| ______________________________________________________________________________________ Samordningar - Asien ______________________________________________________________________________________ ASIEN BURMA Antalet svenska Amnestygrupper med fångfall i Burma har under året växlat mellan 25 och 30, och antalet fångar har varit ett sjuttiotal. Några fall har kommit till, andra har avslutats. Jag har dock svårt att förstå det internationella sekretariatets beredvillighet att avsluta fall utan att ha en aning om vad som hänt den eller de fångar som Amnesty en gång tagit sig an. Den stora händelsen 1995 var att fredspristagaren och oppositionsledaren Aung San Suu Kyi frigavs ur sin sexåriga husarrest - men någon allmän förbättring av förhållandena vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter har inte kunnat märkas. I juni uppmärksammade det svenska sekretariatet att en spelfilm om 1988 års protester i Burma skulle ha premiär, och tidningar, radio och TV tog upp vår syn på mänskliga rättigheter i Burma. Tre dagar efter premiären var Suu Kyi fri, och mediaintresset i Sverige steg som en raket. Detta har fortfarande märkbara positiva följder, fem månader senare. Det finns ingen burmesisk representation i Sverige att uppvakta, myndigheter och press i Burma reagerar aldrig på brev, och det är ännu inte möjligt att ha egna kontakter innanför Burmas gränser, varken med personer eller organisationer Det senare kan möjligen förändras allteftersom fax och e-mail vinner insteg också i Burma. Arbete relaterat till nuvarande handlingsplan: Mål 1: - Vi ska intensifiera arbetet för de mänskliga rättigheterna och fördjupa kunskaperna om Amnestys åtaganden stöd och service till grupperna (Hur har kontakterna med grupperna fungerat och vad har det gällt?) Det kan vara svårt för grupperna att hålla liv i intresset för Burma när alla framställningar möts av kompakt tystnad från burmesiskt håll. Därför har jag besökt så många grupper som möjligt för att berätta om Burma, och för att få direktkontakt. Under året har jag gjort nio sådana besök från Skellefteå i norr till Helsingborg i söder, och vid dem har sexton grupper varit representerade. Dessutom har jag löpande skickat ut enkla informationsbrev (19 brev under 1995) och ställt i ordning en landprofil om fyra A4-sidor, som haft stor åtgång även utanför Amnesty. Många grupper har också hört av sig själva per brev eller telefon. Det kan gälla information (i bägge riktningarna), stöd för utställningar eller andra aktiviteter, idéer om uttryckssätt och nya kanaler o.s.v. Jag för dagbok över sådana kontakter, som sekretariatet gärna får ta del av, och finner naturligtvis att kontakterna med somliga grupper är tätare än dem med andra Dessutom för jag ett särskilt register, som sekretariatet också gärna får ta del av, över samordningens utgående fax och brev (omkring 200 under år 1995). (Hur organiserar ni arbetet?) Arbetet riktar sig till grupperna, till Amnestys administration (tack till det svenska sekretariatet för att ni alltid ställer upp!) och till andra intresserade organisationer och enskilda. Insamling och bearbetning av information är ganska tidskrävande. Något tids-och arbetsbesparande sätt att dela upp allt detta på flera personer har jag inte kommit på. Jag inser dock att en grupp som består av en enda person är sårbar. Amnesty i skolan (Har ni informerat eller själva organiserat utbildningar eller kurser av något slag? Var utbildningen avsedd för medlemmar eller för andra? Var det utbildning/information om Amnesty eller om hela området mänskliga rättigheter? Vad blev resultatet?) Besöken hos grupperna har ibland varit öppna för allmänheten, ibland inte. Några öppna har refererats i lokal press. Vid ett tillfälle har jag berättat om Burma för avgångseleverna i en högstadieskola. Resultatet kan den arrangerande gruppen ge besked om. effektivare kampanjarbete (Har samordningsgruppen deltagit i planering och genomförande av kampanjer? Vilka samarbetade ni med? Hur upplevde ni samarbetet?) Jag deltog i planeringsarbetet för Kvinnokampanjen, kanske mest för att ett av fallen var en burmesiska, Ma Thida. Genomförandet deltog jag inte i, och någon utvärdering är väl inte gjord ännu. RAN-arbete har jag inte kommit i kontakt med, och i vilken utsträckning grupperna deltar i blixtaktioner eller i distriktens verksamhet har jag ingen överblick över. Mål 2: Vi ska främja utvecklingen av den internationella rörelsen internationella kontakter för fler (Har ni samarbetat och/eller gett stöd till grupper eller medlemmar i andra sektioner eller länder utan sektion? Hur togs initiativet? Fungerade samarbetet bra, har ni planer på fortsatta kontakter?) Jag har fått bra kontakt med min brittiska kollega, men det går trögt att få till stånd ett samarbete med Burmasamordnarna i andra länder (ett dussintal). Kanske förbättras detta efter ett planerat internationellt möte i Stockholm nästa år. Jan-Erik Lundeberg INDONESIEN Vid årets slut fanns det 5 fångfall i Indonesien. Under året har 2 fångar frisläppts. Bägge fallen gällde fångar som suttit fängslade sedan 80-talet. Efter att Indonesien-kampanjen avslutats har det svenska mediaintresset för Indonesien minskat till normal nivå, dvs nästan inget. Utvecklingen i Indonesien har visat på fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna inkluderande ett förnyat tryck mot journalister och tidningar som avviker från den officiella linjen. Den regeringsutsedda Kommissionen för mänskliga rättigheter (Komnas) har dock hittills varit en positiv överraskning. Samordningen har under året lämnat information om läget i Indonesien till intresserade utanför Amnesty. Samordningen utökades i slutet på året med en person vilket blir en välbehövlig förstärkning. Roger Borgström KINA / CHIRAN Kinasamordningen samordnar arbetet på folkrepubliken Kina, Taiwan, Hongkong och Macao för svenska och finska grupper. Samordningen Samordningen har under året haft 5 medlemmar: Peter Adler, Daniel Eriksson, Peter Nässén, Marina Svensson och Per Wiktorsson. Medlemmarna finns i Lund, Mariestad och 3 i Stockholm. Under 1995 har samordningens fem medlemmar aldrig varit samlade vid ett och samma tillfälle Grupper Vid årets slut fanns 35 arbetsgrupper i svenska sektionen som arbetar på Kina. Två finska grupper arbetar med aktionsfall på Kina. 25 grupper arbetar med 27 aktionsfall. Två grupper har 2 aktionsfall vardera. 12 grupper arbetar med RAN, 2 av grupperna har dessutom aktionsfall på Kina. Som tidigare har samordningens huvudsakliga information till grupperna kommit via Kina cirkuläret, samordningens nyhets och informations utskick. Detta har under 95 kommit 6 gånger och omfattar 103 mottagare. Cirkuläret fungerar även som informations spridare till Kinaintresserade utanför Al, men med intresse för våra frågor. En särskild intern bilaga har börjat produceras under året enbart för Amnestygrupper för att kunna sprida mer intern information till dem. CHIRAN 12 grupper deltar i det regionala aktionsnätet på Kina och Taiwan, CHIRAN. Det är en fördubbling mot 1994. Under året har det varit 15 aktioner. Alla på Kina. Som tidigare år ligger merparten av aktionerna på våren och särskilt koncentrerade kring 4 juni. Antalet aktioner har ökat med 2 jämfört med 94. Det är inte troligt att grupperna klarar av fler aktioner per år. Vi skulle välkomna fler grupper till CHIRAN. Kina Situationen för mänskliga rättigheter har under året allvarligt försämrats i Kina. Regimen har inte tagit några som helst intryck av extern kritik utan fängslat i stort sett alla ledande oppositionella och dömt flera av dem till långa fängelsestraff. En kulmen på denna utveckling blev domen på 14 års fängelse mot Wei Jingsheng i december. Många oppositionella sitter fängslade utan åtal