| ____________________________________________________________________________________________ Årsmöte i Mora 7 - 9 MAJ 1982 EJ REDIGERAT ____________________________________________________________________________________________
PROTOKOLL SEKTIONENS ÅRSMÖTE I MORA 7 - 9 MAJ 1982 OBS EJ redigerat Närvarande: Cirka 400 medlemmar samt nio gäster. Gästerna är: Dirk Börner, IEC, Thomas Hammarberg och Louise Vischer, IS, Birte Lindell, danska sektionen, Siv Ekström och Johanna Niemi, finländska sektionen, Peer Baneke, holländska sektionen, Kjartan Sörland, norska sektionen samt Horst Stasius, schweiziska sektionen 1 Årsmötesdeltagarna hälsas välkomna till mötet av Jan Kapla, grupp 249 i Mora. 2 Årsmötesdeltagarna hälsas välkomna till Mora av Anders Jonsson, ordförande i kommunfullmäktig~Ti~!~ra. 3 Sektionens ordförande Ivar Asp inleder mötet och förklarar det öppnat. Ivar hälsar också gästerna varmt välkomna. 4 Dagordningen (Bilaga 1 "Årsmötet 1982" sid 3) Beslut Mötet fastställer föreslagen dagordning med följande tillägg: en ny motion (B 8) skall behandlas. Motionens rubrik: "Höjd gruppavgift redan 1982". Bakom motionen står Tony Öhrling, sektionens kassör. 5 Arbetsordningen (Bilaga i sid 27-28) Beslut Mötet fastställer föreslagen arbetsordning liksom förslaget om gemensam manifestation i Mora under lördagen. 6 Röstlängden Beslut Mötet beslutar att den av arrangörerna avprickade deltagarförteckning(Ja-n skall utgöra röstlängd.Numrerade röstkort finns utdelade till alla deltagare. 7 Mötets offentlighet Beslut Mötet skall vara offentligt. 8 Har mötet utlysts stadgeenligt? Beslut Mötet har utlysts i enlighet med stadgarna. 9 Val av årsmötesfunktionärer Beslut Mötesordförande blir Ivar Asp och Lisbeth Kohls. Sekreterare blir Roger Bydler, Siv Wegerdal ~igren och Erik Zachrison. Till rösträknare och justerin smän utses Arne Bäckström och Bruno Morän. Redaktionsutskottet ska bestå av Gun-Sofie Asplund, Brita Bodén, Lillemor Bydler, Bo Lindbiom, Lars Ronnås och Magnus Roselius. 10 Styrelsens verksamhetsberättelse för 1981 inklusive resultaträkning och ba1ansräkningQBi~a~a2 "Detta gjorde Svenska Amnesty 1982" sid 45-46 Beslut Styrelsens verksamhetsberättelse avseende sektionen godkänns. Resultat-och balansräkningarna fastställs. Il Revisorernas berättelse ( Bilaga 2 sid 47) Beslut Berättelsen avseende sektionen läggs till handlingarna. 12 Styrelsens ansvarsfrihet Beslut Sektionens styrelse beviljas ansvarsfrihet för 1981. Amnestyfondens verksamhetsberättelse för 1981 inklusive resultaträk-ning och balansräkning ( Bilaga 2 sid 48~ 13 Beslut Fondens styrelses verksamhetsberättelse godkänns. Resultat- och balansräkningarna fastställs. 14 Revisorernas berättelse (Bilaga 2 sid 49) Beslut Berättelsen avseende Amnestyfonden läggs till handlingarna. 15 Styrelsens ansvarsfrihet Beslut Fondens styrelse beviljas ansvarsfrihet för 1981. 16 Beslut Beredningsgrupper (Bilaga 1, bilaga 3 - motion B8, bilagorna 4,5,6 - diskussionspapper till årsmötet 1982) Mötet beslutar dela upp sig i fyra grupper: A) Organisationsfrågor B) Ekonomi C) Policyfrågor och arbetsformer D) Intern och extern information Motionerna och styrelsens förslag behandlas av grupperna enligt den av styrelsen utsända planen. Motion B 8 förs till grupp B. De tre före-liggande 5 k diskussionspapperen fördelas enligt följande: "Den lokala A 1-gruppens arbete" till grupp A, "Sektionens ekonomi" till grupp B och "MEK-kommitténs rapport" till grupp C. 17 Valberedningen (Bilaga I sid 26) Marie Andersson, sammankallande i valberedningen, redogör för bered-ningens förslag samt namnger de personer som nominerats till olika poster. 