| ____________________________________________________________________________________________ Årsmöteshandbok, förslag till arbetsordning, förklaringar ____________________________________________________________________________________________
Till: Årsmötet 2006  ÅRSMÖTESHANDBOK FÖRSLAG TILL ARBETSORDNING
FÖRKLARINGAR ÅRSMÖTESHANDBOK 2006 FÖRE ÅRSMÖTET Årsmötet är sektionens högsta beslutande organ. Enligt sektionens stadgar behandlas motioner och styrelsens förslag endast udda år, jämna år hålls en MR-konferens i anslutning till årsmötet, som då endast fattar beslut om viss formalia, ansvarsfrihet och personval. På årsmötet 2006 föreslås att även frågan om Amnestys inställning till abort behandlas, eftersom sektionsstyrelsen vill ha vägledning i frågan inför fortsatta diskussioner på det internationella ordförandeforumet (Chairs Forum) under sommaren 2006. Före årsmötet bör du därför förbereda dig väl genom att läsa igenom årsmöteshandlingarna och, om möjligt, diskutera de aktuella frågeställningarna i din grupp, på distriktsmöten eller i andra sammanhang där de tas upp. Ta också del av debatten på Amnestys interna hemsida, tillgänglig för medlemmarna. För att årsmötet ska fungera smidigt behöver du känna till gängse föreningsteknik. Arbetsordningen är de regler som styr proceduren i årsmötesförhandlingarna. Läs noga igenom förslaget till arbetsordning så att du vet hur årsmötesförhandlingarna kommer att föras. ÅRSMÖTESDELTAGARE Alla som betalat sektionens medlemsavgift för föregående eller innevarande år samt uppfyllt kraven på anmälan och inbetalning av årsmötesavgift, har yttrande- och rösträtt vid årsmötet. När du begär ordet eller röstar vid votering, ska du visa ditt röstkort, som är personligt och försett med ditt deltagarnummer. Röstkortet får du när du registrerar dig på själva årsmötet. ÅRSMÖTET BÖRJAR Efter årsmötets öppnande upprättas först röstlängden. Därefter förrättas val av funktionärer; årsmötesordförande, sekreterare, justerare samt rösträknare, följt av bl a fastställande av dagordning och arbetsordning för årsmötet (för mer detaljerad redovisning, se årsmötesdagordningen). De tilltänkta funktionärerna brukar tillfrågas i förväg, eftersom många av uppdragen är ganska betungande. Sekreterarna ansvarar för årsmötesprotokollet, som är ett beslutsprotokoll. Endast besluten i plenum redovisas, inte eventuella diskussioner som föregår besluten. Rösträknarna räknar röster vid voteringar och val. Justerarna kontrollerar att protokollet på ett riktigt sätt återger de beslut som fattats och de frågor som behandlats. Därför bör justerarna anteckna alla beslut under årsmötet. Mötesordförande går igenom förslaget till arbetsordning för att undvika tidsödande procedurfrågor i de fortsatta förhandlingarna. Årsmötet tar därefter upp sektionens och Amnestyfondens verksamhetsberättelser, revisionsberättelser samt frågan om ansvarsfrihet för sektionens och Amnestyfondens styrelseledamöter. Årsmötets uppgift är att granska verksamheten och kontrollera att den är riktigt beskriven i berättelsen. Därefter ska årsmötet ta ställning till att godkänna den samt bevilja styrelseledamöterna ansvarsfrihet. Om styrelsen grovt misskött verksamheten eller ekonomin, kan årsmötet vägra ge den ansvarsfrihet, vilket dock är mycket sällsynt. I sådana fall kan styrelsen avsättas eller välja att avgå. På årsmötet 2006 kommer det att vara möjligt för deltagarna att ställa frågor till sektionsstyrelsen och Amnestyfondens styrelse vid ett s k diskussionstorg. Det är därför viktigt att du är förberedd genom att ha läst verksamhetsberättelserna och tänkt igenom de frågor du vill ställa. DISKUSSIONS- OCH INFORMATIONSMÖTEN Beroende på vilka frågor årsmötet ska behandla ordnas diskussions- och informationsmöten. Dessa möten annonseras i förväg till årsmötesdeltagarna, och syftar till att ge styrelsen möjlighet till information om och avstämning av olika frågor. Styrelsen har beslutat att föreslå att frågan om Amnestys inställning till abort lyfts upp för diskussion på årsmötet 2006. I samband med eller i anslutning till årsmötet kan också andra möten och seminarier hållas. Arrangörer kan till exempel vara styrelse, sekretariat, samordnings- och specialgrupper. En del av dessa möten annonseras i förväg i förslaget till dagordning eller årsmötesutskicken, andra under årsmötets gång. PLENUM Av dagordningen framgår när behandling och beslut sker i plenum, då alla årsmötesdeltagare är samlade. Årsmötet i plenum ska jämna år behandla: - val av sektionsstyrelse, Amnestyfondens styrelse, revisorer, granskningskommitté