eller dom. Situationen i Tibet har kraftigt försämrats under året tack vare konflikten kring utnämnandet av den nye Panchen lama, Tibets näst högste andlige ledare. Den extrema satsningen på marknadsekonomi gör att kommunistpartiet förlorar kontrollen över stora delar av samhället. Korruption, brottslighet och allmän social upplösning skakar det traditionella kinesiska samhället. Oroväckande är också att militären tycks ha flyttat fram sina positioner under året. Det är inte troligt att någonting avgörande sker förrän Deng Xiaoping avlidit och kampen om makten kan ta fart på allvar. Taiwan Det andra Kina är i mycket en motsats mot Folkrepubliken. Alla politiska fångar är släppta och en genomgripande demokratisering har stegvis genomförts sedan slutet av 80 talet. Denna utveckling kulminerar i mars 96 när för första gången befolkning i fria val ska välja ny president. Oppositionens huvudkandidat är Peng Ming-min en fd samvetsfånge Relationerna med Folkrepubliken har under året försämrats kraftigt, bl a sedan presidenten inofficiellt besökt USA, diskussionen tagit ny fart att förklara Taiwan självständigt och efter en intensiv kampanj för att åter få plats i FN, där Kina blockerar Taiwans återinträde. Vid ett par tillfällen har Kina haft omfattande militärövningar och raketövningar utanför Taiwans kust. Det går inte att helt utesluta att Kina i ett krisläge kan företa en militär invasion av Taiwan. Dödsstraffet Antalet avrättningar har kraftigt ökat under året i Kina. Detta från en rekordhög nivå redan förra året. Enbart under första halvåret 95 avrättades nästan lika många som under hela 94. 1313 personer avrättades under årets första 6 månader. Sannolikt är den verkliga siffran betydligt högre. Myndigheterna vägrar alltjämt publicera det exakta antalet avrättningar. Den tidigare tekniken med grupper som enbart arbetar med dödsstraffet i Kina har övergivits då den ansågs vara ineffektiv och oftast hade en negativ inverkan på gruppernas motivation. Nu används företrädesvis Blixtaktioner och RAN aktioner i arbetet mot dödsstraffet. IS Samordningen har fortsatt mycket goda kontakter med teamet på IS. 4 av 5 samordningsmedlemmar har besökt teamet under året. Isabel Kelly från teamet besökte Sverige under gruppseminariet november. Från augusti 95 fram till februari 96 arbetade samordningens Daniel Eriksson som projekt anställd på Kina teamet. Trots de goda kontakterna finns i många sakfrågor olika uppfattning och samordningen skulle i vissa avseenden vilja se en annan prioritering och organisation av arbetet inom teamet, vilket vi vid lämpliga och olämpliga tillfällen framför. Samordningen har konkret under året hjälpt teamet med att översätta adresser till lokala företrädare i Hunan provinsen till engelska. Kvinnokonferensen i Beijing Kvinnokonferensen i Beijing tilldrog sig under året stort intresse från massmedia och allmänhet. Samordningen fick ta emot en mängd förfrågningar. Marina Svensson deltog i ett journalistseminarium samt informerade andra NGOs som skulle till Beijing vid ett annat möte. Samordningen hade i december 94 framfört till sektionens styrelse ett förslag om att svenska sektionen skulle aktivt verka för att mer material skulle översättas till kinesiska. Resultatet av detta blev att sektionen ekonomiskt stödde översättning av material inför kvinnokonferensen. Tack vare detta hade Amnestys delegation vid konferensen tillgång till material på kinesiska rörande mänskliga rättigheter som kunde distribueras till intresserad kinesisk allmänhet. Gruppseminarium 11-12 november arrangerade samordningen sitt tredje seminarium för Kinagrupper i Norden. Lördagen var öppen även för andra Kinaintresserade. Bland de som talade märktes Gedun Rinchen, fd samvetsfånge från Tibet, Mo Lihua, fd kvinnlig samvetsfånge från Kina, Torbjörn Lodén, professor i sinologi, Cecilia Lindqvist, författare och professor, Britta