SVENSKA AMNESTYFONDEN

STADGAR
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003
ÅRSREDOVISNING 2003

STADGAR FÖR SVENSKA AMNESTYFONDEN

Svenska sektionen av Amnesty International har genom stiftelseurkund, som antagits vid årsmöte den 6 november 1966, grundat Svenska Amnestyfonden.

För fonden skall enligt beslut vid årsmötet den 9 - 11 maj 2003 gälla följande stadgar:

1. Fondens ändamål är
a) att ge juridisk hjälp åt personer som hotas av dödsstraff eller fängelse eller som redan har straffats på grund av sin övertygelse, religion, hudfärg eller liknande;
b) att ge ekonomisk hjälp till politiskt förföljdas familjer;
c) att ge ekonomisk eller annan hjälp till frigivna fångar som på grund av sin övertygelse, religion, hudfärg eller liknande hindras från att skapa sig rimliga levnadsbetingelser i sitt land;
d) att undersöka påstådda fall av misshandel och tortyr av fångar och frihetsberövande som strider mot deklarationen om de mänskliga rättigheterna;
e) samt att verka för att rättelse av sådana missförhållanden kommer till stånd.

2.a) Fondens styrelse består av tio personer: ordförande, personalrepresentant och ytterliggare fem ordinarie ledamöter samt tre suppleanter, varav en är personlig ersättare för personalrepresentanten. Samtliga ledamöter måste vara medlemmar i svenska sektionen av Amnesty International.
b) Samtliga ledamöter förutom personalrepresentanten och dennes ersättare, utses av sektionens årsmöte. Ordförande utses av fondens styrelse. Ordinarie ledamot i fondstyrelsen väljs för en tid av två år. Suppleant väljs för en tid av ett år. Vid varje årsmöte väljs två av fondstyrelsens ordinarie ledamöter.
c) Personalrepresentanten och dess suppleant väljs av personalen för en tid av ett år bland den personal, avlönad eller icke avlönad, som arbetar inom sektionens sekretariat sedan minst ett år och som är medlem av Amnesty International.
d) Fondstyrelsens suppleanter kallas till varje sammanträde och har där yttrande- och förslagsrätt. De inträder i ordinarie ledamöters ställe i den ordning de blivit valda och har då rösträtt.
e) För styrelsebeslut fordras att minst fyra ledamöter är eniga. Vid lika röstetal är ordförandens röst utslagsgivande.
f) Fondens styrelse äger rätt att till sig adjungera en eller flera personer utan rösträtt.
g) Fondens styrelse är ansvarig inför sektionens årsmöte.

3. Styrelsen utdelar anslag som står i överensstämmelse med bestämmelserna i punkt 1 ovan.

4. Fondens medel deponeras på kontrollpostgirokonto eller räntebärande bankräkning.

5. Fondens medel och räkenskaper skall hållas åtskilda från svenska sektionens medel och räkenskaper.

6. Revision av fondens förvaltning skall göras årligen av svenska sektionens revisorer en månad före sektionens årsmöte.

7. Rapport om fondens förvaltning skall avges årligen vid svenska sektionens årsmöte.

8. Ändring av bestämmelserna i dessa stadgar kan icke ske beträffande fondens ändamål.
I övrigt skall beslut om ändring för att vara giltig biträdas av minst fyra fondstyrelseledamöter. Sådant beslut skall vidare för att vara giltigt godkännas av sektionens årsmöte med minst fyra femtedels majoritet.

9. Svenska Amnestyfonden kan upplösas endast om två på varandra följande årsmöten beslutar därom. Beslutet om upplösning skall för att vara giltigt fattas med fyra femtedels majoritet.

10. Fondens kvarstående medel kan endast tillfalla sådant ändamål som är likartat med fondens nuvarande ändamål. Beslut om sådant nytt ändamål skall likaledes ske på två på varandra följande årsmöten och fattas med fyra femtedels majoritet.


