____________________________________________________________________________________________

Verksamhetsberättelser 1997 för distrikten
____________________________________________________________________________________________

Verksamhetsberättelser 1997 för distrikten inom svenska sektionen av Amnesty International
mars 1998


Målen i sektionens Handlingsplan 1996-2000

Mål 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär
Hos barn och ungdomar finns ofta en stark känsla för rätt och fel. Det är önskvärt att barn tidigt fostras i demokratins spelregler och lär sig respektera varandra. Idag finns tendenser till främlingsfientlighet och rasism. Därför är det viktigt att Amnesty verkar för förståelse och engagemang för mänskliga rättigheter. Alla människor i Sverige ska beredas möjlighet att delta i arbetet mot förtryck.

Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* samarbeta med andra organisationer enligt de riktlinjer som
antagits av årsmötet
* föra ut kunskap om mänskliga rättigheter



Mål 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty
Fler medlemmar betyder inte automatiskt fler aktiva grupper. I takt med organisationens strävan efter medlemsinflytande och decentralisering ökar behovet av aktiva medlemmar. Vi måste vara öppna för nya idéer och arbetssätt. Vi måste hitta andra vägar för människor att aktivera sig annat än i traditionella arbetsgrupper. Det är engagemang och aktivitet som räknas.

Distrikten ska
* uppmuntra till nya verksamhetsformer
* ge grupperna möjlighet att utbyta erfarenheter om hur man behåller och aktiverar medlemmar

* samordna och organisera enskilda och/eller grupper för gemensamma aktiviteter


Mål 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare
Genom att synas i media för vi ut vårt budskap och lyfter fram människorättsfrågorna. Utökade kontakter med opinionsbildare, som t ex politiker och kulturpersonligheter, ger oss möjligheter att sprida Amnestys budskap till en större publik.

Grupperna, distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* höja kvaliteten på det material som produceras för media
* aktivt delta i opinionsbildningen



Mål 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete
För att bli effektivare i vårt arbete ska vi utnyttja den kompetens som finns inom sektionen. Framgångsrikt Amnestyarbete kräver både blixtsnabbt agerande och uthållighet över årtionden. Ett brett och varierat utbud av arbetsmetoder ger fler människor möjlighet att delta i kampanjarbetet.

Grupper och distrikt ska
* öka sitt utåtriktade arbete
* varje år genomföra minst en land- eller temakampanj
* tillvarata samordningsgruppers och specialgruppers kunskap



Mål 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete
Förtrycket tar sig ständigt nya former och ställer Amnesty inför nya utmaningar. Kontinuerlig utbildning och fortbildning är därför nödvändiga särskilt inom kommunikationsområdet. Amnestys viktigaste tillgång är kunniga och aktiva medlemmar. I all relevant utbildning inom sektionen bör information om biståndsmandatet och Amnestyfondens arbete ingå. Kunskap skapar också entusiasm och delaktighet.

Distrikten ska
* arrangera minst en utbildning per år, utöver grundkurs för nya medlemmar
* ansvara för grundkurser för nya medlemmar
* se till att få kvalificerade utbildare

* hjälpa grupperna att begagna sig av den nya informationstekniken


Mål 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet
Vi måste lära oss av erfarenheter när vi sätter upp nya mål och planerar vår verksamhet. När vi gör detta ska vi särskilt ta vara på positiva erfarenheter av att värva och behålla medlemmar.

Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* fortlöpande utbyta erfarenheter av gruppernas arbete
* göra en årlig plan för verksamheten, varje år följa upp den och regelbundet utvärdera
resultatet
* samla in och sammanställa gruppernas verksamhetsrapporter och
fallrapporter



Mål 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt
Medlemmarnas engagemang är livsviktigt för Amnesty. Biståndsarbetet ska integreras så att det blir en naturlig del av svenska sektionens arbete på alla nivåer inom organisationen. Demokrati, delaktighet och medbestämmande är honnörsord. Det är väsentligt att alla bereds möjlighet att delta i de diskussioner som förs och att klimatet är sådant att det uppmuntrar till en levande och dynamisk organisation.


Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* ta del i diskussioner om aktuella frågor
* engagera sig i nomineringen av personer till förtroendeuppdrag
* utveckla sin struktur och engagera fler aktiva på distriktsnivå



8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder
Den svenska sektionen är en av de största och äldsta i Amnestyrörelsen. Flera nya sektioner ger oss en unik chans till samarbete och utbyte av erfarenheter.

Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* verka för internationellt utbyte med kolleger i andra
Amnestysektioner
* beredas möjlighet att delta i internationellt anordnade seminarier.



SKÅNE, BLEKING

Mål 1.1 Vi ska knyta nya kontakter och/eller besöka skolor, organisationer olika målgrupper mm.
Ett bra exempel är grupp (77) från Malmö. Deras kontakt med studerande från Lunds Universitet har bl. a. resulterat i ett specialarbete på organisationer.
Många grupper har informerat om mänskliga rättigheter på skolor, bibliotek, mm. Den 4 februari anordnade Sjöbo gruppen (233) ett offentligt möte med Lisbeth Palme, som talade om UNICEF:s arbete. Hässleholmsgruppen (179) och många andra, har igen i år informerat flitigt om mänskliga rättigheter på olika skolor.

1.2 Grupperna ska arbeta med annan informativ verksamhet.
I Lund har PR - informationsgruppen arbetet bra. Tyvärr ser det dock ut som att en av gruppens drivande krafter Kenneth Straschko under 1998 vill slutar sitt goda arbete i denna grupp.