Kinnemark, handläggare på UD och Chen Maiping forskare och kinesisk människorätts aktivist i exil. På söndagen berättade Anita Klum om sina erfarenheter från Kvinnokonferensen sa m t diskuterades Kinakampanjen. Sammanlagt deltog mer än 50 personer under de båda dagarna. Särskilda glada var samordningen att vår polske motsvarighet Boguslav Stanislawski hade möjlighet att delta. Från Kina teamet på IS deltog Isabel Kelly. Från Danmark kom de danska samordnarna och från Finland kom en blivande samordnare på Kina. Ingen kom från Norge, tyvärr. Ekonomi Samordningen har under de senaste haft en god ekonomi, men i slutet av 1995 befann vi oss plötsligt med tom kassa. Gruppseminariet drog alla samordningens ekonomiska resurser. Samordningen skulle därför önska en diskussion om finansiering av gruppseminarier arrangerade av samordningar. Olof Palme priset till Wei Jingsheng Kinas mest kände dissident och samvetsfånge, Wei Jingsheng tilldelades 1995 års Olof Palme pris. Grupp 227 i Borås har arbetat för Wei sedan han först arresterades 1979. Wei kunde själv inte komma och ta emot priset då han satt i häkte. Ett seminarium arrangerades på Stockholms Universitet där Marina Svensson från samordningen höll ett föredrag. Andra talare var Liu Qing, Liu Binyan och Yan Jiaqi. 13 december 1995 dömdes Wei till ytterligare 14 års fängelse. Detta ska läggas till de 14.5 år han redan avtjänat för sina åsikter i kinesiskt fängelse. 1996 Under 1996 kommer samordningens arbete att domineras av Kina kampanjen som sträcker sig från 13 mars in i oktober. Redan under 1995 deltog samordningen i ett planeringsmöte i London, samt ett par planeringsmöten på sekretariatet i Stockholm. MALAYSIA Tre svenska grupper har ett gemensamt aktionsfall i Malaysia, en fånge dömd till döden 1984, det är grupperna 21, 220 och 343. Dödsstraffet och piskstraffet är fortfarande Amnestys stora "concern" i Malaysia. Medan ca hälften av världens länder har avskaffat dödsstraffet i lag eller i praktiken, har Malaysia och Singapore i FN talat mot avskaffande av dödsstraffet. Mer än 200 personer har avrättats för innehav eller smuggling av droger sedan 1975 i Malaysia, (okt 95) men ingenting tyder på att missbruket har minskat, tvärtom visar samma rapport att en ökande tillgång på narkotika lett till större missbruk. En god nyhet, som kanske tyder på en förändring: under 1995 har endast en avrättning ägt rum för narkotikasmuggling och i minst 18 fall har dödsstraffet ändrats till fängelse. Rona Morän SINGAPORE Inga aktionsfall i svenska grupper. Fyrtio avrättningar har kommit till Amnestys kännedom, det verkliga antalet torde vara större. Chi Thye Poh har fortfarande, 30 år efter sin arrestering 1966, restriktioner kvar beträffande resor etc.. Med sina 25 år i fängelse, som samvetsfånge, har han kallats för "Singapores Nelson Mandela". Amnesty har under året starkt kritiserat arresteringen av Jehovas vittnen samt förföljelsen av journalister i Singapore. Rona Morän KAMBODJA/THAILAND/FILIPPINERNA Thailand; Jag fick kontakt med grupp 265 och de blev glada av att höra att det fanns en samordning. De hade inte skrivit så många brev, men vi i samordningen ordnade med att översätta ett brev till thailändska genom kontakt med Östasiatiska institutet, Lunds universitet. Gruppen skrev brev tills de fick besked om att aktionsfallet var avslutat. Jag har även haft kontakt med privatpersoner som hört av sig till sekretariatet eftersom de varit intresserade av MR-situationen i Thailand. Filippinerna; I höstas tog jag över Fil.samordningen efter Jan Erik Lundeberg. Det finns ingen grupp som arbetar för något aktionsfall. Jag har varit ute mycket på skolor och i församlingar och pratat om MR-situationen i Filippinerna. Jag har haft kontakt med Amnestyfonden gällande ett fall i Filippinerna. Jag har tagit kontakt med den kontaktperson vi har i Fil. och även försökt