| ____________________________________________________________________________________________ Protokoll från årsmötet i Växjö 8-10 maj 1998 ____________________________________________________________________________________________
Protokoll Svenska sektionens av Amnesty International årsmöte i Växjö den 8-10 maj 1998 Närvarande: Omkring 300 medlemmar deltog i årsmötet som dessutom gästades av följande personer: Cejko och Rasida Kahteran, Bosnien, Mirjana Galo, Kroatien, och Laura Jordán de Conte, Argentina. Norska sektionen representerades av Eyvind Björndal och Sven-Egil Böe, den danska sektionen av Bitten Eskisen och den finländska sektionen av Hanna Vuokila och Tapio Puurunen. 1. Arrangörerna hälsar välkomna Jan Nygren från organisationskommittén hälsar alla välkomna till Växjö. Dubbelkvartetten För många underhåller. Landshövding Wiggo Komstedt och kommunalrådet Carl-Olof Bengtsson håller välkomstanförande. 2. Årsmötet öppnas Charlotta Nordenberg, svenska sektionens ordförande, hälsar deltagarna och de utländska gästerna välkomna och förklarar årsmötet 1998 öppnat. 3. Fastställande av dagordning Charlotta Nordenberg informerar om att valen under årsmötet kommer att genomföras med mentometrar. Vidare föreslår Charlotta Nordenberg vissa ändringar i tidsschemat för Val; punkterna 24 - 31. Årsmötet diskuterar förslaget till dagordning. Beslut att fastställa dagordningen med de förändringar i tidsschemat som föreslagits. 4. Godkännande av arbetsordning Beslut att godkänna den föreslagna arbetsordningen. 5. Upprättande av röstlängd Beslut att godkänna den av sekretariatet och årsmötesarrangörerna upprättade röstlängden med tillägg av deltagare nummer 315 Johani Karonen. 6. Frågan om mötet skall vara offentligt Beslut att förhandlingarna i plenum skall vara offentliga samt att beredningsgrupperna skall vara slutna. 7. Fråga om mötet utlysts stadgeenligt Beslut att årsmötet utlysts i enlighet med stadgarna. 8. Val av mötesordförande Beslut att välja Elisabeth Stålhane och Manne Wängborg till ordförande för årsmötet. 9. Val av sekreterare Beslut att välja Gullan Olsson, Eva Särne och Annika Sabel till sekreterare för årsmötet. 10. Val av justerare Beslut att välja Britt Tegheim och Monica Wessfeldt-Berg till justerare. 11. Val av rösträknare Beslut att välja Maria Nygren, Eva Pettersson, Sigrid Ternström och Birgitta Billing till rösträknare. 12. Val av redaktionsutskott Beslut att välja Ann-Marie Orler, Ingrid Falk, Ann-Katrin Ursberg, Gun-Britt Öhlén och Dennis Kjellin till årsmötets redaktionsutskott. 13. Genomgång arbetsordningen Elisabeth Stålhane går igenom arbetsordningen för årsmötet. 14. Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut Jesper Hansén, vice ordförande i sektionens styrelse, presenterar den svenska sektionens verksamhetsberättelse för 1997. Årsmötesdeltagarna ställer frågor och gör kommentarer. 15. Generalsekreterarens rapport Ann-Marie Orler lämnar en rapport över arbetet på sekretariatet under 1997 och presenterar sekretariatets personal. 16. Revisorernas berättelse avseende sektionen Eftersom ingen av revisorerna är närvarande läses revisionsberättelsen för sektionens verksamhetsår 1997 upp av Bruno Morän. Revisorerna rekommenderar i revisionsberättelsen att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 1997. 17. Granskningskommitténs rapport Eva Sandhammar presenterar granskningskommitténs rapport till årsmötet. 18. Frågestund med sektionens styrelse Charlotta Nordenberg, sektionens ordförande, redogör för styrelsens arbete under året. Styrelsen presenterar sig och svarar på frågor från årsmötesdeltagarna. 19. Fråga om ansvarsfrihet för sektionens styrelse Beslut att bevilja ledamöterna i sektionens styrelse ansvarsfrihet för året 1997 samt att lägga verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse till handlingarna. 