdet i samband med årsmötet 1996 har styrelsen haft 7 protokollförda sammanträden. Pga den ökade arbetsbördan hölls en arbetskonferens på Gällöfsta Konferensgård 20-21 sept..

Medlemmar
HSV-gruppen hade i nov 268 betalande medlemmar, vilket är en ökning med 31 personer sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 340 kr, för pensionärer 270 kr och för studerande 150 kr. Avgiften har inkluderat medlemskap i svenska sektionen av Amnesty International.

Brevaktioner
Brevgrupperna i Halmstad och i Uppsala formulerar modellbrev till HSV-gruppens medlemmar. En del brev har skrivits av styrelsemedlemmarna. Koordinatorn har vidarebefordrat 17 st medical letters från London. Blixtaktioner utsänds från Amnesty centralt till medlemmar som prenumererat på dessa för var och en att skriva. I samband med Läkarstämman 1996 presenterades 2 fall, Ma Thida i Burma och Wei Jingsheng i Kina, vilket samlade ca 150 brevunderskrifter.

Information och utbildning
lnformationsbrev till medlemmarna har utsänts efter årsmötet -96 samt under vår och höst. I samband med årsmötet hålls ett föredrag om dödsstraffet av Brita Grundin. Tillsammans med Juristgruppen i Stockholm har vi våras deltagit i en seminariekväll om dödsstraffet. Vi har varit medarrangörer i en studiekväll på Karolinska Institutet i Stockholm om flyktingfrågor. Flera i styrelsen har undervisat medicine kandidater om mänskliga rättigheter, ordf har även föreläst för AT och ST-läkare i Göteborg. Binnie Kristal-Andersson har deltagit i en konferens i Gaza om mänskliga rättigheter. Birgit Feychting deltog i ett seminarium arrangerat av Föreningen för Hälsa och Mänskliga Rättigheter. Styrelsen har utformat ett undervisningspaket med over-head-bilder samt kompendier och böcker i 3 exemplar för undervisningsändamål.

Nätverk för specialgrupper
Tre möten har hållits tillsammans med övriga åtta specialgrupper inom svenska Amnesty i syfte att samordna aktiviteter och i högre grad än nu vara en resurs för rörelsen genom att bistå med sakkunskap inom respektive område. Amnestys styrelse deltog i ett möte där varje grupp presenterade sin verksamhet. Riktlinjer för specialgrupper har utarbetats. Kontaktperson för specialgrupper på svenska Amnestys kontor är Sofia Nordenmark.

Övriga kontakter inom Amnesty
Ordf. och koord. deltog i Amnestys årsmöte i maj i Uppsala. Vi visade vår utställning från Läkarstämman "Kan Doktorn komma?' Vi har haft ökad kontakt med flera distriktsstyrelser och amnestygrupper och informerat om vår verksamhet.. Vi har också samarbete med en grupp inom Medicinska Föreningen i Stockholm. Elisabet Lönnermark är förutom ledamot i vår styrelse RAN-samordnare för delar av Sydostasien.

Aktioner och kampanjer
HSV-gruppen har deltagit i Ungdomskampanjen, Flyktingkampanjen och Kenyakampanjen.
Koordinatorn har deltagit i en konferens "Human Rights and Psychiatric Care". samt kurs i folkrätt. Margareta Leijon deltog i en kurs "Health and Human Rights" på Nordiska Folkhögskolan i Göteborg och ordf i ett annat möte för diskussion om nätverk för utbildning i mänskliga rättigheter. Vi har uppvaktat Läkaresällskapets etiska råd och Läkarförbundet om utbildning för studenter inom vården i detta ämne.
Koord. och Åke Björn har deltagit i en förening för stöd åt Bosnien i medicinska frågor. Ordf har gjort en skrivelse om medicinska fakta och var åsikt om kvinnlig och manlig omskärelse på uppdrag av svenska Amnestys styrelseledamöter som skall resa på rådsmöte till Kapstaden. Vi har även varit behjälpliga med medicinsk sakkunskap och översättning av medicinska termer angående fallet Osmo Vallo som tagits upp som en aktion av Amnesty International i London riktat mot Sverige.

