PROTOKOLL FRÅN SEKTIONENS ÅRSMÖTE UMEÅ 11-13 MAJ 1990
Närvarande: Ca 320 medlemmar deltog i årsmötet.

Följande personer gästade årsmötet:
Bacre Waly Ndiaye, Internationella styrelsen (IEC)
Joseph Songo, Amnestygrupperna i Sierra Leone
Mozaffer Abdullah Rashed, Amnestygruppen i Kuwait
Sanat Majumder, AIUSA
Irene Langendijk, holländska sektionen
Kuni Ansah-Koi, ghananska sektionen
Hildur Knutsson, norska sektionen
Viveca Hagmark, finländska sektionen
Leo Lahdenmäki, finländska sektionen
Sirkka Nykänen, finländska sektionen
Auli Nukarinen, finländska sektionen
Heljä Tilli, finländska sektionen
Monica Anttila, finländska sektionen
Pirjo Lehtinen, finländska sektionen
Airi Suvanto, finländska sektionen
Ulla Koskenranta, finländska sektionen



1. Arrangörerna hälsar välkomna
Raoul Granqvist från arrangörsgruppen hälsar deltagarna välkomna till Umeå.

2. Årsmötet öppnas
Roland Kadefors, svenska sektionens ordförande, hälsar deltagarna och de utländska gästerna välkomna. Därefter förklaras årsmötet öppnat.

3. Fastställande av dagordningen
Beslut att fastställa den föreslagna dagordningen med ändringarna;
att punkt 16 "frågestund med sektionens och Amnestyfondens styrelser" delas i två delar att följa på punkterna 11 respektive 14 revisorernas berättelse avseende sektionen och Amnestyfonden"; samt
att motionerna C7 och C8 rörande val av Amnestyfondens styrelse behandlas före punkt 26 "nominerade till val presenterar sig".

4. Godkännande av arbetsordning
Beslut att fastställa den föreslagna arbetsordningen



5. Upprättande av röstlängd
Beslut att den av arrangörerna upprättade deltagarförteckningen skall utgöra röstlängd.

6. Fråga om mötet skall vara offentligt
Beslut att förhandlingarna i plenum är offentliga,
att beredningsgrupperna är öppna endast för årsmötets deltagare.

7. Fråga om mötet utlysts stadgeenligt
Beslut att mötet utlysts i enlighet med stadgarna.

8. Val av mötesordförande
Beslut att välja Manne Wängborg och Ingrid Petersson till ordförande för årsmötet.

9. Val av sekreterare
Beslut att välja Göran Svedin och Mona Bäckström till sekreterare för årsmötet.

10. Val av årsmötesfunktionär
Beslut att välja Eva Sandhammar till årsmötesfunktionär.

11. Val av justerare
Beslut att välja Ulrika Kriström och Annica Sjödin till justerare.

12. Val av rösträknare
Beslut att välja Karin Andreasson, Ulla Franklin, Björn Hannrup och Margita Åkerlund till rösträknare.

13. Val av redaktionsutskott
Beslut att välja Anita Klum, Joacim Hansson och Maria Tisell till årsmötets redaktionsutskott.

14. Genomgång av arbetsordningen
Manne Wängborg går igenom den fastställda arbetsordningen och svarar på frågor från årsmötesdeltagarna.

15. Svenska sektionens verksamhetsberättelse och bokslut för 1989
Generalsekreterare Anita Klum presenterar svenska sektionens verksamhetsberättelse och bokslut med resultat och balansräkning för 1989.


16. Revisorernas berättelse
Bruno Morän föredrar revisionsberättelsen och tillstyrker beviljande av ansvarsfrihet för sektionens styrelse för kalenderåret 1989.

17. Frågestund med sektionens styrelse
Inga frågor ställs till styrelsen.

18. Fråga om ansvarsfrihet.
Beslut att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för kalenderåret 1989,
att lägga verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse avseende sektionens verksamhet 1989 till handlingarna.