Mål 2.1 Grupperna ska öka den personliga värvningen av medlemmar och öka antalet bidragsgivare.
1997 blev ett relativt bra är vad angår värvning av nya medlemmar. Tyvärr måste vi konstatera att det inte gäller för värvningen av aktiva medlemmar, även om ungdomskampanjen har gett ett relativt bra resultat. Grupperna gör vad de kan för att få flera bidragsgivare. Nyhamnslägegruppen (313) har hela 73 st. Skramlingen på gator och torg är också viktig och har gett mycket. Största bidraget till sektionen stod mellanskånegruppen (9) för. Dom gav 95.000 kr till sektionen och 65.000 kr till Amnesty fonden.
2.2 Vi ska utveckla och ta tillvara våra medlemmars engagemang och kreativitet.
Generellt sett efterlyser grupperna idéer på det här området. Lusten till att jobba inom Amnesty har minskat, speciellt är en del grupper trötta på organisationsfrågor och interna stridigheter Det tar på engagemanget !! Och den" goda gärningen" är inte alltid lönen i sig själv. Även om vi gärna så det så.
2.3 Grupperna ska utbyta erfarenheter sinsemellan om hur man behåller och aktiverar medlemmar. Lundagrupperna har arrangerat ett möte angående gruppnedläggningar. Där deltog grupprepresentanter från övriga distriktet. Mötet upplevdes som mycket givande trots mötets aktuella negativa tema.

Mål 3. Distriktets grupper har haft många insändare i de lokala tidningar, speciellt i HD och NST. Grupperna i dom störa städerna har det inte lika lätt. Men dom har bättre möjlighet inom TV och radio. En enkel grupp i Malmö har t.ex. deltagit i 3 radiointervjuer.
I Karlskrona har gruppen haft besök av Journalisten Margareta Welin, som i många är arbetet i Nordafrika och en ung algerier. Dom gav gruppen mycket intressanta synpunkter på den fruktansvärda situationen i Algeriet. Kristianstadsgruppen (171) har lämnat en presentation av deras grupp som kommer att publiceras i Kristianstadsjournalen.


Mål 4. 1997 deltog de flesta av distriktets grupper i några av sektionen olika kampanjer.
Ungdomskampanjen har lett till en del nya frisks ungdomar som har engagerat sig i grupperna. I Ronneby har några ungdomar själva tagit initiativ till olika ungdomsverksamhet. Dom har t ex funderat på att starta ett kafé. Även i Helsingborg är grupp (128) fadder till en ny ungdomsgrupp. Dessutom har distriktets ungdomsinformatörer bl. a. haft kontakt med skolor i Karlskrona, Kallinge, Staffanstorp, Sölvesborg, Klippan, Simrishamn, Trelleborg, Ystad och Kävlinge. Alla städer är inte nämnda men dessa ger ett intryck av kampanjens omfång. Generellt sett gav ungdomskampanjen ett bra resultat.

Grupperna har också engagerat sig i flyktingkampanjen. Gruppen i Hässleholm (179) har t.ex. haft en utställning med temat Barn på flykt. Många föredrag har förekommit t. ex. Jesús Alcalá Asylpolitik i Europa och i Sverige.

Karlskronagruppen deltog i folkfesten mot rasism i augusti. Gruppen hade försäljning och namnlistor för Bashir Abmad Mir. Dom fick in 200 namn. 10 december hade Malmögrupperna gemensamt fackeltåg, som avslutades med konsert på KB. Alla kampanjaktiviteterna har som regel resulterat i snygga kampanjutställningar på olika bibliotek, skolor mm.

Mål 5. Under 1997 har distriktet avhållit en grundkurs för nya medlemmar. Kursen var primärt riktad mot grupperna
i Norra Skåne - Blekinge. Ca 25 deltog 5 var från Mellanskånegruppen, dom övriga var jämt fördelade i distriktet. Grupperna visade ett stort och positivt intresse för kursen - vår målsättning bör därför också vara att anordna en kurs för nya Amnestymedlemmar under hösten 1998 och minst en sådan kurs i åren fram emot år 2000.

Gruppernas intresse för IT är stort. I distriktsstyrelsen har därför beslutats att följa upp 1997 års IT- kurs med en kurs 1998

Hemdatorn och/eller / inklusive fax mm. används mer och mer i Amnestyarbetet. Speciellt vid blixtaktioner. Mellanskånegruppen (9) har t.ex. skickat 4 telegram, 162 fax och 53 brev. Fler och fler grupper får också sina egna hemsidor.

Malmögrupperna och Lundagrupperna har ordnat medlemsutbildningar, föredrag och
diskussionskvällar. Vidare har de flesta av stormötena i Malmö innehållit utbildningsmoment.
Mål 6. Grupperna har genom distriktets grupputskick uppmanats att utbyta erfarenheter av sitt arbete. Tyvärr har detta inte fungerat så bra som man kunnat önska sig. T.ex. har mindre än 50 % av grupperna skickat in verksamhetsrapport för 1997.

Mål 7.1 Grupperna ska delta i diskussioner om aktuella frågor.
Diskussionen om Aktivstcenter har gått och har gjort att grupperna på många håll runt om i distriktet fått engagera sig i organisationsfrågan.

7.2 Grupperna ska engagera sig i nomineringen av personer till förtroendeuppdrag.
Speciellt Malmögrupperna engagerade sig mycket aktivt i Hanna Roberts nominering till sektionens styrelse.

Mål 8. En del av distriktets amnestygrupper har kontakt med eller samarbete med amnestygrupper i andra länder. Grupp 77 är t.ex. i kontakt med danska, mexikanska och argentinska sektionen. Gruppen diskuterar dessutom internationella frågor med andra sektioner mm.

Allt och alla är inte nämnda
Men det är väl också rätt att:

                      Sköna gärningar är
                      skönast
                      När dom får göras i det
                      fördolda.
                      Cit: Pascal

På styrelsens vägnar
Kim Kjelgaard


HALLAND

Mål 1.
* Information till ungdomar har gjorts på skolor.
* Utställningar på bibliotek, banker m. fl. ställen.
* Andra lokala organisationer/fackföreningar har
informerats om vår verksamhet och om MR.
* Samverkat med andra lokala organisationer för att kunna arbeta effektivt.
* Halmstagrupperna har låtit producera en video om dödsstraffet som samtliga distrikt fått.