Uppsala den 27 nov 1997
Inger Sjöberg, ordförande


JURISTGRUPPEN
(Gäller för verksamhetsåret 24 mars 1997 t o m 24 januari 1998)

Undergrupperna och deras verksamhet
En ny undergrupp bildades halvvägs in på verksamhetsåret i Göteborg.

Möten
Styrelsen har under verksamhetsåret sammanträtt i möten som hållits ca en gång i månaden. De flest mötena har tagit form i trepartssamtal per telefon. Detta ansågs länge vara både det billigaste och enklaste alternativet, med tanke på antalet undergrupper och det stora geografiska avståndet mellan dessa. Ett problem har varit att samtliga styrelseledamöter ej kunnat närvara vid dessa möten, detta särskilt efter bildandet av Göteborgsgruppen. Styrelsen har nu beslutat att man i fortsättningen bör sammanträda via lämpligt chat-program på Internet, på så vis kommer samtliga representanter kunna deltaga i styrelsens möten. Öppna styrelsemöten har hållits två gånger under året, i maj i samband med svenska sektionens årsmöte i Uppsala och i november i samband med ett seminarium i Uppsala.

Nyhetsbrev
Styrelsen har beslutat om när nyhetsbrevet bör skickas ut, till vilka och på vilket sätt. Huvudansvaret för nyhetsbrevet har vilat på en undergrupp för varje utskick. Nyhetsbrevet har utkommit två gånger under verksamhetsåret, en gång i maj och en gång i januari. Ansvariga undergrupper har varit Stockholm i maj och Lund i januari. Nyhetsbrevet har skickats ut från sekretariatet under Stockholmsgruppens försorg.

Ekonomi
Styrelsen har under året fattat beslut som har påverkat juristgruppens ekonomi. De flesta utbetalningar styrelsen har beviljat har rört resor för juristgruppens medlemmar till möten och seminarier.

Internationella kontakter
Två av styrelsens medlemmar deltog i oktober i ett internationellt möte dit samtliga juristgrupper inom Amnesty International hade inbjudits. Diskussionerna fokuserades till största delen på kommande kampanjer men man utbytte även erfarenheter beträffande arbetssätt och annat. Det internationella nätverket kommer framöver huvudsakligen att utvecklas genom att man skickar ut ett gemensamt Newsletter dit alla grupper och gruppmedlemmar är välkomna att lämna bidrag. Nästa internationella juristgruppsmöte skall hållas i Stockholm 1999.

Seminarier och annan utåtriktad verksamhet
Undergrupperna har stått för denna form av verksamhet. Undergrupperna i Uppsala och Lund anordnade den 20 november ett seminarium i Uppsala där medlemmarna från dessa grupper och från Stockholmsgruppen närvarade.

Samarbete med andra specialgrupper
Ett hitintills mycket lyckat samarbete med andra specialgrupper har tagit sin början under året. Representanter från specialgrupperna har träffats tre gånger under hösten. Robert Hårdh från Juristgruppen har varit sammankallande. På det första mötet fick specialgrupperna tillfälle att presentera sig för styrelsen i svenska sektionen, ett från båda sidor mycket uppskattat möte. Specialgrupperna har genom sitt samarbete fått stort inflytande i styrelsens antagande av riktlinjer för specialgrupperna.


MEK/MSP-GRUPPEN
(formellt inte specialgrupp)

Gruppens arbete i stora drag
Liksom föregående år har arbetet huvudsakligen bedrivits på två områden, nämligen
* att höja förståelsen för mänskliga rättigheter i militär utbildning inför internationella uppdrag; detta har skett huvudsakligen genom synnerligen tids- och resurskrävande medverkan i kurser för svenska och utländska officerare vid Försvarshögskolan och försvarets internationella centrum SWEDINT (av olika skäl har någon motsvarande medverkan inte kunnat ske vid Polishögskolan),
* att diskutera med svenska institutioner och exporterande företag hur hänsyn till mänskliga rättigheter kan integreras i företagens verksamhet.