19. Svenska Amnestyfondens verksamhetsberättelse och bokslut för 1989
Anna Wikström föredrar Svenska Amnestyfondens verksamhetsberättelse och bokslut med resultat- och balansräkning för 1989.

20. Revisorernas berättelse
Bruno Morän föredrar revisionsberättelsen avseende Amnestyfonden och tillstyrker beviljande av ansvarsfrihet för Svenska Amnestyfondens styrelse för kalenderåret 1989.

21. Frågestund med Amnestyfondens styrelse
Årsmötets deltagare ställer Frågor till Amnestyfondens styrelse.

22. Fråga om ansvarsfrihet
Beslut att bevilja Amnestyfondens styrelse ansvarsfrihet för kalenderåret 1989,
att lägga verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för Svenska Amnestyfonden till handlingarna.

23. Arbete i beredningsgrupper
Beslut att fastställa styrelsens förslag om fem beredningsgrupper;
A-policy
B-arbetsmetoder
C-organisation
D-ekonomi
E-särskild beredningsgrupp

att motion C2 om stadgerevision behandlas i beredningsgrupp A och C, motion C6 om framtagning av handlingsplan i beredningsgrupp C och D, samt att styrelsens förslag till handlingsplan 1991-92 behandlas i beredningsgrupp E.

24. Val av funktionärer i beredningsgrupperna
Funktionärer i särskild beredningsgrupp är enligt arbetsordningen samma personer som funktionärerna i plenum.

Beslut att välja följande personer till funktionärer i beredningsgrupp A-D:

Ordförande A Jesús Alcalá
Rapportör A Lena Rydman

Ordförande B Peter Nässén
Rapportör B Olof Hedengren

Ordförande C Christian Gräslund
Rapportör C Anneli Hanno

Ordförande D Tony Öhrling
Rapportör D Thomas Back

25. Presentation av styrelsens förslag till handlingsplan för 1991-1992
Magnus Breidne presenterar styrelsens förslag till handlingsplan för 1991-1992.

26. Valberedningens förslag
Birgitta Grind, sammankallande i valberedningen, redogör för valberedningens arbete, presenterar kort de personer som nominerats till styrelsen och övriga poster inom sektionen, samt meddelar om tidpunkt för nomineringsstopp.

27. Anförande
Bacre Waly Ndiaye, vice ordförande i den internationella styrelsen (IEC), håller ett anförande om förutsättningarna för Amnestyrörelsen att utvecklas i olika länder och lyfter särskilt fram de förhållanden under vilka de sudanesiska amnestygrupperna arbetar. Se bilaga.


28. Diskussionsmöten
Årsmötet delar upp sig på två informella diskussionsmöten. Det ena diskuterar tillsammans med de utländska gästerna utvecklingen av Amnestyrörelsen i olika länder, det andra diskuterar styrelsens förslag till handlingsplan.

29. Ändringar i 2 av Amnestyfondens stadgar, C7
Beslut att avslå förslaget om ändringar i 2 av Amnestyfondens stadgar.

30. Amnestyfondens koppling till sektionen, C8
Beslut att anmoda fondstyrelsen att regelbundet - och åtminstone efter varje sammanträde - förse sektionens styrelse med protokoll över fattade beslut,
att anmoda fondstyrelsen att årligen lämna en utförlig redogörelse till sektionsstyrelsen över verksamheten i vilken principiella frågor, som varit föremål för diskussion, redovisas,
att anmoda sektionens styrelse att vid sina ordinarie sammanträden ha som stående dagordningspunkt - "Information från Amnestyfonden".

31. Nominerade till val presenterar sig
Nominerade till styrelsen för sektionen och Amnestyfonden presenterar sig själva, eller presenteras av någon företrädare för nomineringen.

32. Val av sektionens styrelse
Beslut att med acklamation välja Magnus Breidne till sektionens ordförande för 1990-1992,
att välja Rose-Marie Asker, Bo Lindblom, Ingrid Nilsson-Horvath och Gösta Wikdahl till ordinarie ledamöter för perioden 1990-1992,
att välja Thomas Back och Carl von Essen till ordinarie ledamöter för perioden 1990-1991,
att välja Berit Inde och Siv Erikson till suppleanter för perioden 1990-1991.