Verksamhetsberättelse 2003

Svenska Amnestyfonden är en stiftelse inom svenska Amnesty som svarar för sektionens bistånd. Under verksamhetsåret bestod Amnestyfonden av en ideellt arbetande styrelse på tio personer (sex kvinnor och fyra män) och två anställda; en styrelsesekreterare och en projektanställd för insamling och marknadsföring.

Amnestyfonden förmedlade under året bistånd för 2,3 mkr till personer som utsatts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i enlighet med Amnesty Internationals biståndsmandat. Stödet gick till tortyrrehabilitering (30%), självhjälp och basbehov (27%), människorättsförsvarare och flykt till säker plats (24%) samt rättshjälp till anhöriga till "försvunna", utomrättsligt avrättade och personer som avlidit till följd av tortyr (9%). Asylsökande i Sverige beviljades medel till rättshjälp och för utredning av tortyr- och traumaskador (5 %).

Under år 2003 bifölls 66 ansökningar från 32 länder, vilket är en ökning i både antal ansökningar och antal länder. Bristen på medel i den internationella biståndsbudgeten resulterade i att fler förfrågningar förmedlades av det Internationella Sekretariatet (IS). Svenska Amnestyfonden bidrar med mer än hälften av Amnesty Internationals totala bistånd. Den största delen av Fondens bistånd, 81%, förmedlades via lokala människorättsorganisationer. Resterande del betalades ut direkt till mottagare världen över eller via det internationella sekretariatet i London.

Regionmässigt fördelade sig biståndet på följande sätt: Afrika 14%, Asien 29%, Amerika 30%, Europa 8% och Mellanöstern 19%. En tredjedel av biståndet anslogs till så kallade "specialprojekt". Det innebär att alla uppgifter är konfidentiella eftersom de som arbetar med projekten eller tar emot biståndet skulle löpa än större risk för kränkningar om det blev känt att de har tagit emot pengar från Amnesty.

Amnestyfonden har under verksamhetsåret gett ökat stöd till människorättsförsvarare. Via Amnestys kontor i Kampala, Uganda, gav Fonden stöd till journalister, advokater och aktiva inom människorättsorganisationer från bl.a. Elfenbenskusten, Liberia, Demokratiska Republiken Kongo och Rwanda. Vidare beviljades fortsatt stöd till MR-aktivister i Colombia. Likaså erhöll MR-aktivister inom "specialprojekt" i Asien och Europa stöd för att fortsatt kunna verka.

Tortyrrehabilitering gavs till enskilda tortyröverlevare genom bistånd till rehabiliteringsorganisationer i Nepal, Brasilien och Venezuela. Ett stort antal enskilda individer världen över har dessutom erhållit medicinsk vård och rehabilitering till följd av de övergrepp de utsatts för. Amnestygrupper har i samarbete med Amnestyfonden samlat in pengar för rehabilitering till kvinnor i Turkiet som utsatts för sexuellt våld i häkte.

Amnestyfonden stödjer asylsökande i Sverige genom att exempelvis bekosta utredning av tortyrskador, i skeden av asylprocessen där svenska staten inte längre betalar. Fonden gav även stöd i form av rättshjälp till nya ansökningar i Sverige och till anmälningar till internationella fora, såsom FN:s kommitté mot tortyr och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Under året erhöll sammanlagt 16 asylsökande i Sverige stöd från Fonden.

Allt bistånd, undantaget Fondens stöd till flyktingar i Sverige, måste först godkännas av Amnestys internationella sekretariat i London. När det gäller större biståndsutbetalningar görs förutom de sedvanliga administrativa kontrollerna ibland också uppföljningsresor eftersom det är nödvändigt för Fonden att på plats kunna följa upp beviljat stöd. Under året besökte representanter för Fonden ett s.k. specialprojekt i Mellanöstern.