Mål 2.
* Till vissa möten har alla medlemmar inbjudits.
* Annonsering i dagspress.

Mål 3.
* Lokalmedia har ständigt kontaktats vid ev. evenemang.
* Årets stora händelse och påverkanmöjlighet fick Falkenbergsgrupp när de fick besök av utrikesministern, Lena Hjelm-Wallén. En lång lista från sekretariatet i Stockholm, plus några punkter som var mer lokala togs upp. En timme räckte inte långt, men de hann tala om Turkiet, dödsstraffet, Algeriet och be om upplysningar på sitt aktionsfall.

Mål 4.
* Grupperna har deltagit i kampanjarbetet efter egen förmåga.
* Samtliga grupper har deltagit i Kortkampanjen och Pådraget.

Mål 5.
* Grupperna har själva introducerat nya medlemmar.
* Ett utbildnings/diskussionsmöte har hållits.
* Ny informationsteknik används efter förmåga.


Mål 6.
* Skriver nu.
* Ny organisation i distriktet under framarbetning.
* 2 stycken styrelsemöten för hela distriktet har varit.

Mål 7.
* Stort deltagande från distriktet på årsmötet.
* Gruppmedlemmar har varit på olika centralt anordnade utbildningar.

Mål 8.
* Vid fångfallsarbete har kontakter med andra länder gjorts, via Internet och brevledes.


JÖNKÖPINGS LÄN

Mål 1. I Jönköping, Värnamo, Gislaved, Eksjö har informatörer varit ute på skolor i samband med ungdomskampanjen.

Mål 2. Att värva nya aktiva till grupper och distrikt är ett stort problem. Intresset att aktivera sig på distriktsnivå är lågt och distriktets och regionens roll är ofta ifrågasatt. En grupp har lagts ner och två är vilande. Det är viktigt att synas vilket grupperna gör genom t. ex. insamling och lottförsäljning samt ge service åt intresserade.

Mål 3. Lokalpressen har kommit i samband med distriktsmötena. I övrigt har kontakter med pressen skötts genom den lokala gruppen.

Mål 4. Enda kampanjen på distriktsnivå var ungdomskampanjen. Vi märkte att distriktet har för få informatörer varför rekrytering och utbildning av sådana är ett framtida mål.

Mål 5. En utbildning inför ungdomskampanjen som hölls gemensamt med Skaraborgsdistriktet blev relativt välbesökt. Intresset för regionens utbildningar har varit lågt.

Mål 6. Ett gruppsekreterarmöte hölls på våren för att diskutera distriktets organisation. En arbetsgrupp utsågs på distriktsmöte bestående av 2 distriktsombud, kassör och regionrepresentant. Förhoppningen är att bättre kunna fördela uppgifterna, planera arbetet och öka inflytandet i regionen.

Mål 7. Distriktsmedlemmar deltog i sektionens årsmöte och distriktsombudsmöte. Inga initiativ har gjorts på lokal nivå.

Mål 8. Vi har ej haft något samarbete med Al i andra länder.

Ulrika Lindström




KALMAR, KRONOBERG

Mål 1. Kalmargrupperna har deltagit i flyktingkampanjen genom information på teatern, svenska kyrkan ock skolor.
Kalmargrupperna lyssnade på politiker ock förvaltningen i Kalmar som informerade från sin studieresa till f.d. Jugoslavien. Kalmargrupperna ordnade offentlig kulturkväll på Byteatern med sång, musik och samkväm. En från förvaltningen i Kalmar ock en politiker var inbjudna ock svarade för information ock bildvisning.
Teatern Rezas resa gavs för ca 60 personer på högskolan i Kalmar. Ölandsgruppen visade utställningen Barn på flykt på två bibliotek. Växjögruppen gjorde en utställning i fem ex. som visades på fyra bibliotek, konserthuset ock kvinnomuséet på gamla I 11.
Inner Wheele i Nybro har fått information om Burma ock kalmargruppens aktionsfall.
Information, brevskrivning och försäljning av amnestymaterial har förekommit vid int. fest, int. kvinnodagen och 5 i 12.
Kalmargrupperna har påbörjat ett årslångt samarbete med Röda Korset, FN-förbundet ock Rädda Barnen med anledning av MR 50 år. Detta kommer att resultera i informatörsutbildningar, fem skolor vill ha utbildning i MR och tio kommuner vill ha utbildning för förvaltning, politiker och kommunanställda.
Kalmargrupperna ock Växjögrupperna kar samarbetat inom FLYSAM och SAMFI.

Mål 2. Ölandsgruppen utökades med drygt tio nya medlemmar från Ölands folkhögskola. Vid terminens slut "försvann" gruppen och trots en intresserad lärare på skolan har inga nya elever anslutit sig till gruppen. Kalmargruppen ska försöka värva aktiva medlemmar genom att göra en hemsida.
Vid information till gymnasieelever i Växjö under ungdomskampanjen ville 52 elever veta mer om Amnesty och en brevgrupp bildades.

Mål 3. Insändare har gjorts under flyktingkampanjen och int. kvinnodagen i lokalpressen.

Mål 4. Kalmargruppen har lånat videofilm av sin samordnare. Distriktsmötet inbjöd Jan-Erik Lundeberg att tala om MEK/MSP. Flera grupper jobbar med BA direkt från Internet.

Mål 5. Utbildning sker i datoranvändning. DO och FLO kar deltagit i utbildningar som berör dem.

Mål 6. Endast fyra grupper av tio aktiva har skickat in verksamhetsberättelse. Sex grupper deltar i planeringen av årsmötet i Växjö 1998.

Mål 7. Vid vårens distriktsmöte valdes distriktets första styrelse förberett av valberedning ock vid höstmötet antog distriktet stadgar. Antalet deltagare vid distriktsmötena har varit 29 resp. 15. Tre av distriktets ungdomar är aktiva i ungdomsrådet.