och valberedning - andra eventuella underlag som styrelsen sänt ut Det är samtliga årsmötesdeltagares ansvar att se till att tiden för årsmötet inte överskrids. VALBEREDNINGEN Valberedningens uppgift är att få fram kandidater till bl a sektionens styrelse. De som kandiderar har som regel under en längre tid varit aktiva i grupper och distrikt och nominerats av dessa. Styrelsekandidaterna bör vara föreningsvana personer som är beredda att avsätta mycket tid för uppgiften. Vanligt är att nya kandidater till styrelsen först blir nominerade som suppleanter för ett år. Valberedningens förslag till styrelse finns med i årsmöteshandlingarna, där även andra kandidater som nominerats inom den tid som anges i kallelsen kan presenteras. Under årsmötet 2006 kommer valberedningen att presentera sina kandidater och eventuella övriga nomineringar på diskussionstorget, där årsmötesdeltagarna har möjlighet att ställa frågor till de nominerade. Nomineringar kan göras fram till den tidpunkt som meddelas i början av årsmötet. Tänk på att om du nominerar någon till sektionsstyrelsen eller annan förtroendepost, ska du först fråga om hon eller han accepterar kandidaturen. Du bör dessutom vara beredd att presentera din kandidat inför årsmötet i plenum. Kandidaterna ges dessutom möjlighet att presentera sig själva och årsmötesdeltagarna har möjlighet att ställa frågor till dem. FÖRSLAG TILL ARBETSORDNING1. ÅRSMÖTESHANDLINGAR 1.1 Inför årsmötet föreligger förslag till dagordning och arbetsordning, verksamhetsberättelse och bokslut för sektionen och Amnestyfonden samt valberedningens förslag.2. PLENUM 2.1 Alla årsmötesbeslut fattas i plenum. 3. DEBATTREGLER 3.1 Efter föredragning av ett ärende kan talartiden begränsas. 3.2 Ordet begärs genom uppräckning av röstkortet. 3.3 I debatten kan både formella och sakliga förslag förekomma. Formella förslag berör beslutstekniken och tas alltid upp till beslut först. Formella förslag kan vara: - Bordläggning (frågans behandling uppskjutes till nästa årsmöte eller till annan tidpunkt under samma möte) - Remiss (frågan hänskjuts till en utredningsgrupp, styrelsen eller en person). Sakliga förslag kan vara: - ursprungsförslag - avslagsförslag - tilläggsförslag och ändringsförslag. Tilläggs- och ändringsförslag skall inte stå i strid med ursprungsförslagets huvudtanke. 3.4 Till årsmötet kan föreslås: - att bifalla/avslå ursprungsförslaget - att bifalla/avslå ändringsförslag - att bifalla/avslå nytt förslag. 4. ORDFÖRANDENS ROLL I PLENUM 4.1 Ordföranden ansvarar för förberedelserna och diskussionen under mötet i plenum. Ordföranden skall: - leda diskussionen - föra talarlista - notera alla förslag som framförs - ställa proposition - leda beslutsfattandet När ordföranden själv vill delta i debatten, skall han/hon anmäla sig på talarlistan. Då ordföranden i plenum har ordet, bör klubban överlämnas till den andre ordföranden. 5. TALARLISTAN 5.1 Talarlistan skall följas, men den bryts när någon begär - ordningsfråga - sakupplysning - replik. 6. STRECK I DEBATTEN 6.1 När någon begär streck i debatten skall ordföranden fråga mötet om streck skall dras. 6.2 När streck är beslutat skall de som önskar ordet anmäla sig på talarlistan. Den får därefter brytas endast för ordningsfråga eller sakupplysning. Replik bör ej beviljas. 6.3 Sedan streck har satts, får inga nya förslag ställas. 7. RÖSTNING 7.1 Röstning sker genom acklamation (bifall) eller votering. Vid personval sker röstning genom sluten omröstning om det finns fler kandidater än antal poster. 7.2 Vid acklamation kan den som anser att ordföranden har uppfattat utfallet felaktigt eller av annat skäl vill veta röstsiffrorna, begära votering innan klubban faller. Omröstning sker då genom handuppräckning med röstkort (försöksvotering). Den som då anser att ordföranden har missbedömt utfallet, kan begära rösträkning (votering med rösträkning). Rösträknarnas besked gäller. Vid lika röstetal gäller den mening som mötesordföranden biträder, utom vid val då lotten avgör. 7.3 Om så begärs sker gruppröstning. Då röstar i en andra omgång endast befullmäktigade ombud för arbetsgrupperna, varvid varje arbetsgrupp har tio röster. Avgörandet sker genom summering av de båda röstningsomgångarnas resultat. 7.4 Det förslag som fått flest röster vinner (enkel majoritet). 7.5 Förslag om stadgeändring eller bordläggning till nästa årsmöte kräver kvalificerad majoritet för att antas. 7.6 Den som önskar reservera sig mot ett beslut, skall dels anmäla det i samband med att beslutet är fattat, dels avge skriftlig reservation. 