18 Styrelsens kommentar till motionerna (motion A 1) Beslut Mötet bifaller motiQnen. 19 Förslag till stadgeändringar (A 3) Beslut 1. Mötet beslutar enhälligt ändra sektionens stadgar enligt följande: (siffrorna refererar till stadgarnas punkter) 3.4 (Tillägg) För att genomföra styrelsens beslut och ge service till distrikt, grupper och~medlemmar skall sektionen upprätt- hålla ett sekretariat. 4.2 14 veckor före årsmötet 4.3 ... tio veckor före årsmötet 4.4 A. Följande handlingar skall utsändas till alla medlemmar senast sex veckor före årsmötet - styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk årsredovisning - revisorernas berättelse B. Följande handlingar skall utsändas till alla ru er, distrikt och årsmötesdeltagare senast sex veckor f~ré~rs~ö~t 4.5 4.6 5.3 7.1 7.2 7.3 7.7 11.1 - motioner som inkommit inom föreskriven tid samt styrelsens kommentarer till dessa - styrelsens övriga förslag - valberedningens förslag avseende stadgeenliga val val av styrelse a) ordförande, för en tid av två år (väljs vartannat år) b) kassör, för en tid av två år (väljs vartannat år) c) ytterligare tre ordinarie ledamöter, för en tid av två år d) fyra suppleanter, för en tid av ett år Avskrift av justerat protokoll skall utsändas till alla grup-per, distrikt och årsmötesdeltagare senast tio veckor efter årsmötet Avskrift av justerat protokoll skall utsändas till alla grup-per, distrikt och mötesdeltagare senast tre vecko~ efter extra medlemsmöte. Styrelsen består av 14 personer: ordförande, kassör, personal-representant och ytterligare sex ordinarie ledamöter samt fern suppleanter, varav en är personlig ersättare för personalrepre-sentanten. Ordförande och kassör väljs särskilt av årsmötet för en tid av två år med val av ordförande ena året och kassör andra året. Sex ledamöter väljs ~v årsmötet för en tid av två år med val av halva antalet vid varje tillfälle. Fyra suppleantervaljs av årsmötet för en tid av ett år. Ledamöter och suppleanter kan återväljas. Vid vakans kan årsmöte eller extramedlemsmöte förrätta fyl 1 nadsval. (Tillägg rad 3): ... sedan minst ett år och som är medlem av Amnesty International. (Tillägg rad 5): Personalrepresentant skall inte samtidigt vara styrel sens sekreterare. Styrelsen utser inom sig vice ordförande och fördelar andra arbetsuppgifter. Förslag till ändring av sektionens stadgar skall vara st~r~~-sen tillhanda tio veckor före årsmötet, och skall med styre~-sens yttrande utsändas till alla 9rupper, distrikt och års mötesdeltagare senast sex veckor före årsmötet Beslut 2. Ovanstående stadgeändringar är omedelbart justerade och i kraft. Beslut 3. Mötet beslutar att kassören 1982 skall väljas på ett år. 4 Beslut 4. Mötet uppmanar styrelsen att i kall?lse till årsmötet meddela att verksamhetsberättelsen kommer att sändas till alla medlemmar, att öv-riga årsmöteshandlingar skall sändas till £rupper (10 ex), distrikt (5 ex) och årsmötesdeltagare, samt att andra medlemmar kan kostnads-fritt beställa årsmöteshandlingar från sektionens sekretariat. 20 Sektionens styrelse - sammansättning och arbetsformer (A 4) Beslut Mötet avslår motionens förslag till stadgeändringar med hänvisning till de stadgeändringar som beslutats med anledning av motion A 3. ~vriga förslag i motion A 4 avslås av mötet. 