20. Amnestyfondens verksamhetsberättelse och bokslut Amnestyfondens ordförande Madelaine Seidlitz presenterar Amnestyfondens verksamhetsberättelse och bokslut för 1997. 21. Revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden Revisionsberättelsen för Amnestyfonden för verksamhetsåret 1997 läses upp av Bruno Morän. Revisorerna rekommenderar i sin revisionsberättelse att Amnestyfondens styrelse beviljas ansvarsfrihet. 22. Frågestund med Amnestyfondens styrelse Amnestyfondens ordförande Madelaine Seidlitz presenterar fondens styrelse. Årsmötesdeltagarna ges tillfälle att ställa frågor. 23. Fråga om ansvarsfrihet för Amnestyfondens styrelse Beslut att bevilja ledamöterna i Amnestyfondens styrelse ansvarsfrihet för verksamhetsåret 1997 samt att lägga verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse till handlingarna. 24. Beslut om för sent inkomna motioner Två motioner har inkommit sent till årsmötet. Motion om Mänskliga rättigheter i Turkiet inlämnad av Martin Roxenlind, Kalmar samt motion om Uppföljning av blixtaktioner, från Gunilla Löfström och Hilde Selander, Malmö. Beslut att behandla motionerna. 25. Styrelsens förslag till beredningsgrupper Beslut att flytta motion 1.3 till beredningsgrupp 3, att behandla de två sent inkomna motionerna i beredningsgrupp 1 samt att i övrigt godkänna styrelsens förslag till beredningsgrupper. 26. Val av funktionärer till beredningsgrupperna Beslut att välja Rigmor Argren som ordförande och Yvonne Busk som rapportör i beredningsgrupp 1, att välja Gunilla Löfström som ordförande och Robert Hårdh som rapportör i beredningsgrupp 2 samt att välja Per Stadig som ordförande och Anna Dahlbäck som rapportör i beredningsgrupp 3. 27. Valberedningens förslag och meddelande om tidpunkt för nomineringsstopp. Brita Brännström redogör för valberedningens arbete och redogör för vilka personer som nominerats till sektionens styrelsen, Amnestyfondens styrelse och övriga poster inom sektionen, samt lämnar meddelande om tid för nomineringsstopp. Nomineringar kan ske till och med kl 12.00 på lördag. 28. Presentation av nominerade till val Elisabeth Stålhane redogör för hur valen skall gå till. Brita Brännström, sammankallande i valberedningen, presenterar valberedningens förslag till sektionens styrelse och Amnestyfondens styrelse samt nya nomineringar. Nytillkomna förslag på kandidater är Susann Olsson, Växjö, föreslagen till ordinarie ledamot av sektionsstyrelsen, Gunnar Lundberg, Malmö, föreslagen till ordinarie ledamot eller suppleant i sektionsstyrelsen, Jenny Wessblad, Lund, föreslagen till suppleant i sektionsstyrelsen, Ragnar Hagelin, Stockholm, föreslagen till kassör i sektionsstyrelsen, Andrea Ingvarsson, Stockholm, föreslagen till ordinarie ledamot av Amnestyfondens styrelse, Margareta Sourander, föreslagen till ordinarie ledamot av Amnestyfondens styrelse, Jenny Wessblad, Lund, föreslagen till ordinarie ledamot av Amnestyfondens styrelse och Stefan Johansson föreslagen till ordinarie ledamot eller suppleant i Amnestyfondens styrelse. Dessutom presenteras Magnus Breidne, föreslagen till ordinarie ledamot eller suppleant i sektionsstyrelsen, av Jesús Alcalá. 29. Förslag till ordförande i sektionen Brita Brännström presenterar Charlotta Nordenberg, valberedningens förslag till ordförande. Ulla Birgegård presenterar Jesús Alcalá. Årsmötesdeltagarna ställer frågor till kandidaterna. Försöksomröstning med mentometrarna genomförs. Tekniskt sett är reslutatet är ej tillfredsställande. Alla val kommer därför att genomföras på traditionellt vis med sluten omröstning. Omröstning om ordförandeposten. 30. Anförande av Cejko Kahteran 31. Val av ordförande Elisabeth Stålhane redogör för resultatet av omröstningen. Ordförandevalet avgörs med absolut majoritet. Beslut att välja Jesús Alcalá till ordförande 1998 -2000 32. Presentation av nominerade till kassör Brita Brännström presenterar valberedningens förslag till kassör - Eric Ericsson samt övriga nominerade - Ragnar Hagelin. Kassör skall väljas för ett år. Årsmötesdeltagarna ges tillfälle att ställa frågor. 