På bägge områdena har en viktig del av gruppens arbete varit att höja den egna kunskapsnivån.

Arbetet har mer än väl fyllt tillgänglig arbetstid. Gruppen har därför inte kunna ta upp andra frågor som ligger inom MEK/MSP-området.

Gruppens sammansättning och möten
Vid slutet av 1997 arbetade fem Amnestymedlemmar aktivt i gruppen (Jan-Erik Lundeberg, Bengt Bergkvist, Anita Klum, Anna K Nilsson och Anders Skagerfält) med moraliskt stöd från ett eget e-postnätverk med ytterligare omkring 15 medlemmar.

Gruppens första möte hölls i november 1995, och under 1996 hölls 10 dokumenterade möten. Under 1997 hölls 8 dokumenterade möten, av vilka två gästades av Magnus Furugård (Caring Company) respektive Hans T:son Söderström (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS). Exempel på andra framstående företrädare för näringslivet som gruppen samtalat med under året är direktörerna Curt Nicolin (ABB), Hans von Uthmann (vd, Svenska Shell) och Francis van Sevendonck (personalchef, Cellulosabolaget).

Några andra exempel på externt arbete
Januari
* Gruppens arbete presenterades för sektionens styrelse.
* Två företrädare för Shell gjorde en föredragning på sekretariatet.
Mars
* En elev på Försvarshögskolans högre chefskurs påbörjade en akademisk uppsats ”Skydd av mänskliga rättigheter i fredsbevarande arbete”; gruppen fungerade som uppdragsgivare och uppsatsen låg klar i december.
April
* Gruppen var representerad på AI:s internationella möte om Outreach i London.
* Två gruppmedlemmar deltog i samverkanskurs i folkrätt (april-maj).
Maj
* Gruppen höll ett välbesökt seminarium vid Amnestys årsmöte.
Juni
* Gruppen var representerad på AI:s Inter-Section Meeting on Company Approaches i Berlin.
* Gruppen, som fungerat som beställare, deltog i redovisningen av elevgruppsarbetet ”Etiknätet AB - hur ska Amnesty Sverige lyckas sälja in FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna till svenska företag med internationell verksamhet” vid Institutet för Företagsledning i Sigtuna.
* Gruppen deltog i ett SNS-seminarium om ”De multinationella företagen och de mänskliga rättigheterna”.
Juli
* Gruppens arbete presenterades i Tällberg för personal vid Sveriges två ledande sparbanker.
Augusti
* Gruppen deltog i sektionens specialgruppers framträdande inför styrelsen.
* Gruppen skrev en presentationsruta åt AmnestyPress som infördes i nr 4.
SEPTEMBER
* Gruppen var representerad när boken ”Vägar till svensk officersetik” presenterades på Försvarshögskolan i närvaro av överbefälhavaren.
Oktober
* Gruppen försäkrade sig om att det fanns tillräckligt svenskt deltagande i AI:s internationella aktion mot oljebolaget TOTAL.
* Gruppen presenterade sitt arbete för kommittén för AI:s årsmöte i Växjö 1998.
November
* Tillsammans med Sir Geoffrey Chandler (ordförande i AIUK Business Group) medverkade gruppen vid en föredragning för Svenska Shells ledningsgrupp och vid ett högkvalificerat SNS-seminarium, som leddes av Kjell-Olof Feldt, om ”Multinational Companies and Human Rights Issues”. Efteråt gjordes - och sändes - ett inslag i radions P1.
* Gruppen medverkade i en kurs om en rättvisare världshandel som anordnades i Uppsala av Fair Trade Center.
* Gruppen lämnade förslag till nytt uppsatsämne till Försvarshögskolans nästa chefskurs.