Mål 8. En kalmargrupp har nära samarbete med grupp på Irland som de delar aktionsfall med.




ÖSTERGÖTLAND, SÖ SÖRMLAND

Mål 1. Distriktet har informerat om MR/AI på högstadie- samt gymnasieskolor i Linköping, Mjölby, Åtvidaberg, Västervik, Gamleby, Norrköping, Nyköping och Katrineholm. Vi har dessutom besökt flera föreningar och kyrkor, insamling och informationsspridning har skett vid flera tillfällen på allmänna platser. Flera utställningar ang flyktingar har visats. Föreläsningsserie i samarbete med Linköpings universitet. Gruppen i Västervik har producerat en videoslinga om AI/MR och gruppens arbete. Den visades bl a på en konsert.
Filmvisning och information har skett på Linköpings universitet och i Gamleby.
I Katrineholm arrangerades en stor fest tillsammans med flyktingkvinnornas organisation och Svenska Freds.
Grupperna i Linköping har arbetat med att ta fram en egen skärmutställning

Mål 2. En ungdomsgrupp har bildats, den är kopplad till gruppen i Norrköping.
Grupperna i Linköping har skickat ut ett brev till samtliga AI-medlemmar i Linköping med
information om verksamheten, möjligheten att bli aktiv medlem samt bett om ekonomisk stöd.
Den ekonomiska behållningen blev god, men de nya aktiva medlemmarna uteblev.
Andra grupper har värvat nya medlemmar i samband med information och föredrag
Grupperna har fått kollekt från flera församlingar.

Mål 3. Ett flertal insändare/artiklar, reportage har tryckts i lokalpressen i samband med flyktingkampanjen, ungdomskampanjen samt med temat dödsstraffet. Konserten och temagudstjänsten i Västervik (se punkt 1) kom med i två stora reportage.

Mål 4. En grupp har införskaffat en fax.
Grupperna i Linköping och Norrköping samarbetade i samband med ungdomskampanjen

Mål 5. Distriktet har haft två distriktsmöten.
Gruppdeltagare har deltagit i utbildning: inför flyktingkampanjen, gruppsekreterarkurs, DO-
utbildning, mandatkurs mm.
Distriktet anordnade en lokal informatörsutbildning inför ungdomskampanjen
Kortkurser för nya medlemmar liksom internutbildning för aktiva medlemmar, har genomförts.

Mål 6. Distriktets gemensamma planering har i huvudsak gjorts på distriktsmöten.

Mål 7. Distriktet har skickat medlemmar på årsmötet, distriktsmöten och olika utbildningar.
Medlemmar från distriktet finns i sektionsstyrelsen.

Mål 8. Flera grupper arbetar med sitt aktionsfall tillsammans med en grupp i ett annat land.






SKARABORG

Allmänt
Skaraborgsdistriktet har hållit två distriktsmöten under året, ett i januari i Töreboda och ett i september i Tibro. Vid det första deltog som gäster Bo Danielsson från Södra Älvsborg och Region Väst och Fredrik Kron från sekretariatet. Vid det andra gästades vi av Åsa Fahlbeck från sektionsstyrelsen, Per Wiktorsson från fondstyrelsen och Alireza Abasi, flyktingsamordnare i Tibro kommun. Distriktsmötena var ganska välbesökta och verkar fungera bra. Vi har ett antal gemensamma distriktsfunktioner som är utspridda på medlemmar i de olika grupperna: förutom distriktsombud, kassör och flyktingombud, ett distriktsblad som ges ut tre-fyra gånger per år, en ungdomsansvarig, IT-ansvariga och grupper som är ansvariga för utbildning resp. gemensamma aktiviteter. Vi har en hemsida på Internet.

Mål 1. I synnerhet i samband med flyktingkampanjen har vi lyckats placera några insändare i länets tidningar. Vi hade ett särskilt möte om vårt gemensamma utåtriktade arbete i maj där vi tog upp bl.a. detta.
Ungdomskampanjen startade med en kursdag i Jönköping med Ulla Bohman och Rigmor Argren i samarbete med Jönköpingsdistriktet. Ett mycket lyckat arrangemang. Ungdomskampanjen genomförs på flera orter i distriktet och det verkar ha fungerat bra.
Distriktet har lämnat material till uppsatsskrivare etc om MR vid flera tillfällen.
Bland utåtriktade aktiviteter kan nämnas deltagande i en stot temadag om MR på Komvux i Skövde, Tidaholmsgruppens möte på Hellidens folkhögskola, Skaragruppens agerande i samband med visning av Dead Man Walking och gr. 46 Skövde som hade bokbord vid kvinnodagsarrangemang

Mål 2. Vi har organiserat gemensamma aktiviteter på "vita fläckar" i länet; Vara,
Nossebro och Karlsborg för att vidga organisationen till dessa orter. Efter föregående års stora värvningar har det varit lugnare i år i de flesta grupperna.

Mål 3. Skaragruppen har gjort en översyn av media i länet. Vi har emellertid ännu inte använt den i större utsträckning. En hel del återstår att göra ifråga om mediaarbetet. Länet saknar en dominerande tidning som pressarbetet sker ganska decentraliserat. I samband med flyktingkampanjen utformade vi emellertid centralt insändartexter och samordnade insändandet i juli månad till de olika tidningarna.


SÖDRA ÄLVSBORG
-

NO ÄLVSBORG, BOHUSLÄN

Vid distriktsmöte i Henån den 15 mars 1997 valdes;
Två distriktsombud Yngva Nolkrantz och Elsa Backman
Kassör Gunnar Jansson
Flyktingombud Isabella Ekholtz - M
Representant regionsrådet Inger Lindvall

Stor del av vårens distriktsmöte ägnades åt ungdomskampanjen.