33. Presentation av nominerade till sektionsstyrelsen Brita Brännström presenterar valberedningens förslag och övriga nominerade. Totalt är tio personer nominerade. Av dessa skall tre ordinarie ledamöter väljas för två år samt en ledamot - fyllnadsval för ett år. Årsmötesdeltagarna ges tillfälle att ställa frågor. Omröstning beträffande kassör och sektionsstyrelsens ordinarie ledamöter genomförs. 34. Anförande av Mirjana Galo 35. Val av auktoriserad revisor Beslut att välja Birgitta Johansson, Öhrlings Coopers & Lybrand AB, till ordinarie revisor 1998 -1999, att välja Pål Wingren, Öhrlings Coopers & Lybrand AB, till revisorssuppleant 1998 -1999 36. Val av valberedning Elisabeth Stålhane redogör för distriktsombudens förslag till valberedning Beslut att välja Gabi Björsson, Stockholm, Christa Hauser, Malmö och Maria Lindgren, Umeå, till ordinarie ledamöter i valberedningen samt att välja Svante Macris, Stockholm, Ingrid Nilsson-Horvath, Falkenberg och Gullan Olsson, Kalmar, till suppleanter i valberedningen. 37. Val av kassör Elisabeth Stålhane redogör för resultatet av omröstningen. Beslut att välja Eric Ericsson till kassör för tiden 1998 - 1999. 38. Val av ordinarie ledamöter till sektionsstyrelsen Elisabeth Stålhane redogör för resultatet av omröstningen. Beslut att välja följande ordinarie ledamöter till sektionsstyrelsen: Robert Hårdh, 1998-2000, Susann Olsson, 1998-2000 Christian Gräslund 1998-2000 Hanna Roberts, 1998-1999. 39. Val av suppleanter till sektionsstyrelsen Omröstning beträffande suppleanter genomförs. Två suppleanter för ett år skall väljas. Elisabeth Stålhane redogör för resultatet av omröstningen. Beslut att välja följande personer till suppleanter i sektionsstyrelsen: Åsa Fahlbeck, 1998-1999, Jenny Wessblad, 1998-1999 40. Presentation av nominerade till Amnestyfondens styrelse Brita Brännström presenterar valberedningens kandidater till Amnestyfondens styrelse och meddelar att Margareta Sourander drar tillbaka sin kandidatur. Robert Hårdh presenterar Stefan Johansson för årsmötesdeltagarna. Årsmötesdeltagarna ställer frågor till kandidaterna. 41. Presentation av nominerade till Granskningskommittén Årsmötesdeltagarna ges möjlighet att ställa frågor till de nominerade. Omröstning beträffande ledamöter och suppleanter till Amnestyfondens styrelse och Granskningskommittén genomförs. 42. Mänskliga rättigheter i Turkiet (sent inkommen motion) Beslut att avslå motionen 43. Kunskap om åtagandet (1.1) Beslut att i enlighet med rådsmötesbeslut från 1997, uppdra åt styrelsen att under 1999 lägga tyngdpunkten på åtagandet i alla centrala utbildningar. Förutom att öka kunskapsnivån är syftet att utforska nya arbetssätt inom åtagandet, att vidare uppdra åt styrelsen att förbättra möjligheterna för sektionens aktiva medlemmar att följa och delta i de diskussioner om åtagandet som förs internationellt, att vidare uppdra åt styrelsen att se över och uppdatera de texter vi använder för att presentera Amnestys åtagande, så att de bättre reflekterar vårt arbete för mänskliga rättigheter samt att uppdra åt distrikten att ta ett större ansvar för utbildning lokalt och löpande föra diskussioner om åtagandet med grupperna, samt att utöka sina ansträngningar att följa och delta i de diskussioner som förs internationellt. 