7.7 De förslag som inte behandlas inom den tid som angivits i kallelse till årsmöte bordlägges till nästkommande årsmöte. 8. PERSONVAL 8.1 Nominering av kandidater till poster som årsmötet skall tillsätta, skall vara presidiet tillhanda senast kl 12.00 den dag valet påbörjas. 8.2 Valberedningen redogör för sitt förslag och övriga nomineringar. 8.3 Kandidaterna presenteras för årsmötet: a) de kandidater som valberedningen föreslagit presenteras av valberedningen eller av kandidaterna själva b) övriga kandidater presenteras av förslagsställaren, av förslagsställaren utsedd person eller av kandidaterna själva. 8.4 Efter presentationen lämnar ordföranden ordet fritt för frågor och plädering. 9. PROPOSITIONSORDNING 9.1 Att ställa proposition är att fråga mötesdeltagarna vilket förslag de föredrar. En proposition skall alltid besvaras med ja. 9.2 Ordföranden föreslår en propositionsordning som skall godkännas av mötet. Om någon är missnöjd med ordförandens förslag, kan han/hon lägga fram ett motförslag. 9.3 Ett huvudförslag Om endast ett förslag föreligger, ställer ordföranden proposition först på bifall och sedan på avslag. "Bifalles förslaget?" De som vill bifalla svarar "ja". "Avslås förslaget?" De som vill avslå svarar "ja". 9.4 Två huvudförslag Om två eller fler förslag föreligger kan proposition ställas på olika sätt. Ordförande ger i sådana fall ett propositionsförslag till årsmötet. 10. PROTOKOLL 10.1 Årsmötets protokoll skall kort ange ärendets innehåll samt redovisa besluten (beslutsprotokoll). 10.2 Justerat protokoll skall utsändas till grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast tio veckor efter mötet. FÖRKLARINGAR Acklamation: Öppen röstning genom ja-rop. Ajournering: Kort paus i mötet. Arbetsordning: Detaljerad beskrivning av årsmötets arbetsregler. Beredningsgrupp: Arbetsgrupp vid årsmötet med uppgift att diskutera motioner och förslag samt lämna beslutsförslag till årsmötet i plenum. Bordläggning: Beslut i en fråga uppskjuts till ett senare tillfälle, vanligtvis till nästa årsmöte. Dagordning: Förteckning över de ärenden som skall behandlas vid årsmötet och beräknad tidpunkt. Gruppröstning: Det innebär att omröstningen sker i två omgångar. I den första omgången sker votering som vanligt. I den andra omgången röstar ombud för arbetsgrupperna. (Se stadgarna par. 8.5) Varje arbetsgrupp får då 10 röster och avgörandet sker genom att de båda röstningsomgångarna summeras. Detta röstningsförfarande är ytterst ovanligt och har under de senaste åren tillämpats endast en gång. Majoritet: Enkel majoritet: När det förslag, av två eller flera, som får flest röster vinner Absolut majoritet: När ett förslag måste ha minst hälften av alla avgivna röster för att vinna. Kvalificerad majoritet: När ett förslag måste ha minst 2/3 av alla avgivna röster för att vinna. Nominering: Namnförslag till förtroendeposter. Ordningsfråga kan gälla sammanträdesordningen, pauser eller streck i debatten. Plenum: Det forum vid årsmötet där alla årsmötesdeltagare är samlade och där frågorna slutligen avgöres genom röstning. Presidium: De funktionärer som leder årsmötets arbete i plenum. Replik: Om en talare missförstås eller blir personligen angripen, har han eller hon rätt till replik. Man begär "replik" och talarlistan bryts. Ett sådant inlägg skall vara mycket kort och replikrätten får inte utnyttjas till en serie replikskiften, där andra inte kan gripa in. Reservation: Varje deltagare har rätt att reservera sig mot ett beslut som man ogillar. Det innebär att reservanten har en avvikande mening och vill dokumentera den. Man skall då ropa "Jag reserverar mig" i samband med att ordföranden meddelar beslutet. Reservationen, som skall inlämnas skriftligt före årsmötets slut, protokollföres. Röstkort: Ett personligt kort försett med deltagarnummer, som alla årsmötesdeltagare med yttrande- och rösträtt får. Röstlängd: Förteckning över alla årsmötesdeltagare som har yttrande- och rösträtt. Sakupplysning: Om någon vill ge en sakupplysning som är viktig i den fråga som just behandlas, begär man att få ge en sakupplysning och får då omedelbart ordet. Sakupplysningen får dock inte vara ett inlägg i debatten. Slutjustering: Årsmötesprotokollet granskas och godkänns av de valda justerarna. Streck i debatten: När någon begär streck i debatten innebär det att denna kan begränsas. Man kan begära streck när talarna upprepar argument eller debatten pågår så länge att inget nytt tillförs den. När streck har satts, får inga nya förslag läggas fram. Se vidare Förslag till arbetsordning punkt 7. Votering: Omröstning.
|