Höstens distriktsmöte ägnades delvis åt att diskutera "det nya distriktet". Tyvärr kom vi inte heller denna gång speciellt långt. Anita Ankarswärd ville då ha ett extra möte i november där diskussionen skulle fortsätta och stadgar antagas. Diskussionen om distriktets framtid fortsatte, men vi är fortfarande stadgelösa. På höstens distriktsmöte fick vi fin information om den kommande Radiohjälpsinsamlingen av Madeleine Seidlitz från Amnestyfonden.

Rapporter från grupperna i distriktet visar att aktiviteten varit hög. Varje grupp har återkommande arrangemang man deltager i julmarknader, Fallens dagar, informationer i kyrkor och skolor.

Medlemsvärvningen har gått trögt inom grupperna.

Alla grupper har deltagit i Flyktingkampanjen eller Kenya kampanjen. En del grupper i båda kampanjerna. Ungdomskampanjen har genomförts på flera orter, bl a Uddevalla med omnejd. Många högstadieskolor har också fått vår information. I Trollhättan kommer information på gymnasieskolorna att genomföras under våren 1998, likaså i Vänersborg.

I november hade Trollhättegruppen förmånen att få vara med vid en konstutställning i Vänersborg nedlagda fängelse. Entréavgiften tillföll Amnesty. Två tredjedelar av intäkterna skickades till Amnestyfonden.

Kontakten med massmedia har varit god i hela distriktet Flera insändare och artiklar har varit införda under året. Vid genomläsning av gruppernas årsberättelser är det genomgående så att aktiviteten är bra och meningsfull, trots litet antal aktiva medlemmar.

STORGÖTEBORG

Det finns 22 st arbetsgrupper, en ungdomsgrupp och en juristgrupp inom distriktet. Två projektgrupper har arbetat med att lägga upp databaser avseende tortyr och dödsstraff.

Under året har vi flyttat till en ny lokal på Engelbrektsgatan 10, som invigdes under festliga former med många besökare, bl a Anita Klum. Inflyttningen hade föregåtts av långvarigt och träget arbete av många hängivna medlemmar med olika typer av renoveringsarbeten.

Lokalen har hållits öppen som tidigare och utnyttjats av grupper, studiecirklar mm. Den har bemannats av innehavarna av de regionala tjänsterna samt frivilliga. Dessutom har grupperna svarat för ett visst öppethållande genom ett joursystem.

En gång per vecka har vi hållit öppet hus med intressanta föredrag och diskussioner samt fika. Flera kvällar var mycket välbesökta och vi har haft föreläsare från Östtimor, Nigeria (Shell) samt Sverige. En mediakväll med paneldebatt anordnades liksom filmvisning med Ingela Romare. Anita Klum besökte oss kort innan hon lämnade Amnesty och berättade om sina 11 år som generalsekreterare.

Utbildning, såväl extern som intern, har bedrivits.

Distriktets interna informationstidning, Gruppkontakt, har utkommit med 9 nummer under året.

Interna möten
Distriktets arbetsutskott (AU), som består av en representant för varje grupp, har haft 11 möten.
Distriktsstyrelsen har sammanträtt 11 gånger.

Externa aktiviteter
En soaré anordnades på Stadsteatern.
Ett antal utställningar har anordnats.
Vi deltog i Bokmässan som vanligt.
Vi medverkade vid den konsert som U2 gav i Göteborg.
En vernissage, Konst som befriar, hölls på lokalen den 10:e december.
Information och föredrag om Amnesty på skolor och i andra sammanhang.
Deltagande i Ungdoms- och Flyktingkampanjen.

Göteborg i januari 1998


VÄRMLAND, DALSLAND
-

ÖREBRO LÄN

Mål 1. Vi informerar kontinuerligt på begäran på skolor och hos andra organisationer och ordnar egna arrangemang eller deltar vid andra offentliga arrangemang. En utveckling av samarbete med andra frivilligorganisationer i lokalsamhället har påbörjats.

Mål 2. Det är främst på ungdoms- och i studentsidan som man satsar extra på värvningsarbetet. I övrigt sker värvning som tidigare - när vi ändå syns på stan eller vid olika arrangemang.

Mål 3. Vi har ingen medveten satsning på kontakter med massmedia, men när det händer något speciellt tar grupperna kontakt. Vad gäller uppmärksamhet kring större kampanjsatsningar och distriktet har dock kontakterna varit mindre i ar an under 1996.

Mål 4. Utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete.
Inga förändringar. Grupperna arbetar i stort sett som förr.

Mål 5. Satsning på kontinuitet i distriksutbildningar inom åtagande, MR-frågor och informationsteknik och annat som behövs för Amnestyarbetet. I övrigt sker diskussion och utbildning genom det dagliga amnestyarbetet i grupperna.

Mål 6. Ingen förändring - Det sköts som tidigare. En del grupper gör en planering för året eller för terminen andra grupper arbetar utan några årsplaner.

Mål 7. Vi diskuterar och förändrar distriksarbetet.

Mål 8. En grupp har kontakt med Amnesty i annat land.

Sammanfattning:
Arbetet rullar på i de flesta grupperna. Det handlar om kampanjer, aktionsfall, insamling, nya medlemmar samt information om MR och Amnesty. De förändringar man kan se är främst ungdomssatsningen, lokal utbildning samt en utveckling av ett samarbete med andra frivilligorganisationer vad gäller mänskliga rättigheter.