knyta flera kontakter. Jag har varit i kontakt ett par gånger med en juridik-student som skriver uppsats om minoriteters rättigheter i Filippinerna. Kambodja; Inga grupper i Sverige arbetar med aktionsfall i Kambodja. I början av året gav IS besked om att ett antal aktionsfall skulle placeras ut till grupper i Sverige. På grund av andra prioriteringar (Vietnam) inom South East Asia Team på IS har så inte skett. En av samordningens medlemmar tillbringade ett par månader i Kambodja för fältarbete för uppsats i juridik om rättssystemet och mänskliga rättigheter. Samtidigt knöts kontakter med ett antal lokala organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Kambodja. Samordningen deltog i ett seminarium på Göteborgs universitet om Sidas framtida bistånd till Kambodja och gavs där möjlighet att betona MR-aspekten för landets framtida utveckling. Samordningen har även informerat blivande voluntärer om MR-situationen i landet. Mi Helén Magnus Cedergren Henrik Allfram KOREA / KOTARAN Samordningens sammansättning Runt halvårsskiftet 1995 splittrades Korea-samordningen i 4 delar: Sydkorea, Nordkorea, KOTARAN och Japan samordning. Det som vi tidigare uppfattat som en tillgång; att få dessa länder och det RAN som omfattar Syd- och Nordkorea samt Japan under ett tak (en samordning) blev inte vad vi tänkt oss. Anledningarna är många, bl a långa avstånd mellan samordnarna (en i Göteborg, en i Tranås, en i Stockholm och en i Uddevalla). Våra prioriteringar för samordningen var också ganska olika. Det uppstod dessutom vissa låsningar på det personliga planet mellan samordnarna. Detta gjorde att samordningen splittrades hastigt under sommaren. Vi samordnare har istället samordnat våra egna länder som separata samordningar. Uppsplittringen har inneburit vissa svårigheter rent praktiskt som att fördela postgirokonto, teknisk utrustning osv. SYDKOREA Lena Rydman som varit Korea-samordnare sedan 1987 bad under sommaren att få trappa ner sitt åtagande i samordningen. Hon har dock fortsatt samordna Sydkorea fram till ny samordnare hittats. Fr o m 1996 kommer Alf Carlesäter och Åsa Carlberg fungera som samordnare för både Nord- och Sydkorea. Med anledning av personliga förhållande med barn och nytt arbete har därför Sydkorea blivit styvmoderligt behandlat den senare delen av 1995. NORDKOREA Nordkorea har varit ett spännande land att arbeta med även 1995. Nordkoreanska myndigheter svarade för första gången på frågor om ett 50-tal fångfall som Amnesty tagit upp. Detta skedde i samband med en mission som Amnesty gjorde i april. Därefter följde resor till Ryssland för att bland annat utreda frågan kring nordkoreanska arbetsläger i norra Ryssland. KOREASAMORDNINGEN 1995 Inför året hade en handlingsplan för Korea-samodningen antagits och skickats ut till samtliga grupper med aktionsfall och KOTARAN i berörda länder (Syd-. Nordkorea, Japan). (kursiv stil. utdrag ur handlings-planen, i vissa fall sammanfattat) Mål 1 Vi ska på bästa sätt ge service åt grupperna genom att: a) skicka ut 5 grupputskick med senaste information. b) ta fram en svensk handbok/landprofil c) driva en kampanj under året (som kan initierats från IS, sekretariatet, samordningen eller någon av grupperna) d) anordna ett seminarium kring målgruppsarbete och/eller massmedia under andra hälften av 1995, e) låta en budkavle gå runt mellan samordningens grupper Kommentarer: a) Sydkorea grupperna har fått 3 grupputskick med sammanfattad och översatt information. Nordkoreagrupperna fick 5 utskick b) Någon svensk handbok eller landprofil är ännu inte slutredigerad för Sydkorea. Projektet att få fram en nordkoreansk dito har lagts på is. c) Förutom de "månadens fångfall" som gått ut till samtliga Sydkorea-grupper har en aktion angående dödsstraff för narkotikabrott gått ut till Sydkoreagrupper med dödsstraffs-dossiers. Rekomendationer osv översattes av samo och anpassades