Afrika Amerika Asien och Stillahavsområdet Europa Mellanöstern

..

Indien - och en reflektion över "vad är mänskliga rättigheter" 1. - att se och att påverka - " ... när man väl fått upp ögonen kan man inte blunda. Och när man en gång för alla sett vad som pågår, blir det lika mycket en politisk handling att hålla tyst som att tala öppet", säger Arundhati Roy. Inom Amnesty uttrycker vi inte vår insikt och vårt agerande i politiska termer. Men vi tar bestämt ställning i frågor om mänskliga rättigheter, frågor som inte borde vara kontroversiella - men som är det. Det är väl så att vi alla i något skede av livet fått upp ögonen för människors olika villkor i vårt eget land och globalt och försökt förstå i vilka kulturella, sociala, religiösa, ekonomiska och politiska sammanhang dessa villkor formas. Samma goda och onda krafter verkar överallt. Vid alla myndigheter och inom alla institutioner med makt och inflytande finns människor och det är de som fattar besluten. Människor kan påverkas, förändringar är möjliga. 2. - Indien som ett motsägelsernas land består - "On the 26th of January 1950 we are going to enter into a life of contradictions. In politics we will have equality and in the social and economic life we will have inaquality. In politics we will recognize the principle of one man one vote and one vote one value. In our social life and in economic life, we shall, by reason of our economic and social structure, continue to deny the principle of one man one value ... We must remove this contradiction at the earliest possible moment or else those who suffer from inequality will blow up the structure of political democracy, which this Constituent Assembly has so laboriously built up", sade Dr B R Ambedkar i januari 1950. Femtio år senare, vid firandet av 50-årsdagen av Indiens självständighet, säger president K R Narayanan i sitt tal till nationen: "Efter femtio år av självständighet finner vi att rättvisa - social, ekonomisk, politisk - förblir en icke förverkligad dröm för miljoner av våra medborgare. Vi har en av världens största tillgångar av high-tech-utbildade personer, men också världens största antal illiterata; världens största medelklass, men också det största antalet människor under fattigdomsgränsen, och det största antalet barn som lider av undernäring ... Vad är det som gör att vi som nation inte inser det överhängande behovet av att göra vårt folk läskunnigt. Jag hoppas att de maktägande inte har blivit rädda för att massorna skall väckas till insikt genom utbildning." 3. - mänskliga rättigheter i Indien - Indien är en parlamentarisk demokrati och dess grundlag bygger på de värden som Indien fäste så stort vikt vid i samband med kampen för självständighet. I grundlagens inledande rader läggs grunden för att tillförsäkra medborgarna grundläggande fri- och rättigheter och dessa beskrivs särskilt i ett eget kapitel. Parlamentet har antagit riktade lagar och inrättat kommissioner för att vaka över sårbara gruppers - daliter, tribals, kvinnor, religiösa minoriteter - rättigheter, och har med något undantag (dödsstraff) ratificerat FNs konventioner om mänskliga rättigheter. Detta gör att Amnesty kan möta företrädare för Indiens regering och dess myndigheter med hänvisning till en gemensam demokratisk värdenorm. Motbilden är emellertid lika tydlig. Genomförandet och upprätthållandet av dessa goda intentioner visar på stora brister. Indien har antagit speciallagar som gör det möjligt för polis och väpnade styrkor att i sin tjänsteutövning med straffrihet göra sig skyldiga till grava brott mot mänskliga rättigheter. Sådana förekommer över hela landet och består av dödsfall i häkte, "försvinnanden", tortyr, övervåld. Sociala, kulturella och religiösa normer liksom fattigdomen för en stor andel av befolkningen gör att grava övergrepp också förekommer allmänt i det civila samhället. Det är framförallt sårbara grupper som daliter, adivasis, kvinnor och barn som drabbas värst. Effekterna av kastsystemet drabbar milliontals människor. Kastrelaterat våld och diskriminering är utbrett. Hindunationalistiska organisationer har under senare åt gett näring åt övergrepp mot religiösa minoriteter, muslimer och kristna. I Indien finns en varierad och aktiv människorättsrörelse. Människorättsförsvarare verkar i princip fritt om än inte sällan utsatta för kontroll och övergrepp från såväl myndigheters som inflytelserika gruppers sida. Amartya Sen (professor i ekonomi, Nobels ekonomipris1998) har i olika sammanhang diskuterat demokratins effektivitet i meningen sambandet mellan medborgerliga rättigheter och ekonomisk prestation. Han pekar på det historiska sambandet, samt på utvecklingshistoriska belägg, för hypotesen om frånvaron av svält och förekomsten av politisk frihet. Så har t ex Indien varit framgångsrik i att förhindra svältkatastrofer. Å andra sidan har Indien inte varit motsvarande framgångsrikt när det gäller t ex att eliminera mindre extrema former av undernäring, avskaffa analfabetismen eller minska ojämlikheten mellan könen. Han pekar också på förekomsten av kränkningar av medborgerliga rättigheter och personliga friheter, där han tar Kashmir som exempel. Amnesty kan med erfarenhet från sitt arbetet på Indien peka på det demokratiska underskott som råder när det gäller förverkligandet av mänskliga rättigheter. 