Sektionens handlingsplan
Följande delmål kan tas upp för att relatera gruppens arbete till sektionens handlingsplan:
Att föra ut kunskap om mänskliga rättigheter (1b).
Som framgått av ovanstående är detta vad gruppen ägnar sig åt.
Att knyta personer med områdeskunskap till gruppen (2b).
Gruppen och dess nätverk innehåller baskunskaper på aktuella områden men söker ytterligare områdeskunskap - sådan finns naturligtvis bland sektionens medlemmar men är svår att få fatt i.
Att samarbeta mer med andra delar av sektionen (4a).
Gruppen har haft kontakt med styrelsen, sekretariatet, vissa distrikt och samtliga specialgrupper. Härutöver är landsamordnarna naturliga samarbetspartners.
Att stärka gruppens nätverk av specialister (4c).
Denna är en stående fråga i gruppens arbete, som framgår av ovan- och nedanstående.
Att göra en årlig plan för verksamheten (6b).
En plan för gruppens verksamhet under 1998 är under utarbetande. Några långsiktiga mål är att bidra till att en svensk Military Profession Group växer fram inom den militära världen, att bidra till att en liknande grupp växer fram inom ordningsmakten, och att bidra till att en Business Group växer fram inom det svenska näringslivet.
Att verka för internationellt utbyte med kolleger i andra Amnestysektioner (8a).
Sådant utbyte är nödvändigt för arbetet, och under året har gruppen haft mer eller mindre framgångsrikt utbyte med tjänstemän på IS och kolleger i Danmark, Finland, Norge, Storbritannien och Tyskland. Det är i första hand en budgetfråga för sektionen om sådant utbyte ska kunna utvecklas, eller ens vidmakthållas.

En av gruppens medlemmar har reserverat sig mot det faktum att det inte framgår av ovanstående verksamhetsberättelse att gruppen dessutom haft jävligt roligt.

Lidingö 18 januari 1998
Jan-Erik Lundeberg
sammankallande


POLICYGRUPPEN

Policygruppen har under 1997 haft 10 aktiva medlemmar. Gruppen har träffats fyra gånger i Stockholm och bl a diskuterat frågor inför ICM 1997. Verksamheten under 1997 har uppfyllt tre av handlingsplanens huvudmål:

Policygruppens medlemmar har arrangerat seminarier vid tre tillfällen.

Under året har 5 nummer av AmnestyDebatt framställts. Utöver utskicken till arbetsgrupper och andra grupper, varav några i övriga nordiska länder, finns 170 betalande prenumeranter.

Policykatalogens engelska version, Policy File, har distribuerats till andra sektioner samt till ett trettiotal andra intressenter.


ÖVERSÄTTARGRUPPEN

Mål 2. Fjorton översättare var aktiva i gruppen, både yrkesverksamma och andra. Nyrekryteringsarbetet fortgick

Mål 3 och 5. I februari hölls endagsseminarium där två personer. från Sveriges Radios språkrådgivning medverkade. Vissa sekretariatsanställda deltog.

Mål 4. Gruppens huvuduppgift, att översätta Årsrapporten genomfördes av tio översättare. Årsrapporten gjordes som tidigare tillgänglig på Internet. Gruppen initierade arbetet på att framställa Årsrapporten med print-on-demand-teknik

Gruppmedlemmar står till förfogande med råd och språkgranskning i ett slags jourtjänst åt sekretariatet och åt sektionens medlemmar. Liksom tidigare har gruppmedlemmar åtagit sig översättningsarbete och språkgranskning åt specialgrupper och för kampanjer.

Mål 4 och 5. Särskilda insatser har gjorts av Britt Gunnarsson, som bland mycket annat i AmnestyDebatt gjort ICM-resolutioner tillgängliga för medlemmarna, uppdaterat förkortningsordlista och granskat provöversättningar

Mål 7. Gruppmedlemmar efterlyser som tidigare fler initiativ från sekretariatets sida för att utnyttja den erfarenhet och expertis som gruppen fortlöpande erbjuder genom sin jourtjänst.

För Översättargruppen
Inger Johansson