44. Statligt stöd (1.2) Beslut att svenska sektionen framöver tonar ner påståendet att Amnesty International verkar helt utan statligt stöd. 45. Svenska sektionens arbete för asylsökande (1.4) Beslut att styrelsen gör en redovisning tillgänglig beträffande flyktingarbetets omfattning, med uppgift om antal upptagna fall, fördelade på länder, vad svenska sektionen av AI gjort, samt vad som hänt. 46. Folkrättens genomslag (1.5) Beslut att sektionen framgent i informations- och undervisningsmaterial, utåtriktad verksamhet och i dialogen med andra organisationer och statliga organ i Sverige och utomlands inte okritiskt accepterar dualism och liknande konstruktioner utan alltid hävdar folkrättens överhöghet när frågan kommer på tal samt att styrelsen ges i uppgift att utreda om det är lämpligt att föreslå den internationella rörelsen att ta upp frågan som kampanjfråga antingen enskilt eller t. ex. i samband med frågan om permanent internationell brottmålsdomstol. 47. IT mot tortyr (1.6) Beslut att uppdra åt sektionens styrelse att åstadkomma ett fullt utbyggt preventivt nätverk till årsmötet år 2000. Med fullt utbyggt menas att varje arbetsgrupp i den svenska sektionen erbjudits att bli fadder åt åtminstone en person. att en rapport om arbetets fortskridande bör lämnas vid årsmötet 1999. 48. Amnestys vägval (1.7) Beslut att avslå motionen. 49. Motion om uppföljning av blixtaktioner (sent inkommen motion) Beslut att omedelbart låta utarbeta riktlinjer och tips för uppföljning av blixtaktioner utifrån dessa aktivisters erfarenheter och kunskap, att så snart detta är gjort introducera denna arbetsmetod för sektionens samtliga arbetsgrupper samt IS samt att detta beslut ersätter tidigare årsmötesbeslut i frågan. 50. Uppföljning av blixtaktioner - förslag från styrelsen (1.8) Styrelsen drar tillbaka sitt förslag efter årsmötets behandling av den sent inkomna motionen om Uppföljning av blixtaktioner - beslut 49. 51. Henry Berglunds avsättning som samordnare (1.9.1-3) Motionärerna drar tillbaka sina motioner sedan styrelsens ordförande inbjudit motionärerna till ett styrelsemöte för att diskutera saken. 52. Val av styrelse för Amnestyfonden Elisabeth Stålhane redogör för resultatet av omröstningen. Beslut att välja följande personer till ordinarie ledamöter i Amnestyfondens styrelse: Amelie Bendz 1998-2000 Andrea Ingvarsson 1998-2000 att välja följande personer till suppleanter i Amnestyfondens styrelse: Henry Segerström 1998-1999 Erik Mårtensson 1998-1999 53. Val av granskningskommittén Elisabeth Stålhane redovisar resultatet av omröstningen. Beslut att välja följande personer till ordinarie ledamöter i granskningskommittén: Per Stadig, 1998-1999 Tony Örhling, 1998-1999 Birgitta Grind, 1998-1999 att välja Magnus Breidne till suppleant i granskningskommittén för tiden 1998-1999. 54. Påtryckningar på EU:s regeringar (2.1) Beslut att anse motionen besvarad 55. Amnestymedverkan i polisutbildning (2.2) Beslut att anse första att-satsen besvarad, att verka för att den svenska polisen fortsättningsvis i sin utbildning får grundliga kunskaper om de mänskliga rättigheterna, att verka för att den svenska polisen kontinuerligt får fortbildning om de mänskliga rättigheterna samt att styrelsen verkar för att Amnesty internationellt inleder en kampanj/aktion för att påverka länder att införa undervisning om de mänskliga rättigheterna vid polisutbildning, och där undervisning redan förekommer, uppmana respektive regering att försäkra sig om att de mänskliga rättigheterna även i praktiken respekteras. 56. Enskilda aktivister (2.3) Beslut att en tidsbegränsad försöksverksamhet inleds med enskilda aktivister varav hälften skall ha tidigare erfarenhet av arbete i en grupp, att styrelsen tillsätter en mindre projektgrupp med deltagande från sekretariat, aktiva och styrelsen med uppgift att a) föreslå formerna för antagande och löpande kontakt med enskilda aktivister b) samordna de enskilda aktivisterna under försöksperioden c) utvärdera verksamheten vid försöksperiodens slut samt då också d) föreslå formerna för fortsatt verksamhet eller avveckling eller att lägga dessa uppgifter på ett utskott samt att arbetet med detta startar så att beslut om fortsättning eller avveckling kan tas vid årsmötet 2001. 57. Amnestyerfarenhet för nominerade till styrelsen (2.4) Beslut att avslå motionen. 