1964 | 1965 | 1966 |
2002 |
- Amnesty Press 1/90
Därför dominerar kvinnorna Amnesty
Vi har frågat fem personer, två män och tre kvinnor om hur de ser på kvinnodominansen inom Amnesty.
Thomas Hammarberg, generalsekreterare för svenska Rädda Barnen, tidigare generalsekreterare för Amnesty.
– Den kvinnliga dominansen skiljer sig lite grand mellan olika sektioner. Jag vågar inte ge några exempel, men i länder i tredje världen är männen ofta fler. På sekretariatet i London är det också en majoritet kvinnor.
– Jag tror att det är något som är utbrett i alla humanitära organisationer. Det är en tydlig övervikt av kvinnor i både Röda Korset och Rädda Barnen. Det speglar vår kultur, där kvinnor är mer intresserade av humanitära frågor, medan männen ägnar sig mer åt sådant som är matnyttigt för karriären.
Lars Ronnås, skribent, tidigare anställd på Amnetys sekretariat och styrelsemedlem.
– Tjejer är nog mer engagerade i sådant som rör mänskliga frågor och har att göra med människors villkor och förhållanden. Om man ska hårdra det tränar killarna fotboll istället, det är vanligare att killar håller på med idrott. Det är det traditionella förhållandet.
Birte Lindblom, anställd för ”Pådraget”.
– Det är så mycket annat som lockar männen; idrott och politik är typiska manliga sysselsättningar. Men där det inte direkt lönar sig, där hittar man kvinnorna.
– Den danska sektionen, som är den jag känner bäst utanför Sverige, har också en majoritet kvinnliga medlemmar. Men på de internationella rådsmötena är det annorlunda. Där blir det mest män. När det är mer spännande att vara ute och representera, då är det männen som tror sig vara de duktigaste. Ju högre upp i hierarkin, desto fler män.
Ulla Birgegård, svenska sektionens hittills enda kvinnliga ordförande.
– Jag tror att den typen av arbete som Amnesty gör appellerar mer till kvinnor. Det är något väldigt påtagligt, inte bara vagt och en massa ord utan man hugger tag i ett människoöde. Det ligger kanske i kvinnorollen att man känner ett socialt ansvar. I familjen och i släkten är det alltid kvinnor som håller ordning på vad som händer. I Amnesty kan man kombinera detta med ett politiskt intresse.
– Själv vill jag egentligen inte ha in någon kvinnofråga i Amnesty. Jag tycker det är en fråga som inte är så viktig i vår organisation. Jag vill inte ha någon slags kvotering utan vill ha personer som är lämpade för vad de ska göra oavsett kön.
Anita Klum, svenska Amnestys generalsekreterare.
– Visst gör sig könsrollerna gällande även i det ”fördomsfria” Amnesty. På budgetmötet nyligen kom det 20 personer varav bara tre var kvinnor, kanske för att det rörde sig om ett typiskt manligt ämne som ekonomi.
– Man kan spekulera i om kvinnodominansen i Amnesty har att göra med att kvinnor visar mer omsorg om andra, att de har lättare med inlevelseförmågan. Men jag vill inte påstå att de män jag mött i Amnesty saknar inlevelseförmåga.
– Jag tycker själv aldrig att jag mött några svårigheter för att jag är kvinna och i ledande ställning. Helt ärligt kan jag säga att det har inte varit något som helst problem.
Gunnar Loxdal