21 Styrelse, distrikt och specialgrupper (A 5) Beslut Mötet avslår motionens förslag till stadgeändring. Motionens förslag 2-4 överlämnas till den nya styrelsen. 22 Att vara styrelsemedlem, distriktsombud m m (A 6) Beslut Mötet beslutar uttala följande: "Varje person som är vald till uppdrag inom sektionen bör vara medlem av arbets- eller annan specialgrupp och följa dess arbete". Motionen anses härmed besvarad. 23 Val av styrelse Bes~ut 1. Mötet väljer enhälligt Ulla Birgegård till ordförande för två år. Beslut 2. Gundhild Eriksson föreslås och vä~js till kassör på ett år. Mot detta beslut reserverar sig 24 deltagare med följande formulering: "Reservation mot beslut om att val av kassör skall ske mot valbered-ningens uttryckliga ~sikt. - För en organisation med en verksamhet av Amnesty Internationals Svenska Sektions karaktär är kassörspostens vikt ungefär samma som ordförandepostens. Att motsvarande förfarande skulle accepteras för ett ordförandevai är fullkomligt otänkbart. - Det kan normalt aldrig accepteras att processen med inskolning i styrelsearbetet skall frångås på en av de två viktigaste styrelse-posterna och mot valberedningens uttalade åsikt." Beslut 3. Till ordinarie ledamöter väljs Brita Bodén, Monica Lindholm och Kerstin Sundman för två år. (Ordinarie ledamöter i övrigt - valda 1981 - är Amelie Bendz~ Agneta Berg och Bodil Hansson). Beslut 4. Till suppleanter väljs (i denna ordning): Per Stadig, Manne Wängborg, Inger och Eva Magnusson för ett år (1 styrelsen ingår även två representanter valda av sekretariatets personal: Kerstin Höijer (ordinarie) och Brita Grundin (suppleant)> 24 Val av revisorer Beslut 1. Till ordinarie revisorer väljs va'. Asp och Leif Lundqvist. Beslut 2. Till suppleanter väljs Gunnar Blomberg och Karl-Axel Elmquist. 5 25 Val av valberedning Beslut Mötet väljer en valberedning med följande sammansättning: Ordinarie: Malcolm Hansson (sammankallande), Lisbeth Kohls och Sibylle ~d~eni us Suppleanter: Magnus Breidne, Lena Gedin och Eva Sandhammar. 26 Sektionens årsmöte 1983 Distrikt tre erbjuder sig att anordna årsmötet 1983 i Halland. Er-bjudandet mottas med tacksamhet av mötet. 27 Anföranden av mötets gäster Mötet får lyssna till anföranden av Thomas Hammarberg, Louise Vischer och~Dirk Börner. 28 Uttalanden ( bilaga 7> Beslut Mötet godkänner ett förslag till uttalande utarbetat av redaktions-utskottet. Uttalandet skall översättas till engelska. Det skall sändas ut med maj månads Gruppnytt i både svensk och engelsk version. Uttalandet bifogas som bilaga till detta protokoll. 29 Avgifter 1983 (motion.~ 7) Beslut 1. Mötet beslutar att avgifterna 1983 skall vara: - medlemsavgiften (hel) 120 kr - medlemsavgiften (del> 60 kr - gruppavgiften 5.000 kr Beslut 2. Mötet beslutar att de grupper som så kan, varje kalenderår skall göra en skriftlig utfästelse om hur stort bidrag, förutom den ordi-narie gruppavgiften, gruppen tror sig ha möjlighet ge till svenska sektionen Beslut 3. Styrelsen skall utreda förslaget att make/maka/sambo till fullt betalande Amnestymedlem endast skall behöva betala delmedlemsavgift. 30 Bibehållen gruppavgift och radannonser <B 6) Förslaget om frysning av gruppavgiften dras tillbaka av motionären. Beslut Mötet avslår förslaget om radannonser i verksamhetsberättelsen 31 Reducerad gruppavgift för nya grupper (B 5) Beslut Mötet~bes1utar att nya grupper skall betala reducerad avgift under de två första åren för att nå full avgift år tre. Första~året reduceras ävgiften med 2.0O0~kronor, andra året med 1.000 kronor. 