58. Demokratin i svenska Amnesty (2.5) Beslut att uppdra åt styrelsen att snarast tillsätta en fristående arbetsgrupp med uppgift att göra en grundlig och djupgående utvärdering av sektionens demokratiska process och dess strukturer, att styrelsen i arbetsgruppens direktiv inkluderar att se över och eventuellt föreslå revideringar beträffande - årsmötet - budgetmötet - sektionens stadgar - framför allt de delar som har inverkan på demokratin - sektionens arbetsordning - distrikten och deras roll i sektionen - arbetsgruppernas demokratiska status i förhållande till andra strukturer - sektionsstyrelsens sammansättning och arbetssätt - personalens roll i den demokratiska processen - röstförfarande och rösträtt - gruppers, distrikts och enskilda medlemmars roll i processen mellan årsmöten, att arbetsgruppen ges möjlighet att under arbetets gång ge förslag på utökning av direktiven. att arbetsgruppen avlägger en delrapport till årsmötet 1999 och en slutrapport med förslag på förändringar till årsmötet år 2000. 59. Motion angående årsmötesreform (2.6) Beslut att behandla motionen i samband med styrelsens förslag till årsmötesreform. 60. Förslag till årsmötesreform - förslag från styrelsen (2.7) Beslut att avslå alternativ A och C i förslaget, att bifalla styrelsens förslag till årsmötesreform enligt alternativ B, att svenska Amnesty från och med år 1999 står värd för en nationell MR-konferens öppen för deltagare från andra ideella organisationer, att hållas vartannat år, i anslutning till årsmötet samt att som en följd därav besluta om ändringar i stadgarna i enlighet med utarbetat förslag B. 61. Riktlinjer för samordnare (2.8) Beslut att anse motionen besvarad. 62. Personalrepresentationen i styrelsen (2.9) Beslut att avslå motionen. 63. Amnestyråd (2.10) Beslut att avslå motionen. 64. Om ungdomsläger - styrelsens förslag (2.11) Beslut att beslut 53 från årsmötet 1994 avförs från styrelsens åtgärdslista. 65. Medlemskap i Amnesty (1.3) Beslut att anse motionen besvarad. 66. 3.1 Styrelsens ansvar (3.1) Motionären drar tillbaka motionen. 67. Organisationens talesman (3.2) Motionärerna drog tillbaka alla att-satser utom den första. Beslut att avslå motionen. 68. Om samarbetet inom organisationen (3.3) Beslut att anse motionen besvarad. 69. Amnestyfonden och Granskningskommittén (3.4) Beslut att avslå första att-satsen i motionen, att riktlinjer för fondstyrelsens praktiska arbete skall få nedanstående tillägg, under rubriken Granskning: Fondstyrelsens förvaltning och fondens räkenskaper skall granskas av de revisorer och den Granskningskommitté som utsetts av sektionens årsmöte. Dessa skall ha rätt att, närhelst de önskar, ta del av alla de handlingar som rör fondens ekonomi. Revision av fondens förvaltning skall göras årligen en månad före sektionens årsmöte. 70. Stadgeändring om årsmötesdeltagande (3.5) Beslut att avslå motionen. 71. Om samarbete mellan styrelsen och sekretariatet (3.6) Beslut att årsmötet uppdrar åt styrelsen att under kommande verksamhetsår ge hög prioritet åt arbetet med att komma till rätta med samarbetssvårigheterna mellan sekretariatet och styrelsen samt att styrelsen på årsmötet 1999 redovisar vilka åtgärder som vidtagits. Mot beslutet reserverar sig Gunnar Lundberg. 72. Riktlinjer inför svenska delegationers deltagande i ICM (3.7) Beslut att styrelsen eller sekretariatet i god tid före ett ICM informerar grupperna om vart man ska vända sig med synpunkter på de motioner/resolutioner som ska behandlas vid ett rådsmöte. att svenska rådsmötesdelegater liksom involverade utskott före rådsmötet bör ta kontakt med relevanta grupper inom rörelsen för att diskutera motioner som ligger inom respektive grupps område. 73. Meriter vid anställning inom Amnesty (3.8) Beslut att anse motionen besvarad. 