Sekretariatet meddelar att Kristina Båth valts till ordinarie personalrepresentant och Anki Wetterhall till suppleant för perioden 1990-1991.



Därmed kommer styrelsen under perioden 1990-1991 att ha följande sammansättning:

Ordinarie ledamöter: Vald till:
Rose-Marie Asker 1992
Thomas Back 1991
Magnus Breidne 1992
Kristina Båth 1991
Carl von Essen 1991
Per Kylberg 1991
Gunnel Lidåker 1991
Bo Lindblom 1992
Ingrid Nilsson-Horvath 1992
Christine Pamp 1991
Gösta Wikdahl 1992

Suppleanter:
Berit Inde 1991
Siv Erikson 1991
Anki Wetterhall 1991


33. Val av Amnestyfondens styrelse
Beslut att välja Amelie Bendz och Carlos Figueredo till ordinarie ledamöter för perioden 1990-1991,
att välja Per Stadig och Erik Geijer till suppleanter för perioden 1990-1991.

Sekretariatet meddelar att Elisabeth Löfgren valts till ordinarie personalrepresentant och Pia Hallonsten till suppleant för perioden 1990-1991.

34. Val av revisorer
Årsmötet väljer revisorer för sektionen och Amnestyfonden för perioden 1990-1991.

Beslut att välja Leif Lundqvist och Bruno Morän till ordinarie revisorer,
att välja Ivar Asp och Gunnar Blomberg till suppleanter.

35. Val av valberedning
Årsmötet väljer valberedning för perioden 1990-1991.

Beslut att välja Eva Sandhammar, sammankallande, sa Fahlbeck och Eva Magnusson till ordinarie ledamöter,
att välja Bo Danielsson, Ann-Christine Ekström och Elisabeth Stålhane till suppleanter.
36. Gruppavgiften 1991, D1-D3
årsmötet behandlar motionerna D1, D2 punkt 1 och D3 om gruppavgift i ett sammanhang.

Beslut att gruppavgiften förblir oförändrad under 1991 - 6000 kr/år.

37. Medlemsavgiften 1991, D2 och D4
Årsmötet behandlar motionerna D2 punkt 2 och D4 om medlemsavgifter i ett sammanhang.

Beslut att fastställa medlemsavgiften för 1991 till 190kr/år,
att fastställa avgiften för personer under 19 r, heltidsstuderande och förtids- och ålderspensionärer
till 120 kr/år.

38. Familjeavgift, D5 och D6
Årsmötet behandlar motionerna D5 och D6 om familjeavgift i ett sammanhang.

Beslut att hänskjuta motionerna D5 och D6 till styrelsen för ytterligare beredning.

39. Samordningsgruppernas ekonomi, D7
Beslut att samordningsgrupperna till varje års budgetarbete kan begära medel för specificerade aktiviteter/anskaffning,
att samordningarnas viktiga roll nu och långsiktigt beaktas i budgetarbetet.

40. Minskad pappersanvändning, D8
Beslut att endast 1 ex av årsmöteshandlingarna sänds ut till grupperna, men att ytterligare kopior kan rekvireras från sekretariatet,
att kampanjmaterial endast sänds till grupper som anmält intresse för att delta i kampanjen,
att sekretariatet strävar att minska pappersanvändningen,
att man helt går över till oblekt miljövänligt papper.

41. Ekonomiska oegentligheter mm, D9
Beslut att avslå motionen.

42. Om variation i arbetet, A1
Beslut att avslå motionen.

43. AIs religiösa obundenhet, A2
Beslut att anse motion besvarad.


44. Skärpta krav på världens regeringar, A3
Beslut att fastställa motionens bakgrundstext till:

1) Där det för de drabbades säkerhet inte är möjligt att ta upp enskilda fall finns det möjlighet att grupper kollektivt adopterar samtliga politiska fångar vid ett visst fängelse. Uppgifter om enskilda fall ger en god möjlighet att bedöma situationen för hela kollektivet. Information om läget kan spridas utan att enskilda fångar namnges. Vädjanden kan skrivas som gäller hela gruppen. Tekniken har redan använts för vissa länder men skulle eventuellt kunna tillämpas på ytterligare länder.