till svenska förhållanden. Grupper som arbetar med Nordkorea har deltagit i KOTARAN-aktioner och aktioner initierade av andra samordnare (Nederländernas julkortskampanj) d) Det seminarium som var planerat till hösten 1995 sköts på framtiden pga splittringen av samo. e) Budkavlen har påbörjats genom att en grupp (253 i Varberg)skrivit om sitt arbete i Korea-nytt. Mål2 Vi ska förbättra Koreasamordningens organisation och arbete genom att a) värva två nya medlemmar till samo och öka gruppernes engagemang i samos verksamhet b) vara representerad i minst fem centralt eller regionalt anordnade aktiviteter. Kommentarer: a) vi har värvat en ny medlem till Syd- och Nordkorea samordnigen b) Koreasamordningen stod som värdar för internationellt möte för Korea- och KOTARAN samordnare. Deltagare från 11 sektioner och ansvariga för utredningsarbetet på 1S var där. Sådana här möten för Koreasamordnare har en förhållandevis lång tradition. Med 1-2 års mellanrum brukar vi mötas och har så gjort sedan 1982. Samordningen har deltagit i Samordningsseminarium, Trendseminarium, distriktsmöten mm. Vi ska tillsammans med samos grupper öka kunskapen om Nord- och 3ydkorea utanför Amnesty genom att; a) utöka målgruppsarbetet b) få in 5 insändare i lokalpress Kommentarer: Samordningen har deltagit i möten arrangerade av Koreanska Sällskapet och Adopterade Koreaners Förening (AKF). Vid tre tillfällen har AKFs medlemstidning tagit in AI-material (bland annat två artiklar som samordningen skrev) och Åsa Carlberg var också och höll föredrag om MR i Nord- och Sydkorea vid ett AKF-möte. Samordningen har haft sporadisk kontakt med Stockholms universitet.Eftersom målgruppsarbetet sköttes av en enda person tog detta arbete mer än vad det gav i feedback. För att sköta ett så viktigt arbete krävs gott om tid. Mål 4 Vi ska öka samordningens ekonomiska inkomster till 6000;- genom att: a) Skicka med förtryckta inbetalningskort i alla nummer av "Korea-Nytt" b) ge ut med särskilda ekonomiska vädjandebrev i samband med Internationella Koreaseminariumet och till julen 1995. Kommentarer: a) genomfört b) några särskilda vädjande mer än a) har ej gjorts. Dock har svenska sektionen bidragit till samo med 6000:- för komma i fatt med vår ekonomi. Stora kostnader har uppstått i samband med resor för samo-möten och telefonmöten. Många grupper och mycket ny information som behöver gå ut kostar också pengar i form av papper, kopiering och porto osv. Flera medlemmar i samordningen ligger fortfarande ute med en inte alltför ringa summa pengar. Övrigt Samarbete med sekretariatet. Samordningen har fått mycket och bra stöd från sekretariatet både i form av teknisk utrustning (tidigare år har vi erhållit fax, dator kopiator och arkiveringssystem vilket har delats upp mellan samordnarna) och support på olika sätt. Samarbete med IS: Vi har även ett mycket gott samarbete med IS. Detta är inget som har förändrats pga 1CM beslutet 1993. Korea-teamet har under hela den tid jag varit samordnare (sedan 1987) varit membership inriktat och detta har hela tiden utvecklats. Samordnare har ofta en aktiv roll i samband med aktioner och representation osv. Teamet är också mycket lyhört vad gäller strategi osv. Som ex kan nämnas att vi under mötet med IS och Korea-samos planerade och prioriterade arbetet tillsammans de kommande 2 åren till nästa möte. Vissa intersektionella aktioner har också lagts ut på samordnare för uppl ägg osv. Svenska koreasamo har också åttagit sig sektioner som saknar Korea-samo. Vi arbetar därför med Färöiska och Finska sektionen. Dock saknas aktionsfall för närvarande då de fall som grupper där hade är nerlagda. Åsa Carlberg/Lena Rydman JAPAN Japansamordningen bildades under våren och vi planerade i början att samarbeta ihop med Koreasamordningen. Under detta samarbete deltog Japansamordningen i ett internationellt möte med Koreasamordnare från hela