| ______________________________________________________________________________________ Samordningar - Europa ______________________________________________________________________________________ EUROPA EERAN EERAN står för Östeuropa och består framför allt av länderna på Balkan, utom Grekland. Under året har vårt gruppantal ändrats och från att det under många år varit fyra grupper, blev det två grupper till som nu arbetar med EERAN. Däremot har vi mist en grupp from detta årsskiftet och det är grupp 166, som varit med sedan starten av EERAN. Tack för allt arbete ni lagt ner på EERAN! Under året har vi arbetat med åtta RAN-fall och ett fall av vad som kallades: "Request for rapid reponse on Croatia". Vi har medverkat till att en fånge frigivits från Bosnien-Hezegovina, men annars har det varit ganska svårt att arbeta med konflikterna - inbördeskriget - i forna Jugoslavien. Vi har t o m fått RAN-fall, som det inte gått att arbeta med alls, eftersom breven inte ens släpptes igenom. I början av året deltog jag vid invigningen av en Kosovo-albansk kulturvecka i Göteborg och i början av april 1995 hade generalsekretaren Anita Klum och jag nöjet att få träffa den av den albanska befolkningen i Kosovo utnämnde president Rugova vid hans besök i Stockholm. Vi kunde då bl a tala med honom om svårigheterna att få veta vad som händer de kosovoalbaner, som skickas tillbaka. (Det har dock varit stopp på ut/av-visningarna till Kosovo under i stort sett hela år 1995, men man kan ju befara att de tas upp nu igen, eftersom kriget i Bosnien-Herzegovina är slut.) Siv Erikson FORNA JUGOSLAVIEN/ALBANIEN Den 23 mars 1995 utsågs jag, Eva Gustafsson och Anna Spets till nya samordnare för forna Jugoslavien och Albanien. Det har varit ett mycket händelserikt första år som samordnare. Under den första tiden som samordnare har vi försökt läsa in oss på våra länder. P.g.a. utvecklingen i forna Jugoslavien har vi fått en mängd information om landet från IS, London och från Amnesty i Stockholm Under året har vi haft 5 grupper som arbetar med aktionsfall främst från Bosnien-Herzegovina och Kosovo. Under hösten 1995 har vi en gång i månaden skickat våra grupper landinformation och annan relevant information. Den 31 mars till och med den 2 april 1995 deltog jag i ett möte som Amnesty anordnade på Foresta, Lidingö för samordnare och specialgrupper i Norden. Det var ett mycket givande möte för mig som ny samordnare. Vi diskuterade bl.a. samordnarens roll. Under tiden den 15 september till och med den 17 september 1995 deltog jag i ett möte i Wien, där samordnare för forna Jugoslavien från hela Europa och USA deltog. Vi fick bl. a. värdefull information från IS hur de i dag arbetar med forna Jugoslavien. Sedan diskuterade vi hur vi som samordnare skall kunna motivera våra grupper att jobba vidare med sina aktionsfall trots att grupperna inte får några svar på de brev som skickas. Under oktober 1995 startade Jugoslavien kampanjen och i den deltog alla våra grupper. Som samordnare deltog vi genom att bl.a. utforma förslag till brev som sedan användes i vädjandefallen. Kontakten med IS i London har varit mycket bra under året. Vi har fortlöpande fått en stor mängd information om vad som händer i forna Jugoslavien. Vid ett flertal tillfällen har vi haft kontakt med IS per telefon, fax och brev och vi har alltid fått ett snabbt bemötande. Med tanke på den enorma arbetsbelastning som Öst-Europateamet på IS har haft under 1995 har de varit mycket hjälpsamma mot oss samordnare. Även samarbetet med Amnesty i Stockholm har varit mycket gott under året. ALBANIEN Vi har ännu inga aktionsfall i Albanien. Under året har vi fått en del information från IS ang. förhållandena i Albanien. Eva Gustafsson RUMBA:Bulgarien, Rumänien Vi har under året varit samordningsgrupp för följande länder: Bulgarien Rumänien Tidigare hette samordningsgruppen Balsam och försökte då även samordna arbetet på fd Jugoslavien och Albanien. I våras övertog dock andra det svåra arbetet på fd Jugoslavien och Albanien. Under våren flyttade hälften av Balsams, den fd samordnings-gruppen 5, medlemmar utomlands och samordnings-gruppen består numera endast av två medlemmar som fortfarande bor kvar i Lund. Vid årets slut samordnade vi action files i Bulgarien, 6 i Rumänien. Grupperna med fall i Rumänien får svar ibland och där har vi haft hjälp av en duktig översättare. Vi har under året tagit fram landprofiler för både Bulgarien och Rumänien. Under hösten har en Rumänien-kampanj genomförts där de svenska grupperna