2) Då en eller flera grupper arbetat med ett undersökningsfall under en längre tid utan att få några klargörande svar från berörda myndigheter bör dessa meddelas att fallet tas upp som adoptionsfall med åberopande av Art. 10 och 11 i förklaringen om mänskliga rättigheter. Det är myndigheterna som vid en korrekt rättegång skall bevisa att en person är skyldig. Det är inte AIs uppgift att bevisa att olagligt fängslade personer är oskyldiga. Det räcker att de är olagligt fängslade. på Case sheet bör kunna framgå vilka uppgifter gruppen behöver f bekräftade från myndigheterna, för att fallet ska uppgraderas till adoption. (Om inte gruppen för något besked från myndigheterna eller någon annan ny information om f ången, bör fallet ändå uppgraderas efter en viss tid).

3) Anklagelser om att en person använt eller förespråkat våld bör inte utgöra något hinder för adoption då de inte styrkts av bevisning som lagts fram vid en korrekt rättegång, förutsatt att inte heller AI har säkra uppgifter som styrker anklagelsen eller åtminstone gr den sannolik.

4) Ökad uppmärksamhet bör riktas på de fall där det finns skäl att befara att en "bekännelse" framtvingats genom tortyr. Där domstolarna inte beaktar att en person, som talas för ett politiskt brott, återtar sin bekännelse med åberopande av att den framtvingats under tortyr, bör sådana fall tas upp som undersökningsfall och efter en viss tid göras om till adoptionsfall om det inte kommit något klargörande från myndigheternas sida. (Med adoptionsfall avses här inte att fången förklaras vara samvetsfånge utan endast att ansvarig grupp kan kräva fångens frigivning och ekonomiskt stöd till familjen.)

att uppdra åt styrelsen
att begära en utvärdering från IS av de försök med fängelseadoption som redan har genomförts, samt att underlag tas fram på vilka länder en sådan teknik skulle vara möjlig och lämplig,
att internationellt verka för en förändring av arbetsreglerna enligt punkt 2, 3 och 4 i syfte att skärpa kraven på världens regeringar,
att svenska sektionen bestämt motsätter sig att gamla adoptions- eller undersökningsfall läggs ner därför att myndigheterna inte svarar på brev och det inte varit möjligt att på andra vägar få ytterligare information om fallet.

45. Förändringar i AIs arbetsregler, A4
Beslut att uppdra åt styrelsen
att tillsätta en arbetsgrupp som ser över AIs arbetsregler för bistånd till försvunnas familjer,
att verka för att synpunkter från arbetsgruppen förs fram internationellt inom AI,
att rapportera resultatet till svenska årsmötet 1991.

46. Bordlagd motion om materiell hjälp till anhöriga till " försvunna", A5
Beslut att avslå motionen.

47. Enskilda medlemmars rätt och möjlighet att representera Amnesty, B1
Beslut att styrelsen för i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som till årsmötet 1991 skall komma med förslag till hur man bättre tar hand om de enskilda medlemmar som inte vill eller kan arbeta i en grupp men som ändå vill delta aktivt i Amnestyarbetet.

49. Massmediaarbetet, B2
Beslut att Amnesty utökar sina massmediakontakter centralt och lokalt,
att grupperna på lämpligt sätt utbildas i massmediakunskap,
att ett kompendium i ämnet utarbetas och utsändes i organisationen i avvaktan på den interna utbildningen.

50. Amnesty Press, B3
Beslut att Amnesty Press i ökad utsträckning skall spegla aktiviteter inom rörelsen, främja debatten bland medlemmarna samt ge inblickar i andra sektioners arbete,
att de journalister som finns inom rörelsen på bästa sätt utnyttjas för att spegla arbetet och aktionerna i distrikten.