världen. Mötet var mycket lärorikt och givande även om ju majoriteten av de frågor som behandlades gällde Korea. Efter sommaren beslöt vi att dela på Japan- och Koreasamordningen, så nu arbetar jag ensam med Japan. Ensam är ju förresten fel att säga när jag har tre aktiva arbetsgrupper som arbetar med Japanfall. Till en början kände sig medlemmarna i dessa grupper lite tveksamma till arbetet med Japan då det gäller dödsstraff för kriminella. Fångarna är dömda för mord och rånmord. Grupperna har nu dock beslutat sig för att arbeta helhjärtat för sina fångar då de ju alla upplever arbetet mot dödsstraff som behjärtansvärt. En av grupperna har inlett samarbete med en grupp i Tyskland som arbetar med samma fånge. Tillsammans ska de försöka få författare att engagera sig för fången som själv har utgivit flera böcker. Vi har även haft kontakt med Japansamordnaren i Australien som tillsammans med sina medarbetare har skrivit en mycket läsvärd skrift om dödsstraffet i Japan. Vi ska skicka denna skrift tillsammans med påtryckningsbrev till lokala advokatorganisationer i Japan. Vi anser att vår största uppgift i detta stadium av arbetet är att väcka opinion mot dödsstraffet. Vi har därför inriktat arbetet på att sprida information till olika samfund, partier och organisationer i Japan och i Sverige och försöka få dem att agera mot dödsstraffet i Japan. Vad gäller samarbetet med IS är vi mycket nöjda. Vårt utredningsteam är aktivt och utåtriktat. De svarar snabbt på frågor och har regelbundna utskick. Själv hade jag dessutom förmånen att under våren få delta i en kurs för samordnare på IS i London. Förutom att jag då fick träffa massor med andra samordnare fick jag ju då personligen träffa medlemmarna i Östasienteamet. De gjorde ett imponerande arbete och deras entusiasm smittar! Camilla Hökangård LAOS Arbetet på Laos har varit minimalt och endast bestått av att läsa någon artikel då och då. Sedan flera år tillbaka finns inga svenska grupper med fångfall i Laos. KOTARAN har liksom tidigare varit aktivt och åtta aktioner har genmförts under året. Fyra har gällt Sydkorea och en har gällt Japan. Under året har Taiwan flyttats från KOTARAN till CHIRAN. Koreasamordningen har under året splittrats upp och består nu av enskilda samordnare istället. Innan detta hände hann vi dock genomföra ett internationellt möte för Korea- och KOTARANsamordnare i Stockholm i maj. Ett möte som blev mycket uppskattat och konstruktivt. Eva-Lena Petterson SYDASIEN / SARAN 1. Gruppens sammansättning Under året har samordningsgruppen för Sydasien bestått av 8 medlemmar. En ny har kommit till (förstärkning för Pakistan) och en har påbörjat ett sabbatsår (Sri Lanka). Nepal-samordnare har övertagit sekreterarskapet. 2. Utbildning Pakistan-samordnaren har varit fadder för nya medarbetare. Under gruppens möten har förutom egna, distrikts- och sekretariatsfrågor även dödsstraffarbetet och AI:s mandats- och policyfrågor tagits upp till diskussion. Den nya sekreteraren har deltagit i en sekreterarkurs. Vid samo-mötet i Stockholm deltog samordnarna för Afghanistan och Pakistan. Vid våra möten (c:a var tredje vecka) har deltagarna redogjort för den aktuella situationen i respektive land/länder, varigenom man åstadkommit en samlad kunskap om Sydasien. Pakistan-samordnaren har som expert på ryska föemedlat kontakt med AI:s utvekling i Öst och ordnat ett besök av Ukraina-representanten i samband med hans deltagande på årsmötet. 