1964 | 1965 | 1966 |
2002 |
Så har Alcalá-affären drabbat Amnesty
I två veckor gick drevet. Små och stora medier bevakade med varierande noggrannhet anklagelserna om bedrägeri mot Amnestys ordförande Jesús Alcalá. Nyhetsrapporteringen och den efterföljande debatten gällde Jesús Alcalás engagemang i Internationella juristkommissionen, men brottsmisstankarna har även spillt över på Amnesty.
- Efter den här enorma bevakningen tycker man att allmänheten och våra medlemmar borde ha klart för sig vad som har hänt. Men den senaste veckan har jag fått många reaktioner som tyder på att folk inte har förstått att detta inte rör Amnesty, säger Amnestys pressekreterare Ingrid falk.
Journalisterna bär en stor del av skulden, anser Ingrid Falk. Hon har pratat med flera som har trott att Internationella juristkommissionen är en underavdelning till Amnesty. Detta är också ett budskap som kommit fram i vissa medier.
- Man undrar hur noga journalisterna själva följer den här rapporteringen. Ibland verkar det som om de inte orkar läsa mer är rubrikerna, säger Ingrid Falk.
Inte ens pressombudsmannen, Per-Arne Jigenius, tycks helt ha förstått vad som har hänt. I en debattartikel i Dagens Nyheter påstod han att polisen hade gjort en husrannsakan hos Amnesty, vilket inte var sant. Trots att Per-Arne Jigenius omedelbart fick en rättelse från Amnesty upprepade han samma påstående dagen efter i radions Studio ett.
Efter att debattartikeln hade publicerats försökte Amnestys generalsekreterare, Carl Söderbergh, få in en rättelse i Dagens Nyheter. Men Joachim Berner, Dagens Nyheters chefredaktör, stoppade genmälet eftersom han endast ansåg att pressombudsmannen hade formulerat sig "slarvigt".
- Det är väldigt synd att media har suddat bort gränserna mellan Amnesty och Internationella juristkommissionen. Speciellt märkligt är det att pressombudsmannen gör den här typen av misstag, säger Amnestys generalsekreterare Carl Söderbergh.
Några journalister har vänt sig till Amnestys sekretariat med frågor om Jesús Alcalá kan ha varit inblandad i bedrägeri med Amnestys pengar. De har då hänvisats till revisorerna som hittills inte har funnit något att anmärka på sedan han tillträdde som ordförande.
- Jesús har inte hanterat pengar inom Amnesty på samma sätt som han gjorde inom juristkommissionen. Han har inte ens varit på någon utlandsresa för Amnestys räkning, säger Ingrid Falk.
Under de två veckor som mediabevakningen av Jesús Alcalá pågick som värst ringde sammanlagt mellan 10 och 20 personer till Amnestys sekretariat för att säga upp sitt medlemskap, några medlemmar har även hört av sig till olika lokalavdelningar.
- Det finns en risk att många kommer att protestera i det tysta genom att inte betala sin medlemsavgift. Men det vet vi ännu inte, säger Maria Ros, insamlingsansvarig på Amnesty.
- Än är det för tidigt att säga om mediestormen kring Jesús Alcalá har påverkat de frivilliga bidragen till Amnesty.
Det givarbrev som skickades ut till januarilönen har hittills inbringat lika mycket pengar som förra året vid den här tiden. Men några säkra resultat kan man inte se förrän om några veckor.
Samma sak gäller autogiroinbetalningarna och fondsparandet i Humanfondet.
Direkt efter Dagens Nyheters artiklar den nionde februari skickade Amnestys sekretariat e-post till alla distriktsombud med en redogörelse för vad som hade inträffat. Där fanns också förslag på hur man skulle svara på eventuella frågor om några journalister skulle höra av sig. Aftonbladet, som citerar en Amnestymedlem, tolkade innehållet som att organisationen "sätter munkavle på sina medlemmar".
Hanna Roberts, Amnestys vice ordförande, tycker att kritiken är befängd.
- Det var bara ett rekommendationsbrev. Jag tycker att det är trist hur ovarsamt de hanterar Amnesty i den här frågan. Tyvärr har tidningarna makt att påverka hur saker och ting uppfattas, säger hon.
Hanna Roberts är bekymrad över hur mediebevakningen och fokuseringen på Amnesty kan ha påverkat organisationen.
- Det är orättvist att Jesús roll som ordförande i Amnesty alltid tas upp, trots att det inte handlar om oss. Jag är orolig för hur det här kommer att påverka Amnesty, säger hon.
Några medlemmar, som har hört av sig till Hanna Roberts, anser att styrelsen tydligare borde ha visat att Jesús Alcalá inte arbetar åt Amnesty medan den rättsliga undersökningen pågår. Formellt är han dock kvar som ordförande. Styrelsen motiverar beslutet med att "ingen ska dömas ohörd" och "att styrelsen fortfarande har förtroende för honom som ordförande". Men eftersom Jesús Alcalá för närvarande inte deltar i arbetet har Hanna Roberts tagit över i egenskap av vice ordförande.
Amnesty Press har förgäves sökt Jesús Alcalá för en kommentar. Efter Dagens Nyheters artiklar har han inte uttalat sig i några tidningar på inrådan av sin advokat. En av dem inom Amnesty som har pratat med honom under denna period är Hanna Roberts.
- Han mår mycket dåligt, säger hon.
Fotnot: Ett beslut om åklagaren tänker gå vidare med rättsprocessen mot Jesús Alcalá väntas komma i månadsskiftet mars/april.
Nils Resare