1964 | 1965 | 1966 |
2002 |
Sponsring kan stärka vårt arbete
"Försiktighet" är ett bärande ord inom Amnesty. Vi måste vara försiktiga för att våga utmana makthavarna. Försiktighet är inte fel, så länge vi inte blir fega.
De senaste åren har den svenska sektionen vågat ta nya grepp inom det viktiga insamlingsområdet. Årsmötena 1992 och 1993 vågade säga ja till att försöka finna nya inkomstvägar genom sponsorprojekt, samtidigt som styrelsen lovade att vara försiktig.
Sedan 1993 har styrelsen och sekretariatet arbetat med att finna ett lämpligt sponsorprojekt och till årsmötet kan styrelsen förhoppningsvis presentera ett mycket bra projekt.
Svenska sektionens styrelse har som en av sina viktigaste uppgifter att se till att det ekonomiska utrymmet växer för att säkerställa ett gradvis effektivare och intensivare arbete för de mänskliga rättigheterna.
Vi har under 90-talet på flera sätt utvecklat och förbättrat våra insamlingsmetoder. Samarbetet med "Humanfonden" är ett utmärkt exempel på hur vi har kunnat kanalisera ytterligare medel till det viktiga utrednings- och utvecklingsarbetet inom den internationella rörelsen.
Under några års tid har frågan om sponsring varit uppe till diskussion inom den svenska sektionen. Sponsring är för styrelsen ytterligare ett sätt att finna nya vägar till en breddad finansiell bas.
Vårt finansiella beroende är koncentrerat till medlemmarna, arbetsgrupperna och bidragsgivarna, men vi behöver finna nya kompletterande finansieringsvägar.
Humanfonden, en utvecklad framtida försäljning och eventuella sponsorprojekt är alla nya metoder för att skapa ytterligare utrymme för vårt viktiga arbete.
Sponsring har debatterats inom Amnesty p g a att det ansetts föreligga risk för att organisationen skulle hamna i beroendeställning, att vårt oberoende skulle kunna ifrågasättas. Finansiellt skulle jag vilja påstå att vi blir mindre beroende ju fler inkomstkällor vi finner. Sponsorprojekt ger inga långsiktiga finansiella intäkter utan fungerar som ett medel för att i projektform stärka vårt arbete.
Beroende kommer Amnesty alltid att vara av dem som betalar pengar till oss och av dem som arbetar aktivt.
Största skadan för Amnesty vore om vår trovärdighet äventyras.
De mycket restriktiva regler styrelsen satt upp vad gäller sponsring är en garanti för att Amnestys trovärdighet inte ifrågasätts. Jag vågar påstå att vi har de mest restriktiva regler för sponsring av alla Amnestys sektioner i hela världen.
Mig veterligen har inte heller Amnestys många sponsorprojekt i andra sektioner skapat någon förtroendekris för Amnestys arbete.
Sponsring ska ses som ett komplement, en möjlighet att genomföra ett projekt som tidigare varit omöjligt. Sponsring kan aldrig bli ett alternativ till våra medlemsavgifter och gåvor, det finns helt enkelt inte någon potential för det och det är inget vi önskar.
För två år sedan gav årsmötet styrelsen i uppdrag att genomföra och utvärdera ett sponsorprojekt. Årsmötet ansåg det viktigt att få se ett projekt, som visar vad sponsringen verkligen innebär för Amnesty. Nu tror jag vi har funnit ett projekt som uppfyller de krav vi ställer.
Anledningen till att det tar tid är att det är ett svårt arbete då vi hela tiden ställer stora krav på sponsorn och på oss själva.
För det är inte så enkelt som att hänga upp en företagslogga på framsidan av Amnesty Press. Det handlar om att finna en samarbetsform där Amnesty och sponsorn tilsammans känner att de stärker arbetet för de mänskliga rättigheterna.
Det handlar om att vi tillsammans känner ett ansvar för det vi gör. Jag hoppas att vi tillsammans får anledning att ta det ansvaret i vår, precis som tidigare årsmöten gjort.
Magnus Brattgård,
vice ordförande i svenska Amnestys styrelse