74. Riktlinjer för sponsring (3.9) Beslut att ge sektionsstyrelsen i uppdrag att se över riktlinjerna för sponsring. I översynen skall andemeningen i motionen beaktas, särskilt skall frågan om behovet av riktlinjer för lokal sponsring beaktas. 75. Styrelsens förslag om avgifter för 1999 (3.10) Beslut att medlemsavgiften för 1999 och 2000 skall vara 240 kronor för helbetalande och 160 kronor för personer under 19 år, heltidsstuderande, arbetslösa eller pensionärer, att gruppavgiften för 1999 och 2000 för svenska sektionen skall vara 1500 kronor, att registreringsavgiften 1999 och 2000 för nya grupper skall vara 500 kronor samt att avgiften för ungdomsgrupper 1999 och 2000 skall vara 500 kronor. Ingrid Falk presenterar redaktionsutskottets förslag till uttalande. Årsmötet diskuterar uttalandet. Redaktionsutskottet uppdras att omformulera uttalandet. 77. Styrelsemedlemmarna i sektionsstyrelsen tackas för det gångna året Avgående ordförande Charlotta Nordenberg framför sitt tack till styrelsen för arbetet under verksamhetsåret. Styrelsens ledamöter och suppleanter - Hanna Roberts, Lars-Olof Olofsson, Åsa Fahlbeck, Jesper Hansén, Christian Gräslund, Johanna Strandh, Charlotte Dunge, Maja Åberg och Katarina Bergehed - tackas. 78. Avgående ordförande i sektionsstyrelsen avtackas Johanna Strand avtackar avgående ordförande Charlotta Nordenberg. 79. Avgående styrelsemedlemmar i Amnestyfonden avtackas Carlos Figueredo avtackar avgående ordföranden Madelaine Seidlitz och styrelsemedlemmen Anki Wetterhall. 80. Årsmötesarrangörerna tackas Jan Nygren ansvarig i organisationskommittén tackar sina funktionärer för allt arbete med årsmötet. 81. Redaktionsutskottets uttalande Beslut att uppdra åt presidiet att slutredigera redaktionsutskottets uttalande. 82. Årsmötet avslutas av sektionens ordförande Jesús Alcalá tackar årsmötets arrangörer och funktionärer och avslutar årsmötet 1998. Annika Sabel Elisabeth Stålhane Sekreterare Ordförande Eva Särne Manne Wängborg Sekreterare Ordförande Gullan Olsson Monica Wessfeldt-Berg Sekreterare Justerare Britt Tegheim Justerare Reservation mot beslut 67 Om samarbete mellan styrelsen och sekretariatet (3.6): Beslutet innebär att det har konstaterats samarbetssvårigheter mellan sekretariatet och styrelsen. 1. Jag anser att årsmötet inte har tillräcklig kunskap för att avgöra att så är fallet. 2. Jag anser att det är olyckligt att ett årsmöte fattar ett sådant beslut. Gunnar Lundberg. Bilaga "VART VILL VI GÅ?" MINNESANTECKNINGAR från årsmötesseminarium 1998 Bakgrunden till seminariet var beslut 44 från årsmötet 1997 om att styrelsen skulle initiera en diskussion inom rörelsen om Amnestys utveckling. Seminariet ordnades som en uppföljning av diskussioner som fördes kring dessa frågor på distriktsombudsmötet i september 1997 och därefter i grupper och distrikt. Seminariet inleddes med att några medlemmar presenterade sina visioner och farhågor avseende Amnestys utveckling. Därefter fördes en diskussion. Jan-Erik Lundeberg Jan-Erik är sammankallande i den sk MEK/MSP*-gruppen, som arbetar bl a med kontakt med näringsliv och medverkar i utbildning av militärer. Jan-Erik betonade vikten av utåtriktat arbete och att nå inflytelserika personer inom nyckelgrupperna polis, militär och näringsliv. Vi fick veta lite om vilka kontakter som finns idag och hur man arbetar med dessa. Det Jan-Erik önskade för framtiden var att vi i den svenska sektionen skulle få nya grupper bestående av poliser, militärer respektive näringslivsrepresentanter. Sådana grupper finns redan idag i några sektioner. Johanni Karonen Johanni presenterade sig som gräsrot från en grupp på ca tio personer. Han har även suttit med i styrelsens B-utskott (som arbetar med frågor kring arbetsmetoder). Johanni menade att AI:s mål är att avveckla sig själv. Kan vi då lyckas med det? Nej, inte om vi utvidgar vårt åtagande. Det är viktigt att vi har en kärnverksamhet, som det är enkelt att arbeta med och där det går att se vad vi jobbar med. Det är svårt att