Marianne Haglund


MÄLARDALEN
-

STORSTOCKHOLM

Mål 1.
• informerat om Amnesty och mänskliga rättigheter i skolor, föreningar och andra sammanhang

• fortsatt att samla in pengar på konserter, festivaler och andra arrangemang

• fortsatt samarbetet inom SAMFI-samordningsgruppen för miljö, fred och internationalisering i skolan (FN-förbundet, SIDA, Rädda Barnen, Röda Korset, Amnesty, Svenska Freds, Naturskyddsföreningen, Svenska UNICEF-kommittén samt Statens Invandrarverk)

• informerat asylsökande på Carlslunds flyktingsluss om deras rättigheter och skyldigheter, om den svenska asylprocessen, om Amnestys flyktingmandat samt om rådgivningsbyrån och andra som bistår asylsökande och flyktingar

Mål 2.
hade i november ett möte för de nya medlemmarna
annonserat distriktets verksamhet i Amnesty Press samt externa media av intresse för Stockholmsregionen, exempelvis i kalendarier

Mål 3.
• ordnat namninsamlingar för Amnestyfall

Mål 4.
• 21 grupper deltog i Flyktingkampanjen bl a hölls två informationsmöten
• 30 grupper deltog i Turkietkampanjen
• 17 grupper deltog i Kenyakampanjen bl a hölls en informations- och brevskrivarkväll
• haft försäljning av Amnestyprodukter vid festivaler och andra tillfällen
• tillhandahållit landinformation

Mål 5.
hållit 13 introduktionskurser för ca 150 personer
• deltagit i diverse utbildningar ordnade av sektionen

Mål 6.
har skrivit handlingsplan och verksamhetsberättelse för distriktet

Mål 7.
DistriktsNytt utkom 7 gånger
värvat fler informatörer
• placerat ut medlemmar i aktions- och arbetsgrupperna
• Grupperna har kallats till två större möten, årsmötet på våren och till ett distriktsmöte på hösten.
• haft ett motionsmöte inför sektionens årsmöte
• deltagit i sektionens års-, distriktsombuds- och budgetmöte

Mål 8.
Under detta mål har ingenting gjorts.

Övrigt smått och gott:
• Under 1997 har följande aktionsgrupper arbetat:
Flyktinggruppen
Information och utbildning
Insamlingsgruppen
DistriktsNytt
PR-gruppen
Kampanjgruppen (ny)
IT-gruppen (ny)

• har haft bössor utplacerade i butiker, biografer m m, och försökt placera ut ännu fler
• arbetat med Ungdomskampanjen
• distriktet har under året planerat, startat och avbrutit ett ALU-projekt
• grupperna har skrivit vädjandebrev, samlat in pengar, gjort utåtriktade aktiviteter m m
• för att kunna genomföra den ovan beskrivna verksamheten så effektivt som möjligt hyr Stockholmsdistriktet en lokal i centrala Stockholm (Döbelnsgatan 83). Distriktets lokal fungerar som mötesplats för styrelse, aktionsgrupper och arbetsgrupper och som bas för distriktets administration. I lokalen hålls introduktionskurser, seminarier och övriga utbildningar. I lokalen finns information om Amnesty för skolarbeten och till allmänheten.

Erik Petersson
ordförande Stockholmsdistriktet



UPPSALA LÄN

Distriktet har under året haft en styrelse, bestående av distriktsombuden Barbro Gabrielsson och Katarina Hammarberg samt 6 ledamöter, varav 3 är valda suppleanter. Styrelsen har sammanträtt 9 gånger under året. Av distriktets 21 grupper finns 4 i områden utanför Uppsala. Under året har en grupp upphört (grupp 79) och en ungdomsgrupp bildats.
Två distriktsmöten samt årsmöte har arrangerats under året. Dessutom har två stormöten hållits för Uppsalagrupperna. Vid mötena har vi haft besök av Stina Karltun från Frivilligorganisationernas fond för Mänskliga Rättigheter, Peter Lundblad som varit volontär i Etiopien för Röda Korset två år samt den kurdiske författaren Emin Borzaslan. Diskussion har bland annat förts om hur distrikts- och årsmöten skulle kunna förändras för att locka fler medlemmar till mötena. Sektionens styrelse har varit representerad vid de flesta mötena (Christian Gräslund, Jesper Hansén).
Distriktet har genomfört gemensamma aktioner genom deltagande i Uppsala Marknad 30-31/3, Kulturnatten 20/9, Anmestyveckan v 43, Folkfest mot rasism 19/10, Öfre Slottsgatans dag 30/11, Jul på Jälla (mässa) 6-7/12 och MR-dagen 10/12. Föredrag anordnades under Algerietkampanjen med Inga Brandell som föreläsare.
Den nya lokalen, vilken finansieras av det arv distriktet fick 1996 av Daisy Dolly Dahl, invigdes 1/3. Grupperna ansvarar enligt ett rullande schema för att lokalen hålls öppen två dagar i veckan. Kortkurserna håller till i lokalen, som även används flitigt av grupperna för möten. Fler och fler utomstående verkar hitta till lokalen även om vi hoppas att besöken skall öka i antal.
Årsmötet i Uppsala engagerade många medlemmar som la ner ett stort arbete under våren. Tack vare en välfungerande årsmötesgrupp och att så många medlemmar ställde upp flöt årsmötet utan större problem.

Mål 1. Ungdomskampanjen har medfört intensifierad aktivitet vad gäller arbete för att sprida information om mänskliga rättigheter. Ett antal nya informatörer har tillkommit. De har gjort ett 20-tal besök i gymnasieskolor och även besökt invandrarorganisationer och andra föreningar. Lokalen har bidragit till att många hör av sig till oss för att få information, t.ex. elever som skall skriva arbeten med anknytning till frågor om mänskliga rättigheter. Flyktinggruppen har bedrivit mycket utåtriktad verksamhet i syfte att informera och engagera i frågor som rör mänskliga rättigheter och flyktingar. Vid deltagande i olika aktiviteter, t.ex. Uppsala marknad, Kulturnatten och Amnesty-veckan, ingår alltid att sprida information. Samarbetet inom SAMFI fortsätter.