Gåvor från allmänheten, Amnestygrupper, fackföreningar, universitet och högskolor etc. uppgick under året till 2,7 mkr. AmnestyGuard, som är Amnestyfondens och sektionens gemensamma satsning mot tortyr, är ett insamlingskoncept som avspeglar hela kedjan från kampanj- och lobbyarbete, till Fondens direkta stöd till individer som utsatts för tortyr. AmnestyGuard har ca 870 månatliga givare som under året sammanlagt bidrog med ungefär en fjärdedel av Fondens intäkter. Amnestymedlemmars uppslutning runt AmnestyGuard och fördelarna med att gemensamt samla in pengar till Amnesty resulterade i att Amnestyfondens och sektionens styrelser i december 2003 slöt ett avtal om gemensam insamling med början verksamhetsåret 2004. Detta innebär att alla insamlade gåvor och bidrag till Amnesty fördelas, om inte givarna särskilt uttrycker en specifik mottagare. Amnestyfonden erhåller 11 % av de insamlade medlen och betalar 9% av insamlingskostnaderna. Därmed avslutades vid årsskiftet Amnestyfondens projekttjänst för insamling och marknadsföring.

Sista helgen i mars genomfördes Amnestyfondens årliga "Insamlingsdagar" då Amnestygrupper samlade in 75.000 kr till MR-aktivister i Colombia. Vidare bidrog Amnestygrupper till att kyrkor och samfund på långfredagen samlade in 108.000 kr till Amnestyfonden. Fackliga gruppen och Fonden vände sig gemensamt till fackförbund, vilket resulterade i 112.000 kr i intäkter. Den 10 december, på Mänskliga rättigheternas dag, genomfördes Universitetskampen. Sex universitet och högskolor tävlade om att samla in pengar till ett tortyrrehabiliteringsprojekt i Brasilien, vilket inbringade drygt 40.000 kr.

Till följd av den höga arbetsbelastningen inom Fonden tillsattes förra verksamhetsåret en arbetsgrupp som skulle se över Fondens interna arbete. Våren 2003 presenterades rapporten "Amnestyfonden – prioriteringar och tillvägagångssätt". Rapporten innehöll ett antal rekommendationer och en uppdragsgrupp inom styrelsen arbetar vidare med olika arbetsområden t ex utvärderingar, strategiarbete och styrelsens arbetsordning.

Svenska Amnestyfonden är en av de mest drivande inom den internationella rörelsen avseende utvecklingen av Amnestys biståndsmandat. Fonden tog initiativ till att svenska sektionen vid det internationella rådsmötet i Mexiko 2003 aktivt verkade för att biståndsmandatet utvidgas och integreras i den internationella strategiska planen (ISOP) och därmed stärker Amnestys strategiska arbete. I enlighet med tidigare ICM-beslut genomfördes under året en översyn av det internationella biståndsmandatet. Rapporten från översynen presenterades vid ett intersektionellt biståndsmöte i oktober 2003, arrangerat av Amnestyfonden. Syftet med mötet var att aktiva biståndssektioner skulle ges möjlighet att ge synpunkter på de rekommendationer som presenterats i översynen samt att ge IEC och IS mötets rekommendationer om biståndsmandatets utveckling. Sju sektioner deltog på mötet, två personer från IS, samt IEC som representerades av svenska sektionens fd ordförande Hanna Roberts. Mötet resulterade i ett förslag till IEC om nya biståndsriktlinjer, vilket IEC fattar beslut om 2004.

Styrelsen utser vid varje styrelsemöte en rapportör som på den interna hemsidan sammanfattar de diskussioner som förts och redogör för beslut som fattats under mötet.

Fondens styrelse har haft 10 protokollförda möten under året. Styrelsen består av sju ordinarie ledamöter: Sven Olsson (ordförande), Rose-Marie Asker (vice ordförande), Maria Bexelius, Raoul Granqvist, Elisabeth Lundgren Mattias Rensfeldt, Katarina Bergehed (personalrepresentant) samt tre suppleanter: Inger Hassler, Maria Lohe och Bob Vellucci (personalrepresentant). Maria Lohe lämnade styrelsen i mitten av december för att hon då började tjänstgöra på sekretariatet.

____________________________________________________________________________________________

Skapat av : Fredrik Mattsson	Index: ORG 50/010/2004	Kategori: Organisation - Årsmöten - Inför
Ändrat: 2004-03-31	År: 2004	Status: Medlem

____________________________________________________________________________________________