Till: Årsmötet 2007
Datum: Mars 2007



Stiftelsen Svenska Amnestyfondens verksamhetsberättelse 2006

Stiftelsen Svenska Amnestyfonden svarar för svenska Amnestys bistånd. Fonden bildades 1966 på initiativ av Hans Alfredsson och Tage Danielsson som med intäkterna från revyn "Åh vilken härlig fred" lade grunden till Fondens stiftelsekapital. Amnestyfonden har en ideellt arbetande styrelse bestående av tio ledamöter, sex kvinnor och fyra män, och en anställd kvinnlig fondsekreterare.

Under år 2006 förmedlades 2,7 mkr i bistånd till personer som utsatts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i 22 länder. Biståndet gick bl a till rättshjälp för att anmäla och utreda "försvinnanden", utomrättsliga avrättningar, tortyrövergrepp samt till att kräva frigivning av fängslade (28 %), människorättsförsvarare och hotade personers flykt till säker plats (17%), medicinsk behandling och tortyrrehabilitering (15%), rättshjälp och medicinska utredningar till asylsökande i Sverige (3%), familjeåterförening (1%) samt basbehov och självhjälp (17%). Fonden har även gett stöd till personer vars ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter kränkts (15%) samt till förebyggande arbete mot dödsstraffet (4%).

Av de 69 ansökningar som beviljades under året, slussades övervägande delen av stödet till mottagarna via lokala enskilda organisationer (2,2 mkr), Amnestys internationella sekretariat (IS) i London och andra AI-sektioner (198 tkr) eller direkt till mottagare världen över (334 tkr).

Biståndet fördelade sig på följande sätt över regionerna: Amerika 40%, Asien 14%, Afrika 25%, Mellanöstern 11% Europa 6% samt resterande 4 % som utgör tematiskt globalt arbete mot dödsstraffet. Fonden beviljade under verksamhetsåret stöd till några pilotprojekt i regionen Amerika, vilket förklarar att så stor del av biståndet tillfallit regionen. Biståndet fördelat mellan genus visar att män mottagit 42% av biståndet och kvinnor 23%, och att det i nuläget ej går att avgöra hur resterande 35% fördelats mellan kvinnor och män.

Fondens totala intäkter uppgick till 4,3 mkr (inkl räntor), varav 4 mkr inbetalades via svenska sektionen. Amnestyfonden och svenska sektionen bedriver sedan 2004 gemensamt insamlingsarbete vilket innebär att Amnestyfonden erhåller 11% av de gemensamma intäkterna och betalar 9% av insamlingskostnaderna. Fördelningen sker enligt riktlinjerna i insamlingsavtalet, undantag kan göras när gåvogivaren ändamålsmärkt pengar till Amnestyfonden eller vid projektspecifika intäkter till sektionen.

Amnestys bistånd är en integrerad del av Amnestys vision och åtagande, och fungerar som ett strategiskt redskap i Amnestys kamp mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Detta tydliggjordes när den internationella styrelsen (IEC) i februari 2006 antog de nya internationella biståndsriktlinjerna som numera internationellt benämns Human Rights Relief (HRR). Riktlinjerna innebär att Amnestyfonden nu inte bara kan ge stöd till personer som fått sina civila och politiska rättigheter kränkta eller till arbete som skall förhindra sådana kränkningar. Numera kan också personer vars ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter kränkts få stöd från Fonden. Också här ger Fonden stöd till förebyggande arbete. Svenska Amnestyfonden har varit mycket aktiv internationellt i framtagandet av riktlinjerna. Fondens arbete har blivit mer strategiskt och knutits närmare IS och rörelsens olika strategidokument- vårt bistånd utgår från den internationella strategiska planen (ISP), den internationella tvååriga handlingsplanen (ISOP), land- och kampanjstrategier samt svenska sektionens handlingsplan.
Fondens arbete och beslut om stöd sker alltid i nära samråd med IS utom vad gäller stöd till asylsökande i Sverige. Till stöd vid bedömningar av asylansökningar erhåller fondstyrelsen rekommendationer från Amnestys flyktingrådgivande grupp som består av flyktingansvarig på sekretariatet och en person från Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.
Alla beslut som rör biståndet tas ur ett genusperspektiv, det vill säga en analys av hur biståndet påverkar såväl män, kvinnor, flickor som pojkar. Amnestys bistånd får inte bidra till diskriminering av någon grupp.

Amnestyfondens stöd till Brasilien visar hur IS:s landprogramsstrategi avspeglas i biståndet: Fonden ger stöd till arbete mot diskriminering och polisvåld genom stöd till marginaliserade grupper i en av Rios favelor som utsätts för polisvåld och där ungdomar lätt drivs in i narkotikahandel och kriminalitet. Vidare förmedlas stöd till utbildning i mänskliga rättigheter till anhöriga till personer som godtyckligt sitter häktade- också med fokus på marginaliserade grupper. Likaså har vi beviljat medel till en lokal organisation som arbetar mot straffrihet och ger rehabilitering till tortyröverlevare. Fonden ger också stöd till juridiska ombud som arbetar med vägledande fall i ursprungsfolks kamp för sina landrättigheter samt ett projekt som arbetar med att stärka en grupp inom ursprungsfolket Guarani-Kaoiwá så de själva kan kräva sina mänskliga rättigheter.


