| ____________________________________________________________________________________________ Granskningskommitténs rapport till årsmötet 2005 ____________________________________________________________________________________________
Till: Årsmötet 2005
Granskningskommittén konstaterar att en tredjedel av grupperna ej betalat avgiften till sektionen. Vi anser det därför angeläget att styrelsen fortsätter att följa upp de rekommendationer som uppdragsgruppen "Gruppernas ansvar för sektionens ekonomi" lade fram. Kostnader Kostnaderna stannar på 37,9 Mkr, vilket är 1,7 Mkr över budget, men det kompenseras av att även intäkterna ligger över budget och medför ett litet överskott på 200 tkr. Vi är dock oroade över den låga tillväxtnivån och välkomnar styrelsens pågående diskussion i frågan. Granskning av budget 2005 Den beslutade budgeten för 2005 är densamma som presenterades för budgetmötet. Den är något underbalanserad med intäkter på 37,8 Mkr och kostnader på 38,6 Mkr. Detta innebär en mindre ökning jämfört med 2004 på cirka 1 Mkr. Granskningskommittén har tidigare påpekat att budgeten bör vara balanserad, så även i år. Reserverna är återställda till beslutad nivå, men utan någon större marginal, vilket även det talar för att budgeten bör vara balanserad. Den svaga utvecklingen av flera intäktsslag har fortsatt under året, vilket gör det viktigt att finna nya vägar och metoder för att skapa intäkter. Granskningskommittén har i en lång följd av år påpekat detta och välkomnar den planerade satsningen på direktvärvning med egen personal. Vi ser också positivt på styrelsens pågående diskussion om fundraisingstrategi och tillväxt. Uppföljning av styrelseprotokoll Vi har granskat styrelseprotokoll från mars 2004 till januari 2005 och har några kommentarer: På styrelsemötet 13-14 maj 2004 (§ 136) beslutades att Jeanette Irekvist och Jörgen Persson får i uppdrag att fatta beslut angående lånet till Stockholmsdistriktet. Vi har inte kunnat se någon uppföljning av detta. I protokollet från den 5-6 juni 2004 (§ 28) framgår att det är styrelsens uppfattning att någon översättning av årsrapporten inte är nödvändig. Granskningskommittén konstaterar att regionala sammanfattningar på svenska finns på sektionens hemsida och hoppas att så sker även i fortsättningen. I protokollet från den 25-26 september ( § 53) står att styrelsen diskuterar medlemsbegreppet. Granskningskommittén, och kanske andra medlemmar, ställer sig lite undrande om vad som kom fram i diskussionen. I januariprotokollet (§ 109) står att det förs en diskussion av mångfaldsbegreppet. Vi efterlyser en kort sammanfattning av diskussionerna. Till septembermötet fanns ett underlag med förslag på direktiv för en uppdragsgrupp, som skulle utreda svenska Amnestys "själ". Förslaget bordlades utan att ange när det skulle tas upp igen. Vad Granskningskommittén har kunnat se, har det hittills inte kommit upp på dagordningen. På styrelsemötet den 4 december beslutade styrelsen (§ 87) att sekretariatet fick i uppdrag att sammanställa ett underlag angående riktlinjer för gruppers egna insamlingar. Enligt Granskningskommittén finns det redan sådana riktlinjer i Handboken för aktiva Amnestymedlemmar. I flera protokoll redovisas utgivningen av rapporterna i samband med kampanjen "Stoppa våldet mot kvinnor". Granskningskommittén har noterat att dessa rapporter inte är daterade. Vi anser det självklart att alla Amnestys publikationer, såväl svenska som internationella, skall vara försedda med utgivningsdatum. Inte heller den nya Amnestyboken är daterad. Handlingsplanen 2004-2010 Handlingsplanen för åren 2004 till 2010 ansluter väl till den internationella planen och ger en ganska klar bild av arbetets inriktning. Granskningskommittén är väl medveten om att årsmötet 2004 fattade beslut om att anta den nya handlingsplanen, men vill ändå komma med några synpunkter beträffande språket, mätbarheten, det oförutsedda och handlingsplanen som instrument. Språket Om handlingsplanen skall nå en bredare läsekrets bland medlemmar och grupper, är det viktigt att språket är enkelt och klart. Texten i handlingsplanen är på sina ställen alltför abstrakt, vilket kan leda till olika tolkningar och till att budskapet blir oklart. Mätbarheten Handlingsplaner skall innehålla mätbara mål, så att man i efterhand kan se om målen är uppnådda. Målen skall kunna vara mätbara inte endast i kvantitativa termer, utan även i kvalitativa. Det är viktigt att ange vilken måttenhet man vill använda för de olika målen. Att bara ange att något skall öka eller minska är inte meningsfullt. Den nya handlingsplanen är föredömligt djärv nog att ange önskad ökning eller minskning i procent eller heltal. Det oförutsedda Under de år som Amnesty funnits har många omfattande insatser följt på händelser, som inte kunde förutses. Vi måste ständigt i vårt arbete ha en hög beredskap för det oförutsedda. Det måste därför finnas strukturer med största möjliga förmåga till omställning. Det här är främst ett problem för den internationella handlingsplanen, men den svenska planen är till stor del en nationell tillämpning av den internationella och vi kan inte undgå att beröras, om det blir aktuellt. Vi vill därför uppmärksamma punkten 1.4 i handlingsplanen, som handlar om behovet av revideringar. I andra sammanhang redovisas behov av kraftigt förstärkta samordningsgrupper, vilket inte har fått någon egen rad i handlingsplanen. Övergången till landprogram kräver samordningar med större resurser och högre ambitionsnivå även då det gäller icke prioriterade länder och regioner. En förstärkning av samordningarna får väl läsas in i rader som "Vi ska effektivisera befintliga och utveckla nya organisationsformer inom sektionen", men en specificering hade varit välkommen. Handlingsplanen som instrument Granskningskommittén anser, trots det ibland alltför abstrakta språket, att handlingsplanen bör kunna användas som ett fungerande instrument för den fortsatta verksamheten. 