med Rumänienfall deltagit. Agneta Nilsson Sverker Werin RYSSLAND Efter omstrukturering av verksamheten har samordningens geografiska område minskat från att ha omfattat hela det forna Sovjetunionen till att nu avse Ryska Federationen. Denna omställning har av naturliga skäl medfört en radikal minskning av våra arbetsgruppers antal, vilket vid årets slut nedgått till fem. Samtliga fångfall avsåg dödsstraff för mord, det grövsta fallet mord på elva unga pojkar. Inga fångfall under året har gällt samvetsfångar. Från att under sovjetepoken huvudsakligen ha ägnat sitt arbete åt samvetsfångar har samordningen sedan flera år enbart fungerat som "dödsstraffsgrupp" Samordningens verksamhet har därmed ändrat karaktär, eftersom arbetssättet på gruppnivå är helt annorlunda än det traditionella. Tidigare bestod detta i viss mån i att man försökte skriva till fången själv och hans familj. I den mån sådana kontakter förekommer sköts de numera av IS centralt. De uppgifter man får om fången är ofta mycket knapphändiga, kanske bara en tidningsnotis om domen. Under året har dödsstraff införts för två nya brott och man kan notera att president Jeltsin avslagit nådeansökningar i större omfattning än tidigare år. Övergreppen mot den egna befolkningen i Tjetjenien har fortsatt under året och de omänskliga förhållandena i ryska häkten och fängelser innebär oförändrat den numerärt mest omfattande kränkningen av de mänskliga rättigheterna i Ryssland. AI:s fånglistor för december upptog det oaktat endast två fall av tortyr. Samordningens kontakter med grupperna har bestått i besvarande av förfrågningar och utskick i form av nyhetsbulletin, ytterligare liknande bidrag via OSS/Baltikum-samordningens "Nytt från OSS" samt undertecknads biträde med översättningar. från ryska . Undertecknad har för samordningens räkning deltagit i seminarier om utvecklingen i Ryssland (Olof Palmes Internationella Centrum) och mänskliga rättigheter (Utrikespolitiska Institutet). Undertecknads debattartikel i DN av den 18 april med rubriken "Ryssar dör i häktena" avsåg att väcka opinion mot Rysslands inträde i Europarådet innan kränkningarna av fångars mänskliga rättigheter upphört. I februari deltog våra samordnare i möte för landinformation med styrelsen. Det pressade tidschemat för mötet upplevdes som en besvikelse. I september deltog undertecknad i Europasamordnarmötet på sekretariatet i Stockholm. I oktober deltog Margaret Akerlundh i möte på sekretariatet med "OSS/Baltikum-samordningen", som är en samarbetsgrupp bestående av samordnare och samordningsgrupper för de länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Tanken med detta är bl.a. att få en bättre överblick över vad som händer i regionen . Samarbetsgruppen har egen sekreterare . Inom ramen för våra internationella kontakter har vi utväxlat nyhetsbulletiner med systersamordningen i Norge, med vilken untecknad korresponderat angående Sergej Kovaljovs nominering till fredspristagare. Personellt har Ryssland-samordningen under året decimerats till två aktiva medlemmar. Våra vädjanden till styrelsen i början av sommaren att visa moderation i agerandet mot vår samordnare Henry Berglund i samband med debatten i Amnesty Press vann tyvärr inget gehör. Hans Liljeson SURAN 1995 har varit mitt första år som samordnare, ett händelserikt och roligt första år! Den första tiden gick naturligtvis åt till att försöka bringa ordning i alla inkommande papper och komma underfund med vilka som skulle distribueras vidare till grupperna, vilka som skulle arkiveras och vilka som skulle direkt till papperskorgen. Dessutom tog det viss tid att rekonstruera samordningen, vilken hade gått litet på sparlåga. För närvarande är antalet anslutna grupper inte fler än fyra, men detta antal kommer att utökas. Det kommer många aktioner på SURAN, och fler grupper behövs för att vi fullt ut skall kunna delta i alla, även om det lyckligtvis inte pågår aktioner på alla SURAN-länder samtidigt (SURAN täcker 16 länder; de f d sovjetiska republikerna samt Yttre Mongoliet). Under årets lopp har jag strävat efter att hålla en kontinuerlig brevkontakt med grupperna och genom korta sammanställningar av material bl a från IS hålla dem informerade om händelseutvecklingen i "deras" länder, d v s de landaktioner de för tillfället arbetat med. Att göra en sammanfattning av utvecklingen i samtliga SURAN-länder har jag bedömt som både avskräckande och kontraproduktivt. Vid sidan om gruppkorrespondensen har jag översatt en rapport, avsedd för IS, angående