En tredjedel av biståndet, närmare 1 mkr, utbetalades till så kallade "Specialprojekt" som behandlas med stor försiktighet och konfidentialitet. Några skäl till att sekretessbelägga dessa ansökningar kan vara att mottagaren kan utsättas för fara eller att stödet försvårar möjligheterna för Amnestys fortsatta utrednings- och kampanjarbete.

Fondens arbete till stöd för flyktingars och migranters rättigheter i Sverige omfattade asylsökande som fick stöd till att bekosta juridiska ombud och utredningar av tortyr- och traumaskador. Internationellt beviljades medel för uppehälle och medicinsk vård till flyktingar som håller sig gömda under asylprocessen eller väntar på kvotflyktingplacering.
Antalet ansökningar från asylsökande i Sverige gick under året ner med 50%, och sammanlagt erhöll 12 personer, 7 män och 5 kvinnor, rättshjälpsstöd.

Människorättsförsvarare och samvetsfångar är den målgrupp som Amnestyfonden under året kanaliserat mest bistånd till (75%). Inom ramen för "Specialprojekt Afrika" har en MR-försvararfond upprättats till stöd för kvinnliga och manliga MR-försvarare som ofta i samband med manifestationer godtyckligt grips och förs till häkten på obestämd tid där de utsätts för tortyr och sedermera fängslas. En pool med jurister och advokater finns ständigt tillgängliga för att omedelbart verka för dessa personers frigivning och därmed även hindra att personerna utsätts för tortyr.

I Colombia ges tillfälligt stöd till hotade MR-försvarare vid härbärgen. Fortsatt stöd har under året givits till ett "Specialprojekt i Asien" för att anmäla "försvinnanden" och hålla de juridiska processerna vid liv. Inom ramen för "Specialprojekt i Asien och Mellanöstern" beviljades medel till före detta samvetsfångar för att starta egna verksamheter. De frigivna är ofta hänvisade till familj och släktingar för sin försörjning. Behovet av medicinsk behandling efter frigivningen är stort och läkarvård är ofta alltför dyr. Den ekonomiska situationen i kombination med det fysiska och psykiska hälsotillståndet innebär en mycket svår livssituation för de frigivna.

Alla beslut fattas på Amnestyfondens styrelsemöten, med undantag av om en ansökan är mycket brådskande, då kan beslut fattas mellan två styrelsemöten. Ansökan skickas då till styrelsen via e-mail, varefter resp. ledamot mailar eller ringer in sina svar. Beslut och förmedling av stöd kan i mycket akuta fall ske inom 24 timmar. Vid mycket brådskande ärenden som gäller mindre belopp fattar ordförande beslut och stöd kan förmedlas omedelbart.

Uppdragsgrupper inom fondstyrelsen arbetade under året med att ta fram en genuspolicy, utformning av Amnestyfondens strategiska bistånd, riktlinjer för uppföljning, utvärdering och uppdragsbeskrivningar, ansöka om permutation av Fondens stadgar hos Länsstyrelsen, specialgranska organisationers rapportering samt vidareutveckla Specialprojekt MDE.

Uppföljning av Fondens bistånd sker genom utredningsteamen på IS som har löpande kontakt med organisationer och personer som erhållit stöd från Fonden samt genom Fondens egna projektbesök. Amnestyfonden har under året på plats följt upp projekt och mött enskilda människorättsförsvarare i fyra länder i Afrika, Amerika, Centralasien och Mellanöstern.
Fonden har under verksamhetsåret inbjudits till IS vid två tillfällen för att diskutera arbetet med människorättsförsvarare samt vidareutvecklingen av ett Specialprojekt. I samband med dessa besök gavs även tillfälle till samtal med utredare för olika landprogram.

Amnestyfonden har tillsammans med sektionen fortsatt arbetet med påverka Sveriges hållning till det internationella förslag som lagts fram av Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF). Förslaget avser att hindra finansiering av terrorism inom den ideella sektorn. Amnestyfonden och svenska sektionen har bl a haft ett gemensamt seminarium på bokmässan i Göteborg.

Styrelsen har under verksamhetsåret haft 8 protokollförda styrelsemöten. Efter varje styrelsemöte informerar styrelsen på den interna hemsidan om diskussioner som förts och beslut som fattats.

Vid svenska sektionens årsmöte i Göteborg i maj 2006 valdes Amnestyfondens styrelse som består av sju ordinarie ledamöter: Amelie Bendz (ordförande), Mårten Bengtsson, Maria Bexelius, Ernesto Katzenstein, Elisabeth Lundgren (vice ordförande), Sven Olsson, Bob Vellucci (personalrepresentant), samt tre suppleanter: Annika Flensburg, Katarina Hammarberg samt Sara Ångström (suppleant till personalrepresentanten).

____________________________________________________________________________________________

Skapat av : Kristina Lindquist	Index: ORG 50/016/2007	Kategori: Organisation - Årsmöten - Inför
Ändrat: 2007-03-22	År: 2007	Status: Medlem

____________________________________________________________________________________________