51. Amnestyinformation för synskadade, B4
Beslut att det avsätts medel för att den viktigaste Amnestyinformationen även finns tillgänglig i blindskrift och i talboksform, så att också synskadade kan bli Amnestymedlemmar.

52. Uppföljning av blixtaktioner, B5
Beslut att ge styrelsen i uppdrag att internationellt verka för att fall som varit föremål för blixtaktioner följs upp genom grupparbete i lämplig form, då detta kan vara till stöd för de drabbade.

53. Kritisk granskning av kampanjverksamheten, B6
Beslut att styrelsen tillsammans med samordningsgrupper diskuterar former för att bättre dra in grupper i kampanjers uppläggning.

54. Effektivisering av kampanjer, B7
Beslut att anse motionens första att-sats besvarad,
att avslå övriga att-satser

55. Årsmötets uttalande
Beslut att anta redaktionsutskottets förslag till uttalande. Se bilaga.

56. Anförande
Mozaffer Abdullah Rashed håller ett anförande om den kuwaitiska gruppens arbete.

57. Amnesty-aktioner som syns, B8
Beslut att avslå motionens första fyra att-satser,
att anse den femte att-satsen besvarad.

58. Klassundervisning om Amnesty och mänskliga rättigheter, B9
Beslut att avslå motionen.

59. Beredskap för gruppernas framtida insatser, B10
Beslut att uppdra åt styrelsen att tillsammans med samordningsgrupper och intresserade grupper diskutera på vilket sätt Svenska Amnesty kan upprätthålla en beredskap för framtida insatser samt diskutera på vilket sätt nu frigjorda gruppresurser kan användas till nya uppgifter. Vi föreslår att styrelsen - med världskartan fram för sig - ställer kritiska frågor om vad som framöver kan behövas av landkunskaper, gruppaktiviteter, och grupporganisation. Vi förväntar oss inget färdigt facit men väl en analys som kan fungera som en kompassvisare.

60. Värvning av aktiva medlemmar - Amnestys profil, B11
Beslut att Svenska sektionen inriktar värvnings- och PR-kampanjer på att genom presentation av bredden i AIs tagande rekrytera främst aktiva medlemmar,
att Amnesty ges tydligare prägel av offensiv aktiviströrelse.

61. Ändring av 10 "Upplösning" i svenska sektionens stadgar, C1
Beslut att följande ändringar görs i stadgans 10:

10. UTESLUTNING UR AMNESTY INTERNATIONAL SAMT AVVECKLING OCH UPP- LÖSNING AV SVENSKA SEKTIONEN

10.1 Sektionen kan genom beslut av internationella verkställande utskottet (IEC) uteslutas ur Amnesty International. (Uteslutning kan överklagas till Membership Appeals Committee).

10.2 I händelse av uteslutning ur Amnesty International skall sektionen, då beslutet är definitivt, snarast avvecklas och resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International.

10.3 Förslag om upplösning av sektionen skall behandlas av årsmötet under förutsättning att förslaget utsänts till alla medlemmar senast fjorton veckor före mötet.

10.4 Beslut om upplösning skall för att vara giltigt fattas med 4/5 majoritet av tv årsmöten i följd.

10.5 I händelse av upplösning skall efter avvecklingen sektionens resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International. Om även Amnesty International upplösts, skall tillgångarna ges till ändamål, varom beslut fattas av årsmötet med enkel majoritet, och handlingar av hemlig natur förstöras.

62. Stadgerevision, C2
Beslut att 1 i sektionens stadgar ersätts med tv nya paragrafer enligt följande:


1. ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET
1.1 Varje människa har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet samt skyldighet att verka för att andra människor för del av dessa friheter. Amnesty Internationals syfte är att i överensstämmelse med denna grundsats slå vakt om efterlevnaden av Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna över hela världen.