värva medlemmar. Kanske beror det på att det att svårt att se vad AI arbetar med. Det bästa sättet att värva medlemmar är "mun-mot-mun metoden". Johanni undrar också om den svenska sektionens konservativa hållning rimmar med den internationella. Vi ska jobba med opinionsbildning, aktioner som syns och för vår egen avveckling, menar Johanni. Ingrid Peterson Ingrid är med i Stockholmsgrupp och har deltagit bl a i flera internationella rådsmöten. Ingrid ser tre förutsättningar för framtiden: * Tendenser till minskad makt för nationalstaten. Överstatliga organ tar makt t ex regionalt. * Information och kunskap ger makt. Med ny teknik kan man snabbt få information och även kommunicera mycket snabbt. Det ger liten tid för eftertanke * För mandatutvecklingen ser Ingrid två vägar. Den ena är att det ser ut ungefär som idag med en del modifieringar, vilket skulle innebära att AI fortsätter att vara störst i Västeuropa. Den andra är att utvidga åtagandet, vilket ger fler aktiva runt om i världen. Internationellt uppfattas den svenska sektionen som förändringsnegativ. * MEK=Militära, ekonomiska och kulturella förbindelser dvs arbete med att förhindra leveranser som befaras leda till övergrepp inom Amnestys åtagande. MSP=Militär, säkerhetstjänst och polis dvs arbetet med att förhindra överföring av kunskap och utrustning till regeringar som använder dem för kränkningar av mänskliga rättigheter inom Amnestys åtagande. I framtiden kommer gruppen att försvinna, vi kommer att arbeta mer i nätverk, mer arbete kommer att göras av anställda proffs och vi kommer att behålla ett starkt folkligt stöd, tror Ingrid. Sune Montan Sune tar upp det minskande antalet grupper, vilket gäller både för Sverige och internationellt. Sune menar att det är ett tecken på att det inte står rätt till. Många medlemmar tycker inte att de får valuta för det man gör och att varken sektionens styrelse eller den internationella verkar agera med anledning av minskat antal grupper. Ulla Birgegård Det blir mest farhågor för mig, inleder Ulla. Idén om Amnesty var genial när AI bildades och kombinationen av proffs och aktiva var bra. Fokus på individen och inte bara på förtryck i allmänhet var också bra, liksom opartiskheten. Förbudet mot arbete på eget land var en förutsättning för trovärdigheten. Frågor om organisation och struktur och antal medlemmar etc. har nu tagit över. Ska Amnesty växa ska det vara för att kunna göra ett bättre arbete, inte för att ha medlemmar i så många länder som möjligt. Alla behöver inte vara medlemmar i AI och vi slåss om samma själar runt om i världen. AI skulle göra bäst nytta om det vore en västlig akademikerorganisation. Åtagandet har blivit för komplicerat. Vi måste känna oss behövda som medlemmar och det är viktigt med kopplingen medlemmar och offer. Ulla tror att AI snart spelat ut sin roll. Kanske ska vi slå oss ihop med andra organisationer i tillfälliga kampanjer på olika teman. Vi förlorar vår kraft om vi flyter ut på flera områden. Ulla menar att AI behövs och att undervisning i mänskliga rättigheter är viktig, men att vi bäst gör det genom att förse andra med material och inte undervisar själva. Susann Olsson Amnesty kommer att behålla sin trovärdighet, eftersom vi går ut med fakta. Amnestygrupperna minskar men antalet ungdomsgrupper ökar. Är inte de vår framtid? Ungdomar idag utbildas i att använda datorer, vilket påverkar AI. Det kommer att bildas fler projektgrupper med det utökade åtagandet och vi kommer att delas upp, inte efter var vi bor utan efter intresse och kompetens. Vi kan aktivera människor via Internet, människor som av någon anledning inte vill vara med i en grupp. Om vi hade haft tveksamhet inför utvidgning av åtagandet hade vi fortfarande bara arbetat med samvetsfångar. Susann vill vara öppen för utvidgning av åtagandet. Vi ska ha projektverksamhet som sedan får utvärderas. Ett nytt åtagande kan