32 Ti dsbegränsni ng Beslut Mötet beslutar införa en tidsbegränsning på två minutér för alla inlägg. 33 Rambudget för 1983 Beslut 1. Mötet uttalar att budgeten i princip skall vara balanserad. Beslut 2. Mötet godkänner den framlagda rambudgeten med en omslutning på 4.3 mkr. Mötet framhåller att budgeten är en rambudget som styrelsen i detalj äger rätt att fastställa. Den skall utsändas till grupperna före årets slut. Vidare uttalar mötet: Vi a~r medvetna om att nivån p~ vår verksamhet kräver st brr~ kostnader c>ch följaktligen också högre intäkter Styrelsen skall därt~r fram till slutlig fastställelse av budgeten säkerställa de extra tillskott av intäkter som krävs, eljest får verksamheten skäras ned. 34 Placering av sektionens medel (B 1) Beslut I Mötet beslutar att sektionens reserver placeras så att de ger hög avkastning utan att kapitalet riskeras eller att Amnestys anseende kommer till skada. Beslut 2. Styrelsen skall till årsmötet 1983 avge rapport om hur kapital-reserven pl aceras. Beslut 3. Styrelsen skall, exempelvis med hjälp av en kommitté, låta utar-beta riktlinjer för kapitaiplaceringar med hänsyn till principern~ i beslut 1 ovan. 35 Gemensam insamlinysdag (B 2) Beslut 1. En speciell dag varje år görs till en riksomfattande insamlingsdag. Beslut 2 Medlemmar och samtliga grupper bör göra en massiv insats för att samla pengar till sektionen Beslut 3. De pengar som samlas in denna dag skall oavkortat gå direkt till sektionens verksamhet. Beslut 4. Styrelsen får i uppdrag att bestämma från år till år vilken dag som skall vara den gemensamma insamlingsdagen och att datum anmäls på årsmötet året innan. Beslut 5. Styrelsen får i uppdrag att noga förbereda denna insamlingsdag. 36 Gruppkonto för arbetsgrupper (B 3> Beslut Mötet avslår motionen. 37 Inflationsskyddat bidrag till fångar (B 4) Beslut Mötet anser motionen besvarad med följande uttalande: Fondstyrelsen har ej fastställt något maximibelopp. Under verksamhets året håller sig fondstyrelsen fortlöpande informerad om kostnadsläget. 38 Höjd gruppavgift redan 1982 (B 8) Beslut Mötet beslutar att gruppavgiften 1982 höjs till 4.500 kr på så sätt att den del som avser andra halvåret blir 2.500 kr' (betalas in i oktöber 1982). 39 Uteslutning av medlem (A 2) Beslut 1. Mötet beslutar att en medlem som uteslutits av styrelsen kan få _" detta omprövat av årsmötet 7 Beslut 2. Beslutet om denna möjlighet skall inte tas in i stadgarna. Beslut 3. Ovanstående beslut är omedelbart justerade. 40 Ekonomiska fördelar för vissa medlemmar (A 7> Bes lut Mötet avslår motionen. 41 Ersättning för merkostnader vid styrelsemöten (A 8> Béslut Mötet beslutar att uppdra åt den nya styrelsen att utarbeta riktlinjer för hur man ger styrelseledamöter och adjungerade ersättning för de faktiska merkostnader, som ofrånkomligen uppstår i samband med styr-el semötena. Riktlinjerna bör även omfatta andra uppdrag inom sektionen 42 Samordningar (A 9> Beslut Mötet instämmer i motionens syfte. Mötet beslutar att motionen till-sammans med styrelsens yttrande skall överlämnas till den nya styrel-sen. Det föreslagna seminariet bör vara öppet för alla samordnare. 