1.2 Amnesty International är en politiskt, religiöst och ekonomiskt oavhängig rörelse.

1.3 Amnesty International arbetar utan politiska hänsynstaganden för frigivning av och hjälp till samvetsfångar. Samvetsfånge är den som i strid med ovannämnda förklaring är fängslad, häktad eller på annat sätt har fått sin rörelsefrihet inskränkt på grund av sin politiska eller religiösa uppfattning, eller annan övertygelse, eller på grund av sitt etniska ursprung, sitt kön, sin hudfärg eller sitt språk, under förutsättning att han eller hon inte personligen utövat eller förespråkat våld.

1.4 Amnesty International arbetar för att alla politiska fångar skall ges en rättegång inom rimlig tid och i enlighet med internationellt erkända normer.

1.5 Amnesty International arbetar för att dödsstraff och tortyr avskaffas i såväl freds- som krigstid och motsätter sig att fångar, ven om de förespråkat eller utövat våld, utsätts för annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

1.6 Svenska sektionen är ansluten till Amnesty International och arbetar i enlighet med dess regler och riktlinjer.

2. ARBETSSÄTT
2.1 Sektionen skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att upprätta en effektiv organisation bestående av anslutna grupper och enskilda medlemmar och ge dem sådana uppgifter som främjar Amnesty Internationals syften.

2.2 Sektionen skall informera om kränkningar avmänskliga rättigheter och arbeta för ökad kännedom om de internationella deklarationer och konventioner som gäller inom detta område.



2.3 Sektionen skall ge stöd och ekonomisk hjälp till personer som omfattas, eller kan komma att omfattas, av Amnesty Internationals tagande enligt paragraf 1 i stadgan.

2.4 Sektionen skall i konsekvens med sina syften verka för asylsökande flyktingars rättssäkerhet och motsätta sig att flyktingar sänds till länder där de kan befaras bli samvetsfångar eller riskera tortyr, dödsstraff eller avrättning.

att följande ändring görs i stadgans 2.1 och 2.2: ...överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte.

att följande ändring görs i stadgans 3.2: Arbetet för i paragraf 1 angivna syften utförs främst av sektionens arbetsgrupper, som inom ramen...

att följande ändring görs i stadgans 3.3: årsmöte och extra medlemsmöte är sektionens högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar för att årsmötets beslut genomförs och har övergripande ansvar för sektionens ekonomi och verksamhet.

att följande ändring görs i stadgans 6.2: Varje medlem av sektionen har rätt att närvara vid årsmöte och extra medlemsmöte förutsatt att medlemmen innan kallelse utsänts har erlagt medlemsavgift för innevarande eller föregående år.

att följande ändring görs i stadgans 6.5: Om så begärs, röstar i en andra omgång även ombud för arbetsgrupperna, varvid varje arbetsgrupp ges tio röster. Avgörandet sker genom summering av de båda röstningsomgångarnas resultat. Ombuden erhåller för denna röstning särskilda röstkort.

att följande ändring görs i stadgans 6.6: Yrkande om bordläggning av ärende inom samma möte avgörs med enkel majoritet. ärendets behandling anstår till annan tidpunkt som mötesordföranden bestämmer.

att orden "två tredjedels majoritet" och "fyra femtedels majoritet" genomgående skall skrivas 2/3 majoritet resp 4/5 majoritet.

att ordet "respektive" genomgående skall skrivas resp, förkortat och utan punkt.

att paragraferna som en konsekvens av ovanstående numreras om, samt att 10 om Upplösning och 11 om Stadgeändringar byter plats,

att, på kommande årsmöten, stadgeändringsförslag bör behandlas i ett tidigt skede i plenum.

63. Tillsättandet av sekretariatets funktionärer, C3
Beslut att avslå motionen.

64. Tillsättandet av rådsmötesrepresentanter, C4
Beslut att avslå motionen,
att, styrelsen för i uppdrag att se över demokratifrågorna i anslutning till ICM inför nästa årsmöte.

65. Interndemokrati i samband med utgivandet av årsrapporten, C5
Beslut att avslå motionen.

66. Framtagning av handlingsplanen, C6
Beslut att svenska Amnesty skall ha en rullande treårig handlingsplan som beslutas av årsmöten jämna år. förslag till ny handlingsplan skall sändas ut till grupper och distrikt senast första veckan jämna år,
att styrelsen inför varje handlingsplaneförslag avgör planens disposition.