3. Granskning av fondstyrelsens arbete En genomgång av protokoll från Amnestyfonden ger bilden av en både effektiv och ansvarsfull handläggning. Även om beskrivningarna av ärendena är ytterst kortfattade, är intrycket att biståndet går till mycket angelägna ändamål. Huvuddelen av de behandlade ärendena gäller asyl- och flyktingärenden och den näst största kategorin handlar om rehabilitering av tortyroffer. Vad som väcker vissa frågor är att många ärenden bordlades, eftersom den tillgängliga informationen bedömts vara otillräcklig. I flera fall efterfrågades information från det internationella sekretariatet (IS), även då det var IS som förmedlat ansökan. De anställda på IS borde vara så förtrogna med fondens rutiner att de inte sänder ansökningar där informationen är otillräcklig. I några fall tvingades fondstyrelsen bordlägga i avvaktan på att en ny utredare skulle tillträda en tjänst. Beroendet av enskilda handläggares omdömen tycks vara stort, vilket är förvånande eftersom fondstyrelsen gemensamt lär ha minst lika stor kunskap och erfarenhet som en enskild handläggare på IS, framförallt en nyanställd sådan. Ärendena är ofta av brådskande karaktär. Det är alltid människor som får allvarliga bekymmer, när det hakar upp sig i Amnestys hantering. Det är ganska få fall som berörs av dessa problem, men det borde inte finnas några alls. Granskningskommittén föreslår en diskussion om avvägningen mellan IS rätt att granska och fondstyrelsens möjlighet att i brådskande ärenden fatta egna beslut i enlighet med de riktlinjer som gäller. Granskningskommittén har i en följd av år efterlyst en budget för Amnestyfonden med samma uppbyggnad som sektionens. Vi ser fram emot en mer genomarbetad budget, där man kan följa verksamheten i ekonomiska termer. Förslaget till budget bör innehålla utfall under året samt budget för innevarande och kommande år. 4. Grupper och distrikt Specialgrupper Granskningskommittén har under några år följt Amnesty Business Group´s (ABG) arbete, så även i år. Vi har tagit del av ABG:s verksamhetsberättelse och ekonomiska rapport för 2004 samt verksamhetsplan och budget för 2005. Vårt intryck är att ABG funnit sin form som specialgrupp inom sektionen och fungerar väl. Som exempel kan nämnas att ABG under året med framgång drivit en kampanj för att få flera svenska börsnoterade företag att anta riktlinjer för mänskliga rättigheter. ABG har också sett över sina strukturer och arbetsformer med målsättningen att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Distrikt I december 2001 tog styrelsen beslut om att mäta aktivism utifrån vissa kriterier och nyckeltal, som på ett bättre sätt skulle mäta aktivismen i sektionen än att bara räkna antalet grupper. Granskningskommittén har tagit del av nyckeltal från de fyra senaste åren och kan bland annat konstatera att andelen grupper som betalat avgiften till sektionen sjönk från 80 procent 2001 till 62 procent 2003, men steg något till 66 procent 2004. Betalningsförmågan skiljer sig mycket mellan distrikten. Distriktens, samordningarnas och specialgruppernas verksamhetsberättelser finns utlagda på de interna medlemssidorna. Tidigare fanns de även upptryckta till deltagarna på årsmötet. Vår förhoppning är att de fortsättningsvis kommer att finnas tillgängliga för årsmötesdeltagarna och andra intresserade. Distriktscenter Granskningskommittén har under de tre senaste åren fört samtal med de anställda i Göteborg och Malmö för att få en bild av arbetsmiljön och situationen för sektionens utlokaliserade/decentraliserade personal. Vi har kunnat konstatera att styrelsen och sekretariatet har tagit de brister och problem som påtalats på stort allvar, vilket har lett till avsevärda förbättringar. En del problem kvarstår emellertid. I Malmö handlar det om finansieringen av centret på lång sikt och att det finns brister i den fysiska arbetsmiljön. I Göteborg kommer en av tjänsterna eventuellt att försvinna eller vara obesatt av ekonomiska skäl, vilket skapar oro. 5. Avslutning och rekommendationer I vår granskning riktar vi främst uppmärksamhet på brister i beslut och underlag för att på så sätt lyfta fram frågeställningar där förändringar kan bidra till en bättre demokratisk process. Med utgångspunkt i denna rapport ger Granskningskommittén sektionsstyrelsen följande rekommendationer: · att styrelsen och sekretariatet fortsätter arbetet med att utveckla och finna nya vägar för insamling och tillväxt, · att styrelsen ser till att det finns korta sammanfattningar av diskussionspunkter i protokollen, · att styrelsen verkar för att Amnestys publikationer och rapporter dateras, · att styrelsen och sekretariatet fortsätter arbetet med att förbättra arbetsmiljön och situationen för de anställda i Göteborg och Malmö. Stockholm i mars 2005 Svenska sektionens Granskningskommitté Birgitta Grind (sammankallande) Bo Lindblom Jan Nygren Kerstin Sundman
|