43 Uppgifter för distriktsQmbud, samordnare och specialgrupper (A TO> Beslut 1. Mötet uppdrar åt styrelsen att utreda eller låta utreda på vilket sätt distriktsombud, samordnare och representanter för fackgrupperna kan ta över bevakningsuppgifter9 som tidigare legat på styrelsens le-damöter, och samtidigt närmare knyt~s till styrelsens normala verksam-bet för att i oh k~fr:ågor kunna ge bästa möjliga beslutsunderlag. Beslut 2. Utredningen bör förutsättningslöst granska den nuvarande ansvars-fördelningen, studera andra större sektioners uppbyggnad, samt lämna förslag om den framtida styrelsens storlek och arbetsuppgifter. Beslut 3. Utredningen bör redovisa sitt resultat till möte 1983. 44 Arbetsgruppens åtaganden (A 11) sektionens års- B'esl ut Årsmötet uppdrar åt styrelsen att internationellt verka för att en lokäl amnestygrupp skall långsiktigt arbeta för" minst ett adoptions-, utredrnngs- eller försvinnandefall. Vidare skall gruppen arbeta mot dödsstraff och tortyr, sprida information om rörelsen samt samla in pengar. 45 Grupprapporten (A 12) Beslut Mötet uppmanar - grupperna att med omsorg och två gånger om året fylla i denna rapport, - sekretariatet att arbetsgrupper som, trots påminnelser och påstöt-ningar från distriktsombud och samordningar~ icke lämnar in sin grupprapport fråntas fångfallet. - samordningarna att konsekvent följa upp och analysera grupprapport-eringen, - sekretariatet att, i de fall där samordningar saknas, utföra samord-narnas uppdrag. $1 8 46 Medlemsdemokratin (A 13) Beslut Mötet uppmanar - styrelsen och sekretariatet att under kommande verksamhetsår prioritera frågan om den reella innebörden och ambitionsnivån i vår medlemsdemokrati - styrelsen och sekretariatet att konsultera folk från fältet -distriktsombud, gruppsekreterare och "vanliga" gruppmedlemmar - i diskussionerna styrelsen att till årsmötet 1983 utarbeta konkreta åtgärdsförslag för att underlätta den demokratiska processen (t ex bättre informa-tionsrutiner, studiematerial om demokrati-ambitionen, regelbundna gruppsekreterarträffar> 47 Representativ demokrati <A 14) Beslut 1. Mötet beslutar att uppdra åt styrelsen att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utreda frågan om representativ demokrati. Beslut 2. Gruppen skall lägga fram förslag för beslut i frågan till års-mötet 1983. 48 Begreppet "politiska fångar" (C 1) Beslut Styrelsen får i uppdrag att verka för att ~ "politiska fångar" förklaras och förtydligas i sektionens trycksaker som har som målsätt-ning att värva nya medlemmar och informera allmänheten. Styrelsen bör tänka igenom termerna politisk fånge, åsiktsfånge osv, jämföra med andra sektioner och komma med ett väl genomtänkt förslag till nästa årsmöte. Termen samvetsfånge bör också beaktas 49 f~-i~~rsvinnandenc2) Beslut Mötet ger styrelsen i Lppdrag att utarbeta ett program för det fort-satta arbetet med "försvinnanden". I programmet bör arbetet för "för-svunna" barn uppmärksammas; att ta initiativ till ett samarbete mellan de olika sektionerna i utarbetandet av detta program. 50 Politiskt betingade "försvinnanden" som undersökningsfall (C 3) Beslut Mötet uppdrar åt styrelsen att Verka för att grupperna i ökad ut-sträckning skall kunna arbeta med politiskt betingade försvinnanden som undersökningsfall 51 Ekonomiskt stöd vid försvinnan~efall (C 4) Beslut Mötet uppdrar åt styrelsen att verka för en sådan ändring av arbets-reglerna, att en grupp som arbetar för ett individuellt försvinnande-faliskall kunna ge ekonomiskt stöd till den drabbade familjen också under den tid då fallét~forme1lt är ett undersökningsfall, och för öv rigt enligt samma villkor som nu gäller för adoptionsfall. 52 Nord- och Sydamerikas indianer (C 5) Beslut Mötet avslår motionen. 