förhållandena i ett häkte i S:t Petersburg, vilket besökts av det tidigare distriktsombudet för Halland. Rapporten föranledde ett positivt svar från IS vad gäller Amnestys möjlighet att arbeta på de milt sagt undermåliga fängelseförhållandena i Ryssland - förhoppningsvis får vi se resultat nu när Amnesty öppnat ett kontor i Moskva. Dessutom har jag haft kontakt med och fått hjälp av IS angående ett flyktingfall, Sjirali Nurmuradov, en turkmensk författare som erhöll årets Tucholsky-pris. Tillsammans med Bodil Mortensson, Kaukasus-samordnare, har jag vid ett flertal tillfällen haft kontakt med en av Stockholms flyktingadvokater. Därutöver har jag deltagit i några seminarer, varav det intressantaste var ett om Tjetjenien, vilket genomfördes av Olof Palme International Centre i Stockholm. Som gruppsekreterare i OSS-samordningen, som omfattar landsamordningarna på f d Sovjet samt SURAN, har jag deltagit i försöken att utveckla samarbetet samordningarna emellan. Hitintills har det resulterat i ett gemensamt nyhetsblad med namnet "Nytt från OSS" som distribueras till samtliga grupper inom OSS-samordningen och som är tänkt att komma ut fyra gånger per år. Irene Österlund UKRAINA, VITRYSSLAND OCH MOLDAVIEN Samordningen bildades på våren -95. Den första tiden ägnades därför åt att sätta sig in i vad samordningsarbetet innebär, att läsa in sig på länderna samt att hitta ett fungerande sätt att organisera allt material. Under våren deltog jag (samordningsgruppen består enbart av en person; undertecknad) i utbildning för samordnare på sekretariatet samt ett samordnarseminarium. Jag har även deltagit i ett seminarium på Rosenbad gällande antisemitism i Ukraina och Ryssland. Efter denna inskolningstid tog jag kontakt med grupperna och har sedan dess skickat ett antal nyhetsbrev till dem. Under året har tre aktionsfall avslutats och för tillfället har samordningen endast två fall inom sitt ansvarsområde. Båda dessa fall gäller ukrainska medborgare dödsdömda för överlagt mord. Kontakten med grupperna har, med undantag för något vykort och enstaka telefonsamtal, i stort sett varit en envägskommunikation. Under hösten samlades hela OSS-samordningen och diskuterade närmare samarbete, något som utmynnade i ett gemensamt nyhetsblad som skickas till alla grupper som arbetar med f.d. Sovjetunionen. Bladet ar tänkt som ett komplement till de ordinarie nyhetsbreven och ska komma ut fyra gånger per år Landprofiler har påbörjats under året men ännu är ingen är färdig. Samordningsgruppen har inte haft någon direkt kontakt med IS under året. Britta Holmberg VÄSTEUROPA / WERAN Samordningen består av fyra personer. Även Grekland/Cypem-samordningen ingår numera i den här samordningen. Sex grupper deltar i arbetet med WERAN. Under 1995 har IS sänt ut 30 WERAN-aktioner, de svenska grupperna har deltagit i 18 av dessa. Liksom föregående året har så gott som alla aktioner gällt polisbrutalitet gentemot personer av utländsk härkomst. Nästan hälften av de fall som de svenska grupperna arbetat med har gällt Tyskland. Under våren och sommaren lade alla grupper ned ett stort arbete på en övergripande Tysklands-aktion som byggde på en omfattande rapport ("Ausländer als Opfer - Polizeiliche MiBhandlungen in der Bundesrepublik Deutschland", Al-index EUR 23/06/95). Rapporten tar upp 70 fall av polisbrutalitet gentemot flyktingar, asylsökande och invandrare. Nästan inga av de misstänkta poliserna har åtalats och ingen kompensation har utgått till offren. En medlem av en arbetsgrupp undersöker f n om det vore möjligt att föra en civilprocess mot staten i fall då förundersökningen mot enskilda polismän lagts ned ,"i brist på bevis", för att åtminstone få ut skadestånd och ett principiellt erkännande att offret blivit misshandlat i polisens förvar. I samband med aktionen uppvaktades Tyska ambassaden. Grekland/Cypern-samordningen har under året givit stöd åt de 6-9 grupper som har arbetat med adopterade samvetsfångar (vapenvägrare) i Grekland. Stödet ges huvudsakligen i form av utskick och material om Grekland. Utskick har gått även till grupper i Danmark och Norge. Sedan december 1995 har Danmark fått sin egen samordnare för Grekland. Inte heller under 1995 har svenska grupper haft adopterade fångar på Cypern. Trots begränsade resurser för Greklandsarbetet på IS i London har man lyckats fortsätta skicka rundbrev till samordnarna. Amelie Bendz Heinz Schmidt Lisbeth Segerlund Sia Spiliopoulou ____________________________________________________________________________________________
|