ge nya människor som vill arbeta med de nya delarna inom AI. Diskussionsdel (tankestrecken markerar att det är olika personer som uttalar sig) - Fråga ställdes om vi tappat medlemmar på grund av att åtagandet utvidgats. - Vi har inga belägg för att aktivismen sjunker, säger någon. - Andra organisationer har fått minskat antal medlemmar och aktivister, då de hållit fast vid sina frågor, medan AI förändrat sitt åtagande och sökt följa med i förändringar i förtrycket. - I Lund har man problem med aktivering av medlemmar samtidigt som temagrupper vuxit kraftigt såsom t ex Juristgruppen och en Aktivistgrupp, som arbetar bl a med sponsring och utåtriktad verksamhet. Det är viktigt att få specialisera sig. - Vi talar om folkrörelse men kan man tala om det när det mest är akademiker? - Vi kan inte skylla på styrelsen i sektionen och internationellt, beträffande aktivister. De måste värvas personligen. - Amnesty behövs mer än någonsin och vi har ett ansvar. Amnesty har varit med och tryckt på för tillkomsten av konventioner t ex tortyrkonventionen. Nu är det vårt ansvar att se till att de stater som ratificerat konventionerna efterlever dem och att de som inte gjort det ratificerar dem. AI har varit framgångsrikt i arbetet mot dödsstraffet. Lobbyarbetet gentemot folkvalda är viktigt och medlemmarna är betydelsefulla i det arbetet eftersom de är väljare. Amnesty måste vara en spjutspets och ha ett begränsat åtagande även om det finns mycket annat som är behjärtansvärt, men det finns andra som kan saker bättre än AI. Vi ska inte tro att det bara är vi i väst som arbetar för mänskliga rättigheter. Det finns många grupper i länder utanför västvärlden som arbetar med MR och som vill använda AI. - Som ny medlem känner man litet gensvar. Man skriver brev men vad händer sedan? Det känns opersonligt och diffust. Man måste få något tillbaks annars "dör" man. - Vi värvar medlemmar på bibliotek och universitet - vi åker inte till travbanan. Det gör vi därför att det är lättare att nå de grupperna. Ungdomsgrupper bildas inte för att skilja ut ungdomar utan för att använda skolan som rekryteringsbas för där når vi alla. - Hur ska vi orka med? Arbetet för samvetsfångar var framgångsrikt. Anledningen till att vi arbetade för dem var att om inte deras röster får höras kommer andra rättigheter inte heller att beaktas. De internationella rådsmötena är massmöten med sådanas psykologi. De flesta förslag går igenom och de präglas av utvecklingsländernas behov av att hjälpa sig själva. Arbete för de sociala och kulturella rättigheterna kommer att leda till arbete på eget land. Västländerna har kapacitet. Rådsmötet fattar beslut som inte kan genomföras av resursskäl. För varje utökning av mandatet tas resurser från annan verksamhet. - Ska vi inte bara vara en västlig organisation måste vi förändra vårt åtagande. - Nya sätt att tysta människor t ex genom förgiftning eller bombningar har vi sett exempel på. Vi måste anpassa oss till förändringar i världen. - Amnesty håller som organisation på att bli mer och mer konservativt i den meningen att vi mer och mer anknyter vårt agerande till en artikel eller paragraf i någon internationell överenskommelse. Det moraliska argumentet försvinner och vi blir en juridisk organisation. Det handlar inte om ett val mellan en västerländsk eller internationell organisation. Det finns en tendens att "dela ut karameller" till vissa sektioner för att alla ska vara nöjda, men vi kan inte låta alla vara nöjda. - Mänskliga rättigheter gäller inte bara västerlandet. På rådsmötena försöker man uppnå konsensus och man vill inte ha konflikt. Den svenska sektionen har fem röster. Hur man internationellt ser på Sverige och den svenska sektionen påverkar om personer som vi nominerar till olika internationella uppdrag blir valda eller ej. Diskussionen kunde fortsatt länge än, men vi fick lov att bryta här. Kerstin Höijer
|