4. - vårt arbete på Indien - Svenska sektionen har tio grupper som arbetar med olika fall i Indien; tre arbetar med "försvinnanden" varav en har detta som tema, två grupper med tortyr-fall, och fem med s k State Action Files (SAF). SAF är ett försöksprojekt med syftet att utveckla kampanjmetoder. Det utgår från ett beslut av ICM år 1997. De första SAF startade i juni 1999. Indien-teamet vid IS har utarbetat information om såväl landet som helhet som de olika delstaterna. Den ger en mycket god basinformation om sociala, politiska, religiösa, kulturella och ekonomiska förhållanden och om hur Indien svarar mot kraven på mänskliga rättigheter för sina medborgare. SAF-grupperna skall arbeta med alla typer av brott mot mänskliga rättigheter i en delstat och ta sig an fall på såväl kort som lång sikt. Avsikten är att SAF på sikt skall omfatta alla delstater. Arbetet med SAF är nära sammankopplat med uppbyggnaden av en flexibel medlemsstruktur för Amnesty i Indien med rötter i den breda människorättsrörelsen. Förutom det sedvanliga brevskrivandet till ministrar och myndigheter läggs stor vikt vid att grupperna fortlöpande informerar myndigheter, media och människor i allmänhet utanför Indien om de brott mot mänskliga rättigheter som förekommer. Det utåtriktatde informations- och lobbyarbetet på internationell nivå är av stor vikt för att få till stånd förändringar. Grupperna uppmanas också att försöka bygga upp en fortlöpande kontakt med NGOs i den delstat man arbetar på och stödja dessa i de frågor de väcker. SAF kräver troligen mer av arbete från gruppernas sida, jämfört med tidigare en-frågeaktioner, med att ta till sig den fylliga informationen, att utveckla det utåtriktade arbetet och att arbeta målinriktat men erbjuder samtidigt mycket mer av kunskap om landet och ger möjlighet till egna initiativ. Den action calender som ingår i materialet är en god vägledning. 5. - några möten; vad är mänskliga rättigheter - Några av oss som arbetar med Indien har haft tillfälle att besöka landet och att här hemma i samband med ett seminarum lyssna till och tala med indiska människorättsaktivister. Det har bibringat oss en bättre förståelse för de villkor under vilka de arbetar och en begynnande insikt i diskussionen om vad mänskliga rättigheter är, hur mänskliga rättigheter definieras i Väst och i Syd. Min egen reflektion från dessa möten är ungefär så här. Alla parter i den internationella MR-rörelsen erkänner mänskliga rättigheters universalitet, odelbarhet och ömsesidiga påverkan. Det är ändå en skillnad i vad vi första hand betonar. Medan vi i Väst betonar individens frihet, betonar MR-rörelsen i Syd individens trygghet (individual security), kanske så att vi alla har ett gemensamt mål men har olika utgångspunkter. I manifestet för daliters rättigheter (National Campaign Manifesto, NCM, 1998) förklaras bl a följande. För de underkuvade (subjugated) människorna innebär individuell trygghet människors rätt till tillträde i processen för fördelning av resurser/värden. Individen ingår i en större helhet, en grupp/samfällighet (community), som förnekas tillträde till denna process. Vad dessa resurser/värden har för samband med mänskliga rättigheter ger James Griffin (professor i moralfilosofi) substans i sitt föredrag "Human Rights - the very idea" (Stockholm, 2000). Han betonar ´människan´ i mänskliga rättigheter, människors rätt till mänsklighet, till självständighet och frihet och hävdar från detta alla människors rätt till tillgång av resurser; minsta acceptabla nivå av skolgång, av mat och bostad och högsta tillgängliga nivå av sjukvård. Systematiska underskott i hälsa, sjukvård och tillgång till mat begränsar människors mänskliga rättigheter. "Poverty is the most terrible form of violence", säger Mahatma Gandhi. Individuell trygghet är därmed en fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. De bör observeras och diskuteras dels därför att de bär ett egenvärde för utsatta grupper av människor världen över men också därför att de har betydelse för att förverkliga individers medborgerliga och politiska rättigheter. I alla händelser är det värdefullt för oss att förstå hur människor i länder, som vi skall samarbeta med, resonerar. Detta innebär inte ett förslag att vi skall ändra eller utvidga vårt mandat - i alla fall inte omgående - men det är ett uttryck för uppfattningen att vi skall ägna tid åt att förstå att millioner människor är diskriminerade genom ett så stort underskott av sociala och ekonomiska värden att det direkt kringgärdar förverkligandet av alla deras rättigheter - rätten att vara människa, mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter. Det borde vara en angelägenhet för Amnesty att observera och diskutera även desssa frågor. Hans Magnusson samordnare för Indien Ruth Manomara, besökte Svenska sektionen i mars 2001