Mål 2. Omsättningen på aktiva medlemmar i grupperna är mycket stor. Flera nya aktiva har fått kontakt med Amnesty genom att besöka lokalen. Aktiv värvning sker även vid de olika tillfällen vi har deltagit i utåtriktad aktivitet, t.ex. Amnestyveckan. Värvning via ungdomskampanjen har resulterat i bildandet av en ungdomsgrupp. Kortkurser har hållits sex gånger vilket har resulterat i flera nya medlemmar.
Varje grupp har en fadder i styrelsen. Tillgången till gemensam lokal har ökat känslan av samhörighet inom distriktet. En folder med information om Amnestys arbete i Uppsaladistriktet och vår lokal har tagits fram att sprida exempelvis vid skramling. Dessutom ges ett blad om nyheter i distriktet, "Amnesty Uppsala", ut några gånger om året till grupperna.


Mål 3. Kontakten. med Uppsala Nya har försämrats. Distriktsmedlemmar har vid ett flertal tillfällen haft svårt att få in egna artiklar i samband med kampanjer. Lokalinvigningen, årsmötet, manifestationen 12/10 samt vissa andra aktiviteter har dock uppmärksammats av media. Kontakten med lokalradio är relativt god.

Mål 4. Olika specialgrupper har bildats under året; årsmötesgrupp, informationsgrupp, flyktinggrupp och "lokalgrupp". Informatörsgruppen har fått flera nya medlemmar och kommer att fortsätta att gå ut i skolor även efter att kampanjen är slut. Gruppen håller även i kortkurserna.
Flyktinggruppen har genomfört flera aktiviteter under flyktingkampanjen (se bilaga), bl.a. flera föredrag och utställningar på bibliotek. Fyrisbiografen i Uppsala visade filmer med flyktingtema 3-9/10. Arbetssättet att bilda specialgrupper inför kampanjer är välkomnat av flera grupper.
Inför MR-året har det bildats en "MR-grupp" bestående av representanter för Amnesty, Röda Korset, Rädda Barnen och FN-föreningen. Första mötet resulterade i en gemensam manifestation med fackeltåg på MR-dagen. Vi hoppas kunna fortsätta att samordna aktiviteter för att sprida kunskap om mänskliga rättigheter. Det har även bildats ett kontaktnät av olika organisationer som har som gemensamt mål att arbeta mot rasism

Mål 5. Kortkurser anordnas för nya medlemmar tre gånger per termin. Distriktet uppmuntrar att medlemmar deltar i central utbildning genom att ge bidrag till avgifter. Diskussion förs om att organisera mer utbildning lokalt, eventuellt i samband med distrikts- och stormöten. Vid dessa möten diskuteras alltid aktuella frågor inom organisationen. En inbjuden gäst berättar om ett ämne med anknytning till mänskliga rättigheter.
Distriktet anordnade ett föredrag med Inga Brandell om Algeriet. Samarbete mellan en grupp och UF resulterade i ett föredrag med Richard Juma om Kenya. Båda föreläsningarna var välbesökta.

Mål 6. Varje styrelsemedlem ansvarar för kontakt med vissa, bestämda grupper i distriktet. Kontakten innebär att hålla sig a jour om hur gruppen fungerar, gruppens ekonomi, eventuell önskan om nya medlemmar, att informera och uppmuntra till engagemang i distriktsaktiviteter mm.
Informatörsgruppen har haft uppföljningsmöten efter besöken i gymnasieskolor. Redan det första mötet resulterade i att en ungdomsgrupp bildades.

Mål 7. Årsmötet i Uppsala engagerade många av medlemmarna. Distriktet har dessutom satsat mycket på utbildning genom att sponsra avgifter för informatör-, gruppsekreterare- och åtagandekurser. Distriktsombuden har deltagit i distriktsombudsmöten och budgetmöte.

Mål 8. Några av medlemmarna har haft kontakt med grupper i andra länder.

Katarina Hammarberg Barbro Gabrielsson
Tore Bergman Magnus Öhman
Erik T Karlsson Ami Dahlblom
Anne Olsson Maria Dahlgren


GÄSTRIKLAND, DALARNA

Mål 1. Grupperna i distriktet har liksom tidigare år medverkat i en rad arrangemang. Gävlegruppen har deltagit i GIK:s aktiviteter, i Kulturdagar och Cityfest, då man med framgång "sålde" vädjandebrev. Gruppsekreteraren höll tal på torget i anslutning till en manifestation mot rasism i februari. I samband med föreläsning i oktober informerade gruppen om Amnestys arbete och julmarknad med försäljning gav god respons och intresse för verksamheten. Grupp 175 i Sandviken har informerat i kyrkor och skolor. I Ludvika informerade gruppen om Amnesty i februari i anslutning till kulturarrangemang och i samband med information 8 mars fick man 90 brev påskrivna. Ludvikagruppen har informerat i 12 grundskoleklasser klasser i Grängesberg, Ludvika och Mora. Rättviks- och Leksandsgrupperna delade ut information om Amnesty vid Musik vid Siljan. Borlängegruppen har informerat om Amnesty vid Kvinnor Kan-mässan i maj och i samband med en fredskonsert 29 november.
Sammanfattning : Distriktets grupper utnyttjade många lokala kulturarrangemang för att sprida kunskap om MR och Amnesty. Allmänna bössinsamlingar användes av grupperna för viss information. Utöver detta besöktes åtskilliga skolklasser.

Mål 2. Ungdomsgruppen i Ludvika arrangerade tillsammans med flyktingombudet och Falugruppen en temadag i Falun med syfte att ge en bred överblick över högerextremistiska rörelser i Sverige. Ambitionen var både att nå flera unga och att utbilda medlemmarna. Intresserade ungdomar i Avesta har fått presentation av Amnestys verksamhet och får liksom andra stödmedlemmar månatliga utskick med protokoll från mötena, kortkampanj, brevförslag ur Pådraget och Barngruppens utskick m.m. som en förberedelse för att bilda ungdomsgrupp. Grupp 161 i Hedemora-Säter har många stödjande medlemmar som också deltar i brevskrivning och bössinsamling. Falugruppen kombinerar bössinsamling med vädjandebrev eller vädjandekort. Borlängegruppen har återkommande kontakt med sina stödjande medlemmar.
Flertalet grupper samlar pengar genom bösskramling - med mest framgång i anslutning till särskilda arrangemang som Big Bang jazzfestival i Sandviken, vid Cityfesten i Gävle och Musik vid Siljan. Rättviksgruppen. som använder sin månatliga loppmarknad också för värvning, har liksom tidigare år samlat in mest pengar i distriktet Enbart Musik vid Siljan gav Amnesty ett bidrag på 100.000 kr. Julkonserten i Rättvik inbringade 4.000.
Sammanfattning: Distriktets grupper nådde många presumtiva medlemmar i samband med stora arrangemang som Musik vid Siljan, Cityfesten i Gävle, Big Bang i Sandviken m.m., men det är omöjligt att bedöma hur många nya medlemmar detta resulterat i. I övrigt lägger flera grupper ned arbete på att informera och aktivera de stödjande medlemmarna.