67. Amnestyfonden och samordningsgrupperna, C9
Beslut att anse första att-satsen besvarad,
att anmoda fondstyrelsen att i större utsträckning verka för att samordningsgrupperna bereds möjlighet att delta i fondstyrelsens diskussioner när det gäller bistånd inom samordningsgruppens arbetsområde.

68. Handlingsplanen 1991-92
Beslut att intensifiera Amnestys arbete för de mänskliga rättigheterna genom att
-stärka grupperna
-öka antalet aktiva medlemmar,
att bredda den finansiella basen för sektionens verksamhet,
att främja utvecklingen av den internationella rörelsen,
att verka för en bred debatt om Amnestys tagande, samt
att godkänna att sektionens fria reserver, d v s tidigare års överskott, för tas i anspråk i 1991 års budget.

69. Anmälan om tid och plats för årsmötet 1991
Årsmötet 1991 kommer att hållas i Kalmar den 9-11 maj, och det arrangeras av Kalmar/Kronobergsdistriktet.

70. Mötet avslutas
Sektionens ordförande, Magnus Breidne, tackar Amnestygrupperna i Umeå och distriktet i Västerbotten för ett utmärkt årsmötesarrangemang, och funktionärerna i plenum för ett gott arbete. Magnus Breidne förklarar årsmötet 1990 avslutat.




Vid protokollet Justeras




Göran Svedin Ulrika Kriström



Mona Bäckström Annica Sjödin




Manne Wängborg




Ingrid Petersson




BILAGA Protokoll från årsmötet 1990



UTTALANDE ANTAGET VID SVENSKA AMNESTYS årsmöte, UMEÅ 13 MAJ 1990.

De stora politiska omvälvningarna under 1989 visar att massiva, starka viljeyttringar kan rubba även de starkaste diktaturer - den kunskapen stärker hoppet om frihet för människor som suttit länge fängslade för sina sikter.

"Han är av nästan lika stor betydelse för Kinas folk som Mandela för det svarta Afrika", har det många gånger sagts om Wei Jingsheng, en av förgrundsgestalterna i Pekingvåren. för sina artiklar om att politisk demokrati måste gå hand i hand med ekonomisk och teknisk modernisering -dömdes han till 15 års fängelse. Under 11 år i fängelse, långa tider i isolering, har hans fysiska och psykiska hälsa brutits ned.

Muhammed 'Id 'Ashawi i Syrien, arresterades för snart 20 år sedan tillsammans med 17 andra medlemmar i den regering som störtades i en kupp. Under 20 års tid har han suttit fängslad för att han har en annan politisk sikt nå den nuvarande regeringen! Ingen information om dessa fångar när ut. Deras de är dolt i en kompakt tystnad. Amnesty International har vid upprepade tillfällen vädjat till de Syriska myndigheterna att frige Muhammed 'Id 'Ashawi.

Candemir zler, från Turkiet, dömdes 1980 till fängelse i 23 är och 10 månader. Han var redaktör för tidskriften Savas Yolu (Kampens stig). Han greps 1980 anklagad för kommunistpropaganda i samband med artiklar publicerade i tidskriften.

Dessa tre människor, från tre olika länder, representerar många kända och okända långtidsfångar. De har satt sina liv på spel för att de hävdat sina grundläggande mänskliga rättigheter och förtjänar ett helhjärtat stöd. Svenska Amnestys årsmöte anser att det är en självklar plikt att ständigt påminna om fall av detta slag, att kräva de fängslades omedelbara frigivning.

Arbetet för att förstärka och utöka Amnesty Internationals verksamhet kommer inte att mattas.

____________________________________________________________________________________________

Skapat av : Jan Odqvist/SE/Amnesty International	Index: ORG 51/001/1990	Kategori: Organisation - Årsmöten 1964 -
Ändrat: 98-01-12	År: 1990	Status: Medlem

____________________________________________________________________________________________