3. Service och rådgivning till grupper 44 grupper som även omfattade sådana med avslutade fall (under året) och SARANanslutna, har fått service per telefon och/eller brev. Grupper med nya fall i Sydasien har oftast varit trögstartade men kommit i gång efter sitt första möte. De flesta aktionsfallen (Action Files) har handlat om försvinnanden, dödsfall i häkte, tortyr och våldtäkter och vi kunde tyvärr konstatera att behandling av sådana kränkningar av MR är likartad i samtliga sydasiatiska länder. Rättegångar mot utövarna av dessa brott (poliser eller militärer) är sällsynta, även om de i vissa länder, t. ex. Indien, blivit något vanligare. Allmänt sett är grupperna ofta frustrerade p. g. a. uteblivna svar. De ägnar sig huvudsakligen åt brevskrivning och har måst uppmanas/uppmuntras till även andra insatser, t. ex. mediakontakter och samarbete med fackorganisationer m. m.. 4. Internationella kontakter Finska grupper med fall i Indien och Sri Lanka har fått service och hjälp (på svenska). Främst är det givetvis IS som utlandskontakter har avsett. Research Department for Asia & Pacific har varit till stor hjälp för våra samordnare, inte minst genom en fyllig informationsverksamhet och dokumentation, men även genom person-kontakter per telefon och brev. Detta trots att det skett en omfattande reorganisation och personalbyte på IS. Speciellt har detta gällt Indien och Sri Lanka samt Afghanistan, medan Nepal hade kunnat få något mera information. Indiensamordnaren har på IS' förslag prenumererat 6 månader på tidningen "Sentinel" i Guwahati, och sänt klipp till London. Preliminärt har samordnarna för Bangladesh och Indien inbjudits till internationella möten i norra Europa. 5. Aktiviteter och informationer i Sverige I lokalpress och i AI-Press har flera artiklar från Sydasien-samordnaren publicerats. För att informera alla arbetsgrupper har vår tidskrift IPS-NYTT med sekretariatets hjälp tryckts och distribuerats i januari, juni och november. Pakistans och Indiens ambassader har besökts tillsammans med Anita Klum. Margareta Halin och Kurt Blau VIETNAM Då jag endast varit samordnare i ett drygt halvår hoppas jag att ni har överseende med om jag ej följer normerna för denna typ av redogörelse. Jag vill också påpeka att jag "bakar in" rapporten till A-utskottet, i denna rapport. Som SAMO har jag bl a fungerat som en länk mellan grupperna och svenska sekr./IS Jag har: -en gång varannan månad sammanställt utskick till grupperna bestående av nyhetsartiklar jag översatt och sammanfattat. -tagit kontakt med sekr./IS när någon grupp behövt information jag ej haft tillgänglig. Nämnas bör också att de danska grupperna, som jag också har hand om, varit mer aktiva både i fråga om att använda sig av mina tjänster och i fråga om feedback av desamma. -varit i kontakt med både UD och regeringskansliet i jakten på information om våra gruppers fall. Bl a har IS bett mig att få UD att verifiera uppgiften om en POCs frisläppande, något de själva ej lyckats verifiera. -också satt mig in i Vietnam genom att läsa böcker och genom att göra en landprofil. Jag är ensam i min SAMO-grupp och därför har tiden inte räckt till mycket mer än det jag ovan berättat om. Under 1995 har jag varit i kontakt med IS vid ett tretal tillfällen och, som jag ovan nämnt, står jag nu i kontakt med UD för att utröna om grupps POC har blivit frisläppt eller inte. Jag tycker att samarbetet med IS fungerar bra, även om det ibland tar tid att få svar från dem. Vilket troligtvis beror på omorganisationen av huvudkontoret. Den person jag har haft kontakt med, brevledes och telefonledes, är campaignern för mitt utredningsteam och den kontakten känns både bra och viktigt för det fortsatta arbetet. Fyra danska grupper och en finsk har fått regelbunden information och hjälp, när de önskat detta. Dessa länder har ingen SAMO för Vietnam och därför har jag fått hjälpa dem. Samarbetet oss emellan har fungerat bra. Som ni kanske förstår har jag ej bedrivit någon form av insamlingsarbete eller medlemsvärvning. Jag vill, som avslutning, nämna att eftersom jag är ensam i min SAMO-grupp anser jag att nuvarande arbetsuppgifter är tillräckliga, intressanta, motivationsrika men dock tillräckliga. Lars Herrström ____________________________________________________________________________________________
|