Mål 3. Temadagen om högerextremism resulterade i artiklar i några av Dalatidningarna. Politiske redaktören på Falu-Kuriren Hans Lindqvist deltog i temadagen och skriver då Gripsholms folkhögskola. Temadagen om högerextremistiska organisationer, som distriktet anordnade i april, var välbesökt av medlemmar.

Mål 6. Arbetet med "Världen är sjuk"- ungdomssatsningen i Sandviken kan sägas vara exempel på långsiktig planering och uppföljning. I övrigt anser grupperna i distriktet att långtidsplanering i början av året normalt är svår att göra. Allt för många faktorer påverkar arbetet under året, som antal aktiva medlemmar: lokala arrangemang, kampanjmaterial och underlag från sekretariatet m.m. Årsmötet används, t ex av Falugruppen för utvärdering av årets verksamhet.

Mål 7. Inom distriktet har aktiviteten varit förhållandevis stor. Tre distriktsmöten har arrangerats i Borlänge, Falun och Hedemora. På distriktsmötet i Borlänge kläcktes idén om temadagen i Falun. (Se ovan). Många grupper var representerade vid årsmötet i Uppsala.

Mål 8. Samarbete med Amnesty i andra länder. På denna punkt finns inget att rapportera.

SÖDRA NORRLAND

Mål 1. Grupperna har informerat på skolor (dock svårare att komma in än tidigare) och haft utställningar på företrädesvis bibliotek. Man har deltagit i olika kulturevenemang, som teatercafé, bioföreställningar (Bergens fånge, Dead Man Walking) samt Länsmusikens föreställning "Desiderate" i Sundsvall och Östersund, där Anita Klum inledde.
Flera grupper har också arrangerat föredragskvällar med medverkan av t ex Lars Gunnar Erlandson, Gillis Herlitz och Anna Dahlbäck. Flera grupper samarbetar med FN-föreningen på orten. IT-information är på gång.

Mål 2. Bräckegruppen hade under en vecka en bemannad utställning på biblioteket i Ange, som ligger i anslutning till SJ:s väntsal. Många intresserade men inga nya medlemmar.
Ungdomssatsningen har resulterat i nya ungdomsgrupper i Sundsvall och Hudiksvall.
En lista över "lyckade fall" är sammanställd samt en om "resurspersoner" i distriktet.
På distriktsmötena har vi alltid punkten "Laget runt" då grupperna byter erfarenheter.

Mål 3. Grupperna har bra kontakt med lokalpressen, lokal-TV och närradio. Man är flitig att skriva insändare och förekommer ofta i pressen vid olika aktiviteter.

Mål 4. De flesta grupper har deltagit i Kvinno-, Flykting-, Ungdoms- och
Turkietkampanjen. Flera har också engagerat sig i Kenya, Syrien, Algeriet och
Colombia.

Mål 5. Utbildningshelgen 15-16 februari hade tema flyktingfrågor och leddes av Sofia Nordenmark. 21 deltog. Parallellt hade Maj-Britt Vianden kurs för 11 nybörjare.
På vårens distriktsmöte hade vi information om Nigeria och på höstens om landminor.
Vi har haft medlemmar som varit på centralt anordnade kurser för informatörer, gruppsekreterare och utbildare. En deltog i ungdomslägret.


VÄSTERBOTTEN
-

NORRBOTTEN
-

GOTLAND

Grupp 254 på södra Gotland, den enda gruppen på ön, svarar för distriktet. Verksamhetsberättelsen blir därför en redogörelse för gruppens aktiviteter.

Gruppen har fortsatt god kontakt med och stöttat undergruppen i Visby. Vi har tillsammans deltagit med föredrag och skärmutställningar vid poesifestivalen "Snödroppe" i mars och kulturfestivalen "Samklang" i november, båda i Visby.

Gruppen har deltagit i Flyktingkampanjen och fortsatt med Turkietkampanjen. I sistnämnda fallet har genom insändare i lokalpressen Turkiet ifrågasatts som lämpligt resmål och i lokalradion lämpligheten med Turkietresor som pris i tävlingen "Årets Mamma" arrangerad av tidningen Året Runt och BRIS i samarbete med en lokaltidning. Resmålet ändrades!

Under Amnestyveckan deltog gruppen i en gudstjänst i Öja kyrka med temat mänskliga rättigheter.
Som vanligt har gruppen deltagit i Burgsviks marknad under 5 lördagar i juli-augusti, där vi säljer lotter, amnestymaterial och skänkte böcker samt inte minst informerar om Amnesty. Sommarens tema var Flyktingbarn. Gruppen har deltagit i svenska sektionens årsmöte, budgetmöte och flyktingombudsmöte.

Det är vår förhoppning att vi ska kunna fortsätta arbetet enl. Amnestys intentioner och mål. Dessvärre minskar antalet medlemmar såväl aktiva som passiva.




____________________________________________________________________________________________


Skapat av : Kerstin HöijerIndex: ORG 50/006/1998Kategori: Organisation - Årsmöten - Inför
Ändrat: 98-03-18År: 1998Status: Medlem
____________________________________________________________________________________________