53 ~vergrepp mot indianer (C 6) Beslut Mötet avslår motionen. Reservation: Mot mötets beslut angående motion C 5 och C 6 reserverar sig Henrik Bruun, Agneta Tollin och Julie White, samtliga grupp3 i Uppsala. 54 ~rochtorterareC7) Beslut 1. Mötet uppdrar åt styrelsen att på internationella rådsmötet 1982 verka för att Amnesty intensifierar arbetet möt tortyr och hjälpen till tortyroffren. Beslut 2. Styrelsen skall också verka för.att Amnesty avstår från att agera för bestraffning av enskilda torterare. 55 Urgent Actions (C 8) Beslut Mötet avslår motionen. 56 MEK:s tillämpning i praktiken (C 9) Beslut Mötet avslår motionen. 57 Militär-, säkerhets- och polismateriel (MSP) (C 10) och Arbetsområdet MEK (C 11) Dessa båda motioner behandlas tillsammans. Beslut 1. Mötet uppdrar åt styrelsen att utarbeta riktlinjer för MEK-arbetet. Beslut 2. Mötet uppmanar styrelsen att verka för en begränsning av Amnestys åtagande inom MSP-området. Arbetet skall begränsas till att förse an-svariga persöner inom regeringar och företag med information o~de brott mot mänskliga rättigheter som Amnesty arbetar mot. 58 Utländska medborgare i sektionen (C 12) Beslut 1 Mö~tet avslår motionen. Beslut 2. Mötet uppmanar styrelsen att begära en definition av begreppet "national" vid rådsmötet 1982. 59 Personer fängslade på grund av sin sexuella inriktning (C 13) Beslut 1. Arsmötet uttalar att fängslande av homosexuella enbart för deras sex-uella inriktning måste ses som en kränkning av dessa människors funda-mentala rättigheter. Beslut 2. Årsmötet noterar vidare att även andra sexuella minoriteter kan ut-sättas för kränkningar - i en del fall också inom Als arbet~omr~de~: 3. Årsmötet noterar att det Internationella sekretariatet inte har kapacitet att genornf~ utredningar av lagstiftning om och behandling av homosexuella i olika ]änder, att en utvidgning av Als arbete på detta område dessutom kommer att~ kräva ett omfattande arbete för att förklara Als ståndpunkt och att en sådan omprioritering av Als inrikt-ning inte är önskvärd med tanke på att så stora uppgifter kvarstår inom rörelsens nuvarande arbetsområde. Beslut ct~ loBeslut 4. Årsmötet uppdrar åt styrelsen att föra fram dessa ståndpunkter och bedömningar i den internationella Al-debatten, bl a vid inter-nationella rådsmötet 1982. 60 Information och inskolning (D 1) Beslut 1. Mötet ger styrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som får utarbeta ett studiepaket som ger grundkunskaper till intresserade och nya medlemmar. Mötet rekommenderar fem personer att ingå i gruppen. Beslut 2. Förslaget till studiepaket, inklusive ekonomi och administra-tion. av det, bör vara klart och presenteras vid distriktsombuds-konferensen i december 1982. Beslut 3. Studiepaketet görs klart efter distriktsombudskonferensens och styrelsens utlåtanden i december för användning i grupperna redan våren 1983.61 Kursplan för internutbildning (D 2) Beslut 1. Arsmötet uppdrar åt styrelsen att låta utarbeta en kursplan för den. internutbildning som bör vara obligatorisk för alla anställda eller frivilliga som arbetar på svenska sektionens sekretariat. Beslut 2. Kursplanen bör bl a innehålla avsnitt om mandatfrågor och moment om hur beslut fattas inom organisationen, framför allt då det gäller prioriteringar, teknik och strategier. Kursen skall även ge kännedom om hur man bör lösa de problem som uppstår då olika uppfattningar i sakfrågor/mandatfrågor föreligger.Beslut 3. Kursplanen bör utarbetas i samråd med sakkunniga vid internationella sekretari atet.Beslut 4. Styrelsen bör slutligen verka för att denna kurspian kommer att tillämpas också för anställda vid andra sektioners sekretariat samt vid internationella sekretariatet. 62 Gruppnytt och Internen (D 4) Beslut Mötet beslutar att Internen fr 0 m hösten 1982 eller vid årsskiftet 82/83 blir en d~av Gruppnytt, t ex ett blad under särskild Internen-vinjett, att Internen även med denna form redaktionellt hanteras av en liten redaktionsgrupp utanför styrelse och sekretariat. Dess uppgift blir att i god tid före varje Gruppnytts tryckning leverera "färdigt" Internenmaterial till sekretariatet, att erbjuda varje grupp flera exemplar av Gruppnytt mot en avgift avt ex 5:-lex och år (beroende på sekretariatets ökade tryck- och administrationskostnad). 63 Gruppnytt (D 3>, Amnestynytt (D 5) och Gruppnytt <D 6) Dessa tre motioner behandlas tillsammans. Beslut Mötet beslutar överlämna motionerna till den nya styrelsen. I styrel-sens överväganden skall då även ingå besluten med anledning av motion D 4. i .~64 Ansvarig utgivare för Amnesty-bulletinen (D 7) Beslut 1. Mötet avslår motionen. Beslut 2. Mötet ger styrelsen/redaktionskommittén i uppdrag att till års-mötet 1983 ta fram bättre underlag för beslut i frågan om ansvarig utgivare. Beslut 3. Styrelsen/redaktionskommittén ges i uppdrag att utarbeta ett pol icyförslag för Amnesty-bul letinen.Beslut 4. Styrelsen/redaktionskommittén ges i uppdrag att verkställa ett i styrelsen taget beslut om avtal mellan Amnestybulletinens redaktör och styrelsen.65 Opinionsbildning i skolan (D 8) Beslut le Mötet uppdrar åt styrelsen att låta en arbetsgrupp utarbeta lärar-handledningar för olika stadier som beskriver hur Amnestys arbete för mänskliga rättigheter kan integreras i den normala undervisningen. Beslut 2. Mötet uppdrar åt styrelsen att avsätta medel för framställning och distribution av materialet.Beslut 3. Mötet uppdrar åt styrelsen att låta arbetsgruppen tillsammans med sekretariatpersonalen undersöka hur materialet bäst marknadsförs och distribueras.Beslut 4. Mötet föreslår att Peder Sandahl blir sammankallande i gruppen. Beslut5. Mötet föreslår att en inventering av befintligt material görs via di stri ktsombuden. 66 Protest inlämnad Jag protesterar~mot att de frågor som hamnar längre bak i behand-lingsordningen ej ges tillräckligt med tid åt diskussion och debatt samt övrig behandling. Detta på grund ~v dålig tidsplanering från början av mötet under söndagen. Anita Björling, grupp 124 i Uppsala 67 Välkomna till Halland Bo Lindblom hälsade på distriktets vägnar alla välkomna till årsmötet i Halland i maj 1983. 68 Tack från gästerna Som talesman för gästerna framför Kjartan Sörland ett tack för in-bjudan att närvara vid svenska sektionens årsmöte. 69 Avsked från Ivar Asp Ivar Asp lämnar nu styrelsen och riktar ett tack till sektionens medlemmar för v~sat förtroende. Ivar riktar också ett tack till kollegerna i styrelsen, särskilt de som nu avgår. Ivar avslutar med att "lämna över klubban" till sektionens nya ordförande Ulla Birgegård. 12 70 Tack från Ulla Birgegård Ulla riktar ett tack till Ivar Asp för hans insatser i styrelsen. Till slut riktar Ulla ett varmt tack till arrangörerna. 71 Årsmötet avslutas. Vid protokollet: Erik Zachrison Justeras: I Ivar Asp /;t?t~<#. I Lisbeth Kohis i I Arne Bäckström I I Bruno Morän amnesty international Bilaga 7 svenska sektlooen UTTALANDE FRAN SVENSKA SEKTIONENS ARSMUTE 9 MAJ 1982. Fangsla,n4en Amnesty international ha#.,.~inuN~«j~ö~er £'jugo år arbetat för frigivning'av politiska fångar. Detta arbete är alltjämt lika nödvändigt. Det~finns människor som enbart för sina &sikter éiler sin tro har> ~uttit'i'~nspärräde underalia dessa år. En av dem är Armando Valladares, som ursprungligen dömdes till 30 års fängelse på Kuba. För honom och andra långtidsfångar.kräver svenska sektionens årsmöte omedelbar _frigivning. Interneri ngar Amnesty International har med växande oro följt utvecklingen i Polen. Det nuvarande rättsliga godtycket belyses av de på obestämd tid förlängda interneringarna av fackliga ledare. Deras fall har ännu inte prövats av någon domstol. Lech Walesa är bara en av över tusen drabbade. Svenska sektionens årsmöte kräver att de internerade medlemmarna av den polska Sol i dan tets-rörel sen omedelbart friges. Försvi nnanden Amnesty International har nyligen avslutat första steget i en kampanj mot "försvin nanden". I många länder förnekar myndigheterna all kännedom om arresterade motståndare till regimen. Tusentals människor bara "försvinner". I Guatemala bortfördes i juni lö8Z>. hela ledningen för den fackliga landsorganisationen.. Ingen av dem har hörts av ~edan dess. En av de försvunna är lantarbetarhustrun Florencia Xocop Chävez. Svenska sektionens årsmöte kräver att de nya militära makthavarna i landet omedel-bart klargör vad som har hänt dessa arresterade fackföreningsledare. Tortyr Amnesty International vänder sig mot alla former av tortyr.Alltjämt förekommer systematisk tortyr i en lång rad länder. Frän Chile och Turkiet finns rapporter om att användningen av tortyr åter har ökat. Svenska sektIonens årsmöte kräv~r ett slut på dessa grymheter och vädjar till svens-ka politiker att mera aktivt bevaka dessa frågor och att ta initiativ till inter-nationella åtgärder då kränkningarna bryter avtal som också Sveriges regering har undertecknat. Dödsstraffet Amnesty International arbetar mot dödsstraffet. Från Iran finns säkra uppgifte cm minst 4 250 avrättningar sedan revolutionen 1979. I Sovjetunionen kan man fortfcb rande dömas till döden också för ekonomiska brott. i USA sitter över 1000 männi-skor i dödscell, många av dem efter år av väntan på att straffet skall verkstäile'~. Svenska sektionens årsmöte kräver att berörda FN-organ bidrar till att sprida upp-lysning om dödsstraffets verkliga innebörd och sociala konsekvenser samt klargör att av rättningar innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna. "Utomrättsl i qa avrättni ngar" Amnesty International förbereder en världsomspännande kampanj mot de "utomrättsliga avrättningar" som under det senaste decenniet drabbat omkring en miljon människor.Regerlngar'och deras ombud är alltjämt de vanligaste och mest effektiva terror-isterna i vAr vände Där man vill undvika2 Internationell uppmårksämhet kring en politisk rättegang väljer man att avrätta sina motstAndare genom lönnmord. Detta har satts i system bland annat I Thailand, Uganda och El Salvador. DA generalsekreterarens ombud i FNs kommission för mänskliga rättigheter ville tala klarsprAk om detta barbari, väckte det en sAdan oppösitlon frAn de med-ansvariga att han tvingades avgAe Svenska sektIonens Arsmöte kräver omedelbara. och kraftfu1~a In terna~Yo~~1a Atgärder mot de